• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • Tagged with
  • 27
  • 27
  • 10
  • 8
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bedömning i centrum

Söderberg, Conny January 2008 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.</p>
2

Bedömning i centrum

Söderberg, Conny January 2008 (has links)
Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.
3

Faktorer som påverkar resultatet på detnationella provet i matematik : En kvantitativ studie om sambandet mellan lärobok, förberedelser, lärarens arbetserfarenhet och provresultat i årskurs 3 / Factors affecting the outcome on the national test in mathematics : A quantitative study about the relationship between the textbook, preparations, teacher's work experience and test scores in 3rd grade

Sandström Döse, Julia, Runnemalm, Julia January 2023 (has links)
Bakgrund: Matematikundervisningen utgår i stor utsträckning ifrån en lärobok. Det är rektorers ansvar att säkerställa att lärare kvalitetssäkrar de läromedel, och bland dem, denlärobok, som används. Tidigare fanns det en statlig läromedelsgranskning som granskade läroböckerna, vilken avvecklades 1991. Idag gör alla elever ett standardiserat prov i förbestämda årskurser. Detta prov, det nationella provet, används bland annat för att vägleda betygssättningen, däremot ska provet inte avgöra betyget. I och med det nationella provets höga status upplever många elever att mycket står på spel vid detta prov. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur den använda läroboken,lärarens förberedelser och arbetserfarenhet påverkar resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs 3.  Metod: För att undersöka sambanden mellan resultatet på det nationella provet och läroboken, förberedelser samt lärarens arbetserfarenhet valdes en kvantitativ analys som metod för studien. För att samla in empiriskt material användes Skolverkets hemsida för att ta del av resultat pådet nationella provet. Information från skolor samlades in genom en webbenkät. Av den data som samlades in gjordes statistiska analyser för att besvara studiens frågeställningar. Resultat: Det fanns vissa skillnader mellan vilken lärobok som användes och andelen godkända elever på några av provets delprov. Det mest förekommande sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet var att öva på gamla nationella prov. Repetition av läroboken verkade dock ha en positiv inverkan på andelen godkända elever, samtidigt som information om provet tycks påverka andelen godkända elever negativt. Slutligen var det tydligt att andelen godkända elever ökade i takt med lärarens arbetserfarenhet
4

Automatisk analys och granskning av elevers stavning : En studie om tillförlitligheten i ett verktyg för automatisk analys och gymnasieelevers stavningsförmåga

Roininen, Sofia January 2016 (has links)
Vi vet att datorer har ett inflytande i vårt samhälle och med hjälp av datorer kan vi bidra till elevspråksforskning på ett mer effektivt sätt. Syftet med studien är att kontrollera tillförlitligheten i ett automatiskt analysverktyg anpassat för elevtexter. Med studien vill jag också bidra med en bild över vanligt förekommande stavningsproblem hos andraspråkstalare i jämförelse med elever som har svenska som modersmål, bägge i årskurs 1 på gymnasiet. Metoden bygger på att dela in de stavfel som uppkommer i analysverktyget efter tre kategorier; korrekt rättade, felaktigt rättade och icke rättade stavfel. De stavfel som uppkommer delas också in efter stavningskategorier som existerar sedan tidigare forskning. Materialet som ligger till grund för studien innefattar 20 elevtexter i ämnet Svenska som andraspråk 1 och 20 texter i ämnet Svenska 1, alla texter är hämtade ifrån det nationella provet. Resultatet visade att analysverktyget, rent procentuellt, rättade svenska som andraspråkstexterna bättre än elevtexterna i Svenska. Det framkommer också att eleverna i ämnet Svenska har flest stavfel i kategori 1: Felaktig sär – eller sammanskrivning och svenska som andraspråkseleverna har flest stavfel i kategori 4: Utbyte av bokstav. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen inom området. Slutsatsen är att analysverktyget behöver utvecklas ytterligare innan det är fullt pålitligt och att svenska som andraspråkselevernas största stavfelskategori representerar exempel som; ”synonimer”, ”hälst” och ”framot”, vilket kan vara ett försök till att stava ljudstridigt alternativt ljudenligt.
5

Kunskap i matematik : - en studie av kunskapssyner i skolans styrdokument, nationella provet och TIMSS-undersökningen 2003

Henningsson, Maj-Britt, Pernros Eriksson, Catrine January 2005 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.</p>
6

Kunskap i matematik : - en studie av kunskapssyner i skolans styrdokument, nationella provet och TIMSS-undersökningen 2003

Henningsson, Maj-Britt, Pernros Eriksson, Catrine January 2005 (has links)
Sammanfattning När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.
7

Nationella provet i matematik för årskurs tre : En studie av sex lärares syn på det nationella ämnesprovet i matematik för årskurs tre med fokus på geometri

Wretling, Stina, Bylund, Amanda January 2010 (has links)
Syftet med vår undersökning är att studera lärares syn på det nyligen införda nationella provet i matematik för årskurs tre.  För att göra detta har vi utgått från skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar på tre områden vilka är hur lärarna upplever införandet av provet, om provet fått någon effekt på undervisningen samt om provet leder till en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lärares synvinkel. På grund av studiens begränsade storlek i tid har vi avgränsat oss till ett mindre område inom matematiken som blev geometriområdet. Med tanke på våra frågeställningar är det ofrånkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fått på de intervjuade lärarnas arbete. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer med sex utvalda lärare som genomfört provet i årskurs tre.       Undersökningen visade att det nationella provet i stor utsträckning har påverkat lärares arbete i skolan på flera olika sätt. Provet tar väldigt mycket tid att förbereda, genomföra och bedöma. Därför tas det tid från den ordinarie undervisningen för att kunna göra detta. Det framkommer även att provet har en styrande effekt på innehållet av undervisningen. Lärarna lyfter fram både positiva och negativa sidor med det nationella provet. Det negativa handlar till största delen om att provet tar upp mycket tid, skapar stress och att den likvärdiga bedömningen brister i och med lärarnas olika tolkningsutrymmen. De positiva anses vara att provet fyller en kartläggande funktion av elevernas kunskaper och utgör därmed ett bra underlag att utvecklas utifrån. Lärarna anser även att det förberedande arbetet inför proven gör att de blivit mer medvetna om målen och arbetar aktivt efter dem. Majoriteten av de intervjuade lärarna upplevs, trots de brister som framkommit, ha en positiv syn på provet.
8

Muntlig matematik : En kvalitativ intervjustudie utifrån ett elevperspektiv

Karlsson, Loise January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ”matematiska” som främsta analysverktyg. Enligt eleverna så inkluderas muntlig matematikundervisning i all form av kommunikation i klassrummet. Så väl genomgångar från läraren till att muntligt redovisa ett projekt eller att hjälpa en kompis anser eleverna vara muntlig undervisning. Eleverna skiljer främst på att ”läsa och skriva” som man gör utifrån läromedlet och att ”lyssna och prata” som man gör i samspel med andra. Med det matematiska språket menar jag de begrepp och termer som är avsedda för att användas inom matematiken så som att benämna den geometriska formen kvadrat för kvadrat och inte fyrkant. Det matematiska språket framkommer mycket mer i en muntlig förklaring än i en skriftlig anser eleverna. Språket i sig har eleverna inte tänkt speciellt mycket över. Några av informanterna menar att man pratar som vanligt fast med siffror och tecken. Den muntliga delen av det nationella provet sågs som ett prov som alla skulle genomföra för att bli godkända men att prestationen inte hade särskilt stor betydelse.
9

Hur är den ideala medborgaren? : En studie om medborgarideal i det nationella provet i samhällskunskap

Holmström, Mårten, Johansson, Emma January 2023 (has links)
Samhällskunskapen i den svenska skolan har en normativ uppgift i att forma morgondagens medborgare vilket gör skolämnet till ett intressant analysobjekt. Vilka medborgare man vill ha i samhället är och har länge varit en omdebatterad fråga. Läroplanen kan ses som skolans främsta styrdokument genom vilken varje generation fostras till önskade medborgare. Läroplanen har förändrats över tid och det påstås att den har blivit allt mer individfokuserad med en betoning på kritiskt tänkande. Med tanke på att läroplanen länge strävat efter att fostra demokratiska medborgare men på olika sätt är det av intresse att veta vilken typ av demokratiska medborgare som fostras av den aktuella läroplanen. För att undersöka detta används Westheimer och Kahnes medborgaridealsteori och den appliceras genom en form av tematisk analys på det nationella provet i samhällskunskap för årskurs 9. Medborgaridealsteorin presenterar tre olika typer av medborgare som kan fostras genom undervisning, dessa tre är: den personligt ansvariga medborgaren; den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Materialet som har använts är elevsvar från det nationella provet i samhällskunskap samt medföljande exempelsvar i bedömningsstödet. Undersökningen visar att den rättviseorienterade medborgaren är det vanligast förekommande idealet tätt följt av den personligt ansvariga medborgaren. Den deltagande medborgaren förekommer i lägre utsträckning än de andra två. När det kommer till det deltagande medborgaridealet är det anmärkningsvärt att det främst är det passiva kunnandet om samhällets funktioner som får mest utrymme i jämförelse med det aktiva samhällsdeltagandet. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring svenska elevers samhällskunskaper samt forskning kring vad som lyfts fram i svenska läroplaner.
10

Bedöm om - bedöm rätt : Lärdomar från en om- och sambedömningsprocess av elevtexter från nationella provet i årskurs 3

Lund, Rebecca January 2016 (has links)
Sammanfattning Tidigare ansågs bedömning som ett forskningområde som inte behövde diskuteras, till att idag betraktas som en komplex mark som måste problematiseras. Trots det, finns det mycket begränsad forskning att tillgå kring bedömning i svenska klassrum, vilket har tvingat svenska akademiker att söka svar i utländsk forskning. I denna studie adresserar jag därför lärares bedömningsarbete kring nationella provets bedömningsanvisning (2012). Studien syftar till att undersöka hur Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan nyansera bedömningen av elevtexter i relation till nationella provets bedömningsanvisning (2012). Dessutom ämnar studien att diskutera vilka effekter på elevtexters bedömning som skapas av att oberoende lärare tillsammans ombedömer samma elevtexter från nationella provet. Fyra lärare, fördelat på två skolor, deltog i att om- och sambedömma 30 elevtexter från årskurs 3 skrivna under nationella provet 2012. Förutom sambedömningsprocessen (som kan liknas vid en delfimetod) genomfördes semi-strukturerade telefonintervjuer. Studie visar att nationella provets bedömningsanvisning (2012) i hög grad formar vilka textdimensionella elevbidrag som uppmärksammas eller åsidosätt - även i den formativa bedömningen. Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan (främst) nyansera bedömningen genom att tillföra en holistisk kartläggning och konkretisering av elevtexters utvecklingsmöjligheter. Textdimensionella bidrag som kan vara utav särskilt intresse för pedagoger att nyansera sina bedömningar av nationella prov med är (1) elevers bidrag kring hur texter binds samman på mikro- och makronivå, (2) organiseringen av texters innehållsliga komponenter, samt (3) förmågan att skapa deltagaraktivitet. Studien identifierade fem olika elevtextartefakter där dimensionerna i praktiken nyanserade bedömningen på olika sätt. Slutligen indikerar min studie på att (1) sambedömningsprocesser bidrar till en likvärdig bedömning, (särskilt avseende delprov G, 2012), (2) olika skolor tenderar att bedöma enligt olika ”bedömningskulturer”, och att (3) ombedömare varken utför en “tuffare” eller “snällare” bedömning jämfört med originalrättaren, men att bedömningsavvikelser existerar, troligtvis på grund av det inneboende tolkningsutrymmet.

Page generated in 0.0589 seconds