Syfte: Att få en inblick på konsumenters attityder till produktplacering och hur produktplacering influerar konsumenten utifrån två faktorer, varumärkeskännedom och exponering. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvantitativ metod. En enkätundersökning har varit till stöd vid insamling av empiri där ett filmklipp har varit i fokus för enkäten. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att produktplacering uppfattas positivt och beroende på vilken exponeringsmetod eller tidigare varumärkeskännedom konsumenten har så kan det influera konsumenterna, vilket innebär att det antingen kan leda till ett köp eller inte beroende på vilken attityd konsumenten har. / Purpose: To get an insight into consumer attitudes toward product placement and how product placement influences the consumer based on two factors, brand awareness and exposure. Method: This study has been conducted through a quantitative method. A survey has been in support of the gathering of empire where a movie clip has been the focus of the survey. Conclusion: The conclusion of this study is that product placement is perceived positively and depending on the exposure method or previous brand awareness the consumer has, it may affect consumers, which means that it can either lead to a purchase or not depending on the attitude of the consumer.

Trots att det mediala och akademiska intresset för övervakning på internet och i sociala medier har ökat, visar tidigare forskning att yngre användare verkar ställa sig relativt obrydda till övervakning. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer samt två fokusgruppsintervjuer med respondenter från generation Y skapar sig författarna en bild över respondenternas medvetenhet om och inställning till övervakning och produktplacering på internet och i sociala medier. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktivistisk ansats, syftar till att utöka tidigare forskning inom ämnet övervakning samt kunna bidra med ökadkunskap till unga konsumenter som idag verkar på den digitala marknaden. Studiens empiri presenteras genom en tematisk analys där resultatet kopplas till utvalda teoretiska modeller om bland annat övervakning, tillit och kunskap. Resultatet och analysen tyder på att en viss medvetenhet om produktplacering och övervakning finns samt att inställningen till begreppen är relativt likgiltig alternativt negativ. Respondenterna upplevs värdesätta användningen avabstrakta system i utbyte mot minskad kontroll vilket bland annat tros kunna bero på deras starka behov av att integrera med varandra samt den tillit som finns till abstrakta system. Studien mynnar ut i en sammanfattande diskussion som belyser de eventuella konsekvenserna av tilliten till systemen där en potentiell negativ följd tros kunna vara en minskad förmåga att samla in ny ontologisk kunskap. / Despite that the medial and academic interest in online and social media surveillance has increased, previous research shows that younger users of these technologies themselves appear to remain relatively unconcerned with surveillance. By conducting five semi structured interviews and two focus group interviews with respondents from generation Y, the authors of this study aim to get a picture of the respondents’ awareness and attitude towards surveillance and product placement on the internet and in social media. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist approach, aims at expanding previous research in surveillance as well as contributing to increased knowledge for young consumers who on a daily basis are active in the digital market. The empirical data of the study are presented by a thematic analysis, which links the results to selected theoretical models of surveillance, trust and knowledge. The result and analysis indicate that some awareness of product placement and surveillance exists and that the attitude towards both of the terms are relatively indifferent or negative. Respondents are perceived to accept the trade-off of greater usability for decreased control which, among other things, may be due to their strong need to integrate with each other and their trust in abstract systems. The study concludes with a final discussion highlighting the potential consequences of trusting the systems where a possible negative consequence may be a reduced ability to gain new ontological knowledge.

Influencer Marketing är relativt nytt och ingen naturlig del av de flesta företags strategier. Däremot ökar det i popularitet. Detta innebär att företag behöver ett hjälpmedel, en slags nybörjarguide, för att förstå grunderna i Influencer Marketing på Instagram. Denna uppsats ämnar att undersöka hur marknadsföringsstrategin kan användas av företag som vill marknadsföra miljövänliga livsmedel på Instagram, till Millennials. Med detta är målet att bidra till forskning och marknadsföring av Influencer Marketing och den hållbara konsumtionen. All teori som använts kan på något sätt kopplas till Influencer Marketing. I teoridelen redogörs det för Stealth Marketing, Product Placement, Celebrity Endorsement, electronic word-of-mouth, Influencer Marketing, visuell kommunikation samt Two-step flow theory. För att få både konsumenternas och influencernas åsikter och attityder har en trianguleringsmetod används. Den kvalitativa datan har utgjorts av intervjuer med influencers, eko-experter och expert på Influencer Marketing. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av en enkät för Millennials som följer influencers på Instagram. Empirin ger bland annat en tydlig bild av vad influencers värdesätter i ett samarbete med ett företag, vad eko-experterna säger om Influencer Marketing av miljövänliga produkter och hur påverkade Millennials anser att de blir av strategin. I analysen sammanfattas intervjuobjektens åsikter och jämförs med Millennials attityder. Detta diskuteras tillsammans med de teorier som tas upp i studien. Ändringar i den tidigare strukturen som presenteras i den teoretiska referensramen diskuteras i samband med Millennials attityd och hur samhället har förändrats. Ett stort fokus ligger på den dolda marknadsföringen, hur den idag är olaglig och ineffektiv på målgruppen. Studiens slutsats är att Influencer Marketing är en effektiv strategi för den utvalda målgruppen, som har en positiv attityd till strategin så länge marknadsföringen är ärlig och transparent. Studien sammanfattas i en ny demonstrerande figur av den teoretiska referensramen, med förslag på hur teorierna borde diskuteras i framtiden. Dold marknadsföring är inte längre relevant att diskutera, då både Millennials och influencers har en negativ attityd till en sådan marknadsföring. Celebrity Endorsement föreslås även ses som en del av Influencer Marketing, istället för enbart föregångaren, då Influencer Marketing idag skapar nya kändisar på en ny sorts plattform. Analysen sammanfattas även i en modell vars syfte är att visa hur företag, influencers och Millennials kommunicerar sinsemellan, följt av rekommendationer till företag eller andra intresserade som enkelt vill ta del av och använda vad studien kommit fram till.

Traditional advertising has decreased while product placement in, for example, movies has increased. This has led to a problem, which is that viewers can perceive product placement as something negative. Product placement enhances viewers’ ability to recognize brands and products after watching a movie, while the placements can be congruent or incongruent. This study examines how brand recognition is produced and how congruence of a placement can affect audience acceptance. In response to this, a case study was conducted with embedded units consisting of three focus groups where the authors proceeded from a semi-structured interview guide. The study’s result was that five factors; irritation, familiarity, lack of excitement, unnecessary and iconic can impact how brand recognition is generated, based on the results of the focus groups. The study also resulted in placements that are congruent to the audience are accepted, while non-accepting placements are incongruent. A placement’s congruence is affected by the factors; expectancy and relevancy, perceived fit and individual judgements, and plot connection. / Traditionell reklam har minskat medan produktplacering i exempelvis filmer har ökat. Detta har lett till ett problem, vilket är att tittarna kan uppfatta produktplaceringen som något negativt. Produktplacering kan leda till att tittarna känner igen märken och produkter efter att det har sett en film och deras placeringar kan vara passande eller opassande. Den här studien undersöker hur varumärkesigenkänning uppstår och hur en placerings överensstämmelse kan påverka tittarnas accepterande. För att svara på detta gjordes en fallstudie med inbäddade enheter som bestod av tre fokusgrupper där författarna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat var att fem faktorer; irritation, bekantskap, brist på spänning, onödighet och ikoniskt påverkade hur varumärkesigenkänning uppstår baserat på resultatet från fokusgrupperna. Studien resulterade även i att de placeringar tittarna fann passande till filmen är accepterade, medan placeringar som inte är accepterande är opassande. En placerings överensstämmelse påverkas av faktorerna; förväntning och relevans, uppfattad lämplighet och individuella bedömningar och huruvida en placering är kopplad till handlingen.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra hur Generation X och Y:s attityd till ett varumärke påverkas av produktplacering. Metod: I studien genomfördes en undersökning med hjälp av experimentell design och enkät med 169 respondenter. Varje respondent fick ta del av ett avsnitt från TV-serien Solsidan där det förekommer produktplacering. Därefter fick respondenterna svara på en enkät om de produktplaceringar som förekom i avsnittet. Resultat & slutsats: Resultaten visar att generationerna i de flesta fall har samma inställning till produktplacering generellt. Vår slutsats är att både Generation X och Y har en positiv attityd till ett varumärke som använts i en produktplacering i TV-serien Solsidan. Vi kan se ett undantag vid tydlig produktplacering där båda generationerna visar en negativ attityd. För samtliga varianter av produktplacering går det inte att se någon skillnad mellan generationernas attityd, då Generation X och Generation Y har samma attityd. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att genomföra samma typ av studie med fler respondenter. Ytterligare ett förslag är att utföra samma typ av studie med hjälp av en kvalitativ undersökning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget är vår jämförande studie mellan Generation X och Generation Y och deras attityd till varumärket via produktplacering. Vårt praktiska bidrag är att utöka kunskapen för marknadsförare att använda de olika varianter som finns inom produktplacering. Detta för att kunna hjälpa de som använder produktplacering för att nå olika ålderskategorier, då de vill få en positiv inverkan på attityd till varumärket hos konsumenterna de vill nå ut till. / Aim: The purpose of this study is to compare how Generation X and Y´s attitude towards a brand is influenced by product placement. Method: In the study, a survey was conducted using experimental design with 169 respondents. Each respondent was asked to watch a specific episode from the TV-series Solsidan where product placement occurs. Thereafter the respondents answered a survey about product placements that appeared in the episode. Results & conclusion: According to the results, Generation X and Y in most cases have the same attitude to product placement in general. Our conclusion is that both Generation X and Y have a positive attitude towards a brand used in a product placement in the TV-series Solsidan. We can see an exception in prominent product placement where both generations show a negative attitude. For all kinds of product placement, there is no difference between generation's attitude, since Generation X and Generation Y have the same attitude. Suggestions for further research: Our proposal for further research is to do the same type of study with more respondents. Another suggestion is to do the same type of study using a qualitative survey. Contribution of the thesis: The theoretical contribution is our comparative study between Generation X and Generation Y and their attitude towards brands through product placement. Our practical contribution is to expand the knowledge of marketers to use the different kinds of product placement. This in order to help those who use product placement to reach different age categories, as they want a positive impact on the consumer's brand attitude.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken. Detta verkar gälla oberoende avdeltagarnas kulturella bakgrund, genus eller erfarenhet av digitala spel. Resultatetvisade även att bestraffning inte nödvändigtvis leder till en negativ inställning hosdeltagarna i samband med varumärkesplacering. Vidare studier behövs för att bättreförstå inställningsförändring i detta sammanhang.