Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 8 uppsatser.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met index, lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Det här examensarbetet har gått ut på att hos Saab Systems, en del av koncernen Saab Group, i Linköping vidareutveckla en mätplattform som ska användas för att studera kosmisk strålnings inverkan på RAM-minnen, i detta fall handlar det om minnen av typen DDR2 SDRAM. Kosmisk strålning är något som elektronik utsätts för då den finns i ett flygburet system på hög höjd, den här strålningen finns även nere på jorden till viss del men det är inte förens på hög höjd som det blir ett problem. Strålningen kan ge upphov till bit fel i minnena, att en nolla ändras till en etta eller tvärtom. Detta är exempel på mjuka fel, det kan även uppstå så kallade hårda fel där själva hårdvaran tar skada. Att elektroniken idag blir av mindre och mindre storlek ger tyvärr upphov till ökad känslighet mot den här typen av strålning, något som ökar behovet för att kunna testa minnen ordentligt innan de används i flygplan, vilket skulle kunna genomföras med en sådan här mätplattform. Mätplattformen består av en PowerPC mikrokontroller och mitt uppdrag var att skapa en mjukvara till denna som skulle skrivas i programmeringsspråken C och Assembler. Mjukvaran ska så länge plattformen är påslagen leta igenom minnet efter innehåll som avviker från det förväntade, hittar den något sådant har ett fel uppstått på grund av strålningen och information om detta ska då sparas ner om detta innan felet sedan korrigeras. Min kod ska även kunna kommunicera med en dator som plattformen är ansluten till och som kör ett program kallat TestTool som en tidigare examensarbetare skapat. Det här programmet tar emot den information som plattformen lagrat angående de fel den hittat och utifrån den här informationen presenterar programmet olika typer av statistik. För att både plattformen och datorn med programmet TestTool ska kunna utföra sina respektive uppgifter utan att behöva stå och vänta på att höra från varandra måste de kunna kommunicera på ett effektivt sätt, något som var tänkt att jag skulle uppnå genom att implementera en interrupt baserad kommunikation. När en fungerande mjukvara är framställd kan sedan tester utföras på plattformen genom att den i vissa laboratorier som finns på ett fåtal platser i världen utsätts för strålning. Dessa tester kallas för accelererade tester då de på minuter kan utsätta elektronik för den strålning de skulle ha utsatts för först efter tusentals flygtimmar. Detta gör att både tid och pengar kan sparas när tester utförs, trots att ett besök på ett av dessa laboratorier kostar en hel del.

<p>Validerat; 20120619 (anonymous)</p>

Detta utvecklingsarbete har haft sitt syfte i att studera hur undervisningen kan stimulera intresse för eleverna. Hur välkomponerade uppgifter ser ut inom programmeringsundervisning och hur arbetet ska läggas upp för att samarbete och socialt lärande ska kännas värdefullt för eleverna. Genom att ha utfört lektioner i programmering där eleverna ska programmera robotar har dessa frågeställningar besvarats. Under 30 lektioner har observationer skett för att senare nedtecknas i en loggbok. Eleverna har också fått svara på enkäter och vissa elever har intervjuats för att erhålla ett mer djupgående analysmaterial. Resultatet påvisar att införandet av en robot i programmeringslektionerna har haft väldigt positiv effekt på eleverna och deras inlärning och motivation till de uppgifter de skulle lösa. Vidare visar resultatet att lärarens engagemang är en viktig del för att skapa ett kreativt arbetsklimat. Att jobba med målbilder istället för strikt styrning har ökat samarbetet i grupperna och också förbättrat det sociala samspelet.

Idag lever vi ett teknologiskt samhälle där det mesta är uppbyggt av koder. Nästan alla har en dator, mobiltelefon eller en surfplatta som vi använder oss av i våra vardagssysslor eller i arbetsrelaterade miljöer. Programmering var bara för några år sedan något främmande och en ganska udda grej i samhället. Idag är det en viktig kunskap och programmering stärker det datalogiska tänkandet och förmågan att lösa problem. Syftet med den här undersökningen handlar om hur jag ville undersöka hur spelprogrammering används på Tekniska museet som en pedagogisk resurs. Jag ställde frågan hur kan pedagoger använda sig av deltagandekulturer, det kollaborativa lärandet samt av det informella lärandet med hjälp av digitalisering och programmering? De teorier jag använder mig av i denna uppsats är digital literacy, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv och det informella lärandet. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det består av kursdeltagarnas skriftliga utvärderingar, intervjuer samt ett undersökande gestaltande arbete i programmeringsmiljö.  Jag har genomfört en enkätundersökning. I min undersökning har jag fått syn på hur viktigt och aktuellt det är med det informella lärandet samt hur man kan jobba med programmering på Tekniska museet. Att programmering går att jobba med i bildämnet på flera olika sätt och att det går att kombinera med andra ämnen i skolan. Den största utmaningen är att få pedagoger och lärare att förstå vad programmeringsspråk är och vad kodning gör i vårt samhälle.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför gymnasieelever väljer att studera programmering samt om hur elever går tillväga för att lära sig programmering. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: 1. Vilka motiv har gymnasieelever till att studera programmering? 2. Vilka strategier använder gymnasieelever för att lära sig programmering? Forskningsansatsen för studien är fenomenologi. Kvalitativ semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Tretton respondenter valdes ut för att delta i studien och urvalet klassas som bekvämlighetsurval. Respondenterna är gymnasielever som läser kursen Programmering 1. Materialet som intervjuerna genererade analyserades och resulterade i olika teman. Följande teman har framträtt med avseende på första forskningsfrågan: a) intresse och att tycka att programmering är kul, b) framtida studier och yrke. Följande teman har framträtt med avseende på andra forskningsfrågan: a) förstå kodens funktion, b) försöka själv, c) be omhjälp, d) modifiera, testa och felsöka, e) göra mycket.

Programmering är idag en viktig del av elevers kunskapsutveckling i ett digitaliserat samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka elevers möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper genom programmering samt synliggöra vilka utmaningar som framkommit gällande att arbeta med programmering inom matematik i åldrarna 9–13 år. 17 vetenskapliga artiklar, en bok samt ett konferensbidrag studerades för att ge en översikt av programmeringens roll i relation till matematikundervisning. Resultatet visade att programmering kunde ha en positiv inverkan på elevers matematiska kunskapsutveckling och motivation. Det finns dock en osäkerhet och bristande kunskap hos dagens lärarkår om hur programmering som medel för kunskapsutveckling i matematik kan genomföras i klassrummet. Slutsatserna var att elever behövde få arbeta aktivt med kreativa programmeringsuppgifter för att det skulle ske en kunskapsutveckling, vilket krävde stor kompetens hos lärarna. Därtill var ett integrerat arbetssätt mellan matematik och programmering gynnsamt för eleverna.

No description available.