The purpose of this study was to identify and describe factors that affect the utilisation of antenatal services by pregnant adolescents in Muheza district, Tanzania. Quantitative, descriptive study was used. The Andersen and Newman Framework of Health Services Utilisation were used as a conceptual framework. The study population consisted of 235 adolescents who delivered in the Muheza district while attending postnatal clinics and health centres providing reproductive health services between January 2012 and March 2012. The findings revealed a high percentage of under- utilisation of ANC due to low level of education, low individual and household income, inadequate knowledge about sexuality and poor attitudes towards reproductive health services as exemplified by low prevalence of contraceptive use. The distance from clinic, the use of family planning methods, source of antenatal care and having more than four children under 16 years were associated with adequate utilisation of antenatal services. Recommendations were made to promote antenatal services usage by pregnant adolescents in Tanzania. / Health Studies / M.A. (Public Health)

The purpose of this study was to identify and describe factors that affect the utilisation of antenatal services by pregnant adolescents in Muheza district, Tanzania. Quantitative, descriptive study was used. The Andersen and Newman Framework of Health Services Utilisation were used as a conceptual framework. The study population consisted of 235 adolescents who delivered in the Muheza district while attending postnatal clinics and health centres providing reproductive health services between January 2012 and March 2012. The findings revealed a high percentage of under- utilisation of ANC due to low level of education, low individual and household income, inadequate knowledge about sexuality and poor attitudes towards reproductive health services as exemplified by low prevalence of contraceptive use. The distance from clinic, the use of family planning methods, source of antenatal care and having more than four children under 16 years were associated with adequate utilisation of antenatal services. Recommendations were made to promote antenatal services usage by pregnant adolescents in Tanzania. / Health Studies / M.A. (Public Health)

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo & Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo & Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.

El objetivo de la investigación es explorar la resiliencia en personas diagnosticadas con epilepsia idiopática. Para tal fin, se desarrolló un estudio cualitativo de diseño fenomenológico, aplicando la técnica de la entrevista semiestructurada a una muestra de 10 participantes, 6 mujeres y 4 hombres, cuyas edades se situaron en el rango de 20 a 29 años. Los principales resultados muestran que los sesgos personales, la estigmatización, el desconocimiento de la sociedad sobre la enfermedad, la falta de reconocimiento de los participantes sobre la participación en actividades riesgosas y la aversión a la adherencia al tratamiento y su relación con los recordatorios familiares, representan amenazas significativas. Por otro lado, como principales competencias se encuentran el apoyo familiar y el proceso de adaptación a la enfermedad. Las principales conclusiones son: (1) Se comprende que existen riesgos significativos para su autonomía, (2) se identifican factores que representan una protección frente a los posibles riesgos, (3) cuentan con factores protectores que facilitan el crecimiento personal. / The aim of the research is to explore resilience in people diagnosed with idiopathic epilepsy. For this purpose, a qualitative study of phenomenological design was developed, applying the semi-structured interview technique to a sample of 10 participants, 6 women and 4 men, whose ages ranged between 20 to 29 years. The main results show that personal biases, stigmatization, unawareness by society about the disease, lack of recognition by participants about participation in risky activities and aversion to adherence to treatment and its relationship with family reminders represent significant threats. On the other hand, the main competences are family support and the process of adaptation to the disease. As conclusions: (1) It is understood that there are significant risks to their autonomy, (2) they have factors that represent a protection against possible risks, (3) they have protective factors that facilitate personal growth. / Tesis