Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna i världen och med en ökad medellivslängd insjuknar fler och fler människor varje år. Demens är en kronisk kognitiv sjukdom som resulterar i psykiska-, fysiska- och motoriska symtom. Hanteringen av dessa symtom är komplext och kan förse personal, närstående och patienter med stora utmaningar. Farmakologisk behandling av demens är kontroversiellt med begränsad effekt och kan innebära starka biverkningar. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är få och underutnyttjade. Syfte: Att sammanställa vårdpersonalens upplevelser av musik som omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna innefattar Cinahl, PubMed och PsycINFO. Analysen av valda artiklar är baserad på Forsberg och Wengströms analysmetod för kvalitativ innehållsanalys samt kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultat: I analysprocessen formulerades tre övergripande huvudkategorier, vilka var musikens inverkan på symtom vid demens, musik och känslan av meningsfullhet samt musikens inverkan på kommunikationen. Resultatet visade att musik i olika former upplevdes ha positiv inverkan på patienters agitation, oro, kommunikation, minnen och fysiska färdigheter vilket upplevdes ge patienterna en känsla av meningsfullhet. Patienternas ökade kommunikationsförmåga och ändrade beteende genererade en positiv inverkan på organisatoriska faktorer och miljön på avdelningarna. Vidare sågs det finnas ett fåtal negativa aspekter kring musik som främst handlade om bristande intresse hos personal samt svårigheter i planering av utförande. Slutsats: Det visade sig att vårdpersonalen framförallt ansåg att musik var ett positivt redskap vid omvårdnad av demenssjukdom. / Background: Dementia is one of the main widespread diseases in the world and with an increased life expectancy, more and more people are diagnosed every year. Dementia is a chronic cognitive disorder that results in mental-, physical- and motor symptoms. The management of these symptoms are complex and can present great challenges to staff, relatives and patients alike. Pharmacological treatment of dementia is controversial with limited efficiency and may result in strong side effects. Non-pharmacological treatments are few and underutilized. Purpose: To compile the care staff’s experience of music as a nursing strategy in dementia care. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative approach. The databases used include Cinahl, PubMed and PsycINFO. The analysis of the selected articles was based on Forsberg and Wengströms method of analysis for qualitative content and was quality checked with SBU: s qualitative review template. Result: The analysis process generated three main categories, which were experience of music’s impact on dementia symptoms, music and the sense of meaningfulness and music’s impact on communication. The results showed that music in different forms had a positive impact on patients’ agitation, anxiety, communication, memory and physical skills, which care staff thought gave the patients a sense of meaningfulness. The patients’ changed behaviors generated a positive impact on organizational factors and the environment of the departments. Furthermore, the results showed a few negative aspects, that mainly revolved around a lack of interests from care staff as well as difficulties in planning. Conclusion: Too summarize, the care staff found music to be a positive nursing tool in dementia care.

This study examines the convoluted challenges of different professions and their duty to report to Social Services if suspicion or knowledge of a child being in physical or mental danger occurs. In Sweden this is regulated by the law 14:1 SoL that requires personnel in their work with minors to report the slightest concern of danger without any circumstances. Previous research studies have found that there are noticeable lack of reports within the professions covered by this law. The degree of reporting differs between the professional groups that have a reporting obligation, but what all have in common is that the reporting rate is low in all. Therefore, the aim of this study has been to examine different professionals’ experiences of being in the process of reporting concern of a child, with focus on possible contexts that put professionals in ethically difficult situations. To answer these questions we’ve performed semi-structured interviews with six different professionals from four different organisations in Malmö. The analysis is based on two theories which are professional ethics and normative ethics. The final conclusions were that these theories combined with the empirical data generated in three different themes that causes difficulties within the process of reporting to Social Services. These themes were: relationships and trust, policies and guidelines, and norms and values. In decision-making, an internal ranking arises between norms, values ​​and obligations in relation to the policies and guidelines that are relevant in the workplace. In the event of disruptions within these factors, it can be difficult to maintain a good and a legally safe work ethic which could lead to a lack of reports to Social Services.

This thesis investigates the everyday oppression of people with experiences of trauma and ‘mental illness’ through hegemonic discourses by psy-professionals within mental health care. The research is built around a case study of a narrative of a professional relationship between a social worker and a person experiencing mental distress. Using intersectionality as a theoretical and methodological framework it attempts to show how Madness is constructed as well as to identify how mechanisms of discrimination and oppression are interconnected simultaneously. Madness as a stand-alone category and at the same time an influence to gender, race and class. By applying narrative analysis and intersectionality systems of inequality can be made visible which need to be understood to bring about change and include any potential of meaning making processes by those affected through trauma or mental distress.

The purpose of this study was to examine professionals' experiences of working with youngwomen who are exposed to honor-related violence and oppression. The study also aimed toexamine how these professionals' approach the issue of honor. To answer the questions, aqualitative method was used. The method involved semi-structured interviews withprofessionals who work with the target group in question. The professionals inquired for thestudy were eight people including: social workers that work at women's aid, school nurses,and counselors. To conduct the study, the researchers arranged telephone interviews withtwo of the professionals. The remaining candidates were interviewed in physical attendance.Furthermore, the analysis method used on the empirical data was coding and thematization.Additionally, the empirical data was examined by using previous research and selectedtheories. First, the results of the study showed perceived difficulties among the interviewees,in making an assessment and acting righteously in different situations regarding honorissues. Second, the results also showed the importance of having a well-functioningrelationship between authorities and organizations, and how their alliance according to theinterviewees hypothetically work. Moreover, the study emphasizes the necessity for expertsto expand their expertise in order to effectively comprehend and assist women inhonor-related situations.

Bakgrund Många kvinnor är utsatta för våld i nära relationer. Vårdpersonal kan ha en avgörande del i processen i att kunna uppmärksamma och hjälpa våldsutsatta kvinnor. Våldsutsatta kvinnor är särskilt sårbara och omvårdnaden ska utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Mötet med den våldsutsatta kvinnan ska bygga på respekt, lyhördhet samt förmågan att beröra och hantera det som den enskilda patienten berättar. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med vårdpersonalen efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts där 17 vetenskapliga artiklar har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har därefter kvalitetsgranskats. Innehållet i artiklarna analyserades och sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Huvudkategorier som framställdes var upplevelsen att inte våga berätta om våldet, upplevelsen av att sekretessen kring kvinnornas identitet och vård inte hanterades på ett säkert sätt, upplevelsen av att inte bli tagen på allvar samt kvinnornas delade meningar kring att bli tillfrågad om våldet. Resultatet visade att många kvinnor upplevde att vårdpersonalens attityder påverkade dem negativt och att många kvinnor inte vågade berätta om våldet. Kvinnorna upplevde även att vårdpersonalen saknade engagemang och intresse vilket skapade känslor som skam och skuld. Många kvinnor eftersökte ett mer empatiskt förhållningssätt från vårdpersonalen. Slutsats Våld i nära relationer är ett hot mot såväl kvinnors grundläggande rättigheter som folkhälsan i stort och kan ge långsiktiga konsekvenser för samhället. Vårdpersonalen måste visa engagemang och empati för de våldsutsatta kvinnorna. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor är något som vårdpersonalen saknar. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är en viktig del för att kunna främja en vårdrelation baserad på förtroende, tillit och respekt. Då våldsutsatta kvinnor är särskilt sårbara är integritet och värdighet viktigt att bevara vid mötet. / Background Many women are suffering from intimate partner violence. Healthcare professionals plays a crucial role in the processes to pay attention and help abused women. Women exposed to intimate partner violence are particularly vulnerable. Nursing should be based on a person-centred approach. The meeting with the abused woman must be based on respect and the ability to handle what the individual patient tells you. Aim The aim for this study was to describe how women who have suffered from intimate partner violence experienced the meeting with the healthcare professionals.  Method A non-systematic literature review has been done based on 17 scientific articles. The articles have been searched in the databases, PubMed and CINAHL. The articles have then been quality reviewed. The content of the articles was analysed and conducted into main categories. Results The main categories were, experience of not daring to talk about the violence, experience that the confidentiality of women's identity and care is not handled in a safe way, experience of not being taken seriously and the women had different opinions about being asked about the violence. The results showed that many women felt that the attitudes of the healthcare professionals had a negative effect on them and that many women did not dare to talk about the violence. The women also experienced that the healthcare professionals lacked commitment and interest, which created feelings such as shame and guilt. Many women sought a more empathetic approach from healthcare professionals. Conclusions Intimate partner violence is a major problem and a threat to both women's fundamental rights and public health in general, which can have long-term consequences for the society. The healthcare professionals must show commitment and empathy for abused women. Knowledge how to treat abused women is something that the healthcare professional lacks. The first meeting with the abused woman is an important part to be able to promote a relationship based on trust and respect. Women exposed to violence is particularly vulnerable, integrity and dignity are important to preserve.

No description available.

Innebörden av anställningsbarhet har kommit att förändras i takt med att samhället och arbetsmarknaden utvecklats, och numera anses det i större utsträckning är tidigare vara individens egna ansvar att vara anställningsbar. Syftet med studien var därför att undersöka hur unga personalvetare upplever sin egen anställningsbarhet samt ta reda på hur individens självförmåga spelar in i hur denne ser på sin anställningsbarhet. Resultatet baserades på tio semistrukturerade intervjuer med unga personalvetare som analyserades genom en kombination mellan induktiv och deduktiv tematisk analys. Det som främst verkade öka upplevd anställningsbarhet var arbetslivserfarenhet, socialt kapital, expertis inom ett visst HR-område, till viss del utbildning samt en god självförmåga. Det som verkade minska den upplevda anställningsbarheten var brist på erfarenhet, konkurrens om jobb, samt yttre faktorer som brist på respons eller avslag på jobbansökningar. Till sist verkade även jämförelser med sin omgivning påverka anställningsbarheten negativt. Studien har visat att det finns goda förutsättningar för unga personalvetare att utveckla och stärka sin upplevda anställningsbarhet på flera sätt men att detta förutsätter att de relativt snabbt får jobb inom HR efter examen. / As the job market has developed over time, the meaning of employability has changed toward the individual being responsible for their own employability. The purpose of the present study was to examine how young HR professionalsperceive their employability and how the individual’s self-efficacy impacts the perceived employability. Ten semi-structured interviews with young HR professionals were analyzed using a combination of inductive and deductive thematic analysis. The main factors that increased the perception of employability were work life experience, social capital, expertise within a specific HR-topic, and, to a limited extent, education. Aspects that decrease perceived employability are lack of relevant experience, job competition, and external factors such as lack of response from job applications. Also, upward comparisons with others had a negative impact on perceived employability. The study has shown that there are good conditions for young HR professionals to develop and strengthen their perceived employability in several ways, but that this presupposes that they have been employed within HR near in time after graduation.

Bakgrund: Det är ungefär var tredje gravid kvinna drabbas av missfall. Många kvinnor har själv drabbats eller känner någon som har drabbats av missfall. Eftersom missfall kan vara sammankopplat med skuld och skam är sjuksköterskans bemötande viktigt för att kvinnorna ska kunna bearbeta sorgen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av vårdersonalen vid missfall. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en artikel av mixad metod. Artiklarna hämtade från CINAHL Complete, Medline samt Psycinfo och har legat till grund för resultatet och analyserats enligt Fribergs metod Resultat: Resultatet framkom i fem olika teman vilka var (1) Kvinnors upplevelse av information från vårdpersonalen, (2) Kvinnors upplevelse av de olika vårdmottagningarna (3) Kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande, (4) Kvinnors reaktioner av missfall (5) Kvinnors upplevelse av stöd och uppföljning. Diskussion: Resultatets övergripande fynd handlade om kvinnor som drabbats av missfall och deras upplevelse av vårdavdelningarna och där ingick bemötande från vårdpersonalen och även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Diskussionen förs relaterat till Swansons teori, reflektioner från författarna och bakgrunden till litteraturöversikten. / Background: It is common for a woman to suffer miscarriage. Most women have suffered or know someone who has suffered a miscarriage. Because a miscarriage may be associated with guilt and shame, the nurse's response is of great importance to a woman who needs to process the grief. Aim: The purpose was to describe women's experience of caregivers in case of miscarriage. Method: A literature review has been carried out where ten qualitative scientific articles and one article of mixed method. The articles were obtained from CINAHL Complete, Medline and Psycinfo and have been the basis for the results and analyzed according to Friberg's method Results: The results emerged in five different themes which were (1) The woman's experience of information from the care staff, (2) The women's experience of care environments, (3) The women's need for the various care departments and, (4) Women's reactions to miscarriage, (5) Women's experience of support and follow-up. Discussion: The overall finding of the result was about women who were affected by miscarriage and their experience of care units, treatment from the nursing staff and from the nurse's own perspective. Discussions are conducted related to Swanson's theory, reflections from the authors and the background to the literature review.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

MPM / Oliver Tambo Institute of Governance and Policy Studies