Denna studie undersöker ifall det finns någon skillnad i andraspråkselevers språkliga behärskning beroende på om de studerat på gymnasiet eller komvux. Detta diskuteras i kombination med det varierande undervisningsupplägget mellan de två skolformerna. Fem i forskning vanligt förekommande kvantitativa textmått används för att mäta språklig behärskning: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot och felstavningar. Dessa textmått analyseras via det digitala språkanalysverktyget Swegram. Materialet består av elevtexter skrivna på nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 och samtliga av dessa elevtexter har fått ett E i betyg. Resultatet jämförs med benchmarktexter från nationella provet för att fastställa om elevtexterna uppnår den språkliga norm som finns inom nationella provet. Undersökningen kommer fram till att komvuxeleverna får högre värden än gymnasieeleverna i samtliga textmått förutom textlängd och i vissa av textmåtten överskrider komvuxtexterna de benchmarktexter som fått ett A i betyg vilket ger en indikation på att komvuxelevernas språk i detta avseende inte är vad som orsakar deras låga prestation i betygsstatistiken.

I denna uppsats undersöks huruvida två läromedel författade för gymnasiekursen svenska som andraspråk 1 ger eleverna möjlighet att öva på de läsförståelseprocesser som de möter i det nationella provet. I undersökningen kategoriseras textfrågor i anslutning till skönlitterära och sakprosatexter i läromedlen efter de tre läsförståelseprocesserna det nationella provet prövar. För att analysera och kategorisera textfrågorna används en beskrivande analys. Den beskrivande analysen inrymmer ett analysverktyg baserat på ett teoretiskt ramverk, vilket i undersökningen utgörs av Provramverk för nationellt prov i kurserna svenska 1 och svenska som andraspråk 1. De undersökta läromedlen är Kontext – Svenska som andraspråk 1 och Svenska impulser – SVA 1. Resultaten visar en ansenlig skillnad mellan läromedlen i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att öva respektive läsförståelseprocess. Skillnaden kan resultera i konsekvenser för svenska som andraspråkselever. Enbart 40 % av undervisande gymnasielärare i svenska som andraspråk har ämnesbehörighet, vilket medför antagandet att undervisningen i större utsträckning utmärks av läromedel. Undervisning utifrån läromedlen riskerar att inte förbereda eleverna tillräckligt inför läsförståelsedelen på det nationella provet.

Syftet med denna uppsats är att belysa det nationella provets platsoch roll i gymnasieskolan kurs Svenska 3. Materialet i uppsatsen består av det centrala innehållet i gymnasieskolans kurs Svenska 3, det nationella provet för gymnasieskolans kurs Svenska 3 och 25 anonyma enkätsvar från svensklärare. Uppsatsen består av tre olika metoder: en komparativ analys, en innehållsanalys och en legitimeringsanalys. Det centrala innehållet undersöks i relation till det nationella provet genom den komparativa analysen med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Vad gäller enkätsvaren undersöks de dels utifrån en innehållsanalys, dels utifrån en legitimeringsanalys. Den teoretiska ramen för både innehållsanalysen och legitimeringsanalysen är en diskursanalys. Genom den tredelade undersökningen blir det tydligt att endast fyra utav sex aspekter testas under det nationella provet. Vidare synliggörs att lärarnas erfarenheter är varierande. En del lärare ser mycket positivt på det nationella provet medan andra lärare är mer negativt inställda. Utöver variationen visar legitimeringsanalysen att lärare kan legitimera det nationella provetoch delegitimera det utifrån samma aspekter. Det gäller exempelvis provets likvärdighet.

I denna uppsats undersöks det nationella provets skriftliga del i Svenska 1 och Svenska 3. Undersökningen syftar till att ta reda på hur elever hanterar källor för att se hur de är rustade för vidare studier och/eller ett liv i dagens informationssamhälle. Totalt har 40 elevlösningar genomsökts efter omarkerad avskrift, patchwriting, citat och källhänvisningar. Resultaten visar att många elever återanvänder språk från källtexterna genom att skriva av eller genom att göra mindre förändringar i källtextens språk. Denna tendens förekommer på samtliga betygsnivåer i både Svenska 1 och Svenska 3, även om patchwriting och antalet ord i avskrifter generellt minskar i takt med att betygsnivån stiger. I de fall eleverna använder citat är nära hälften felaktiga, främst på grund av korrekturfel. I både Svenska 1 och i Svenska 3 är källhänvisningarna dessutom många gånger ofullständiga. Detta gäller främst för de lägre betygsstegen, medan samtliga elevlösningar på A-nivå i båda kurser innehåller fullständiga källhänvisningar. Trots detta är det dock inte alltid tydligt för läsaren när information från källan presenteras, eftersom vissa elever inte skiljer mellan egna och andras tankar. Otydlig källanvändning förekommer endast på F- och E-nivå i Svenska 3, men i Svenska 1 förekommer det även på C- och A-nivå. / This paper examines the written national test in courses Swedish 1 and Swedish 3. The study aims to find out how students handle sources to learn how they are equipped for further studies and/or a life in today's information society. In total, 40 essays have been searched for copying, patchwriting, quotes and source references. The results show that many students reuse language ​​from their sources by copying or by making minor changes to the source language. This tendency occurs at all grades in both Swedish 1 and Swedish 3, although patchwriting and the number of words in copied strings generally decrease in the higher grades. In cases where students use quotes, almost half are incorrect, mainly because of proofreading errors. In both Swedish 1 and Swedish 3, the source references are often incomplete. This is especially true for the lower grades, whereas all essays that received A’s in both courses contain complete source references. Nevertheless, it is not always clear to the reader when information from the source is presented, as some students do not differentiate between their own and others' thoughts. Unclear source usage occurs only at grades F and E in Swedish 3, but in Swedish 1 it also occurs at grades C and A.

Sverige har under flera år fått svaga resultat i matematik i flera olika internationella undersökningar. Under min VFU-erfarenhet på ett gymnasium var matematik 2b en stor utmaning där cirka 83% av alla elever som skrev nationella provet år 2019 fick betyget F. Extra anpassningar i form av ett anpassat läromedel för dessa elever ansågs vara nödvändig och ett nytt utbildningsmaterial togs fram av mig. Syftet med arbetet är att skapa ett utbildningsmaterial för matematik 2b för att eleverna ska klara nationella provet. För att uppnå syftet har gamla nationella prov analyserats och ett utbildningsmaterial har tagits fram som grundar sig på områden som kommit flest gånger på dessa nationella prov. Vidare syftar rapporten till att följa upp eleverna som använt utbildningsmaterialet. Uppföljningen sker genom att utvärdera dessa elevers motivation och självförtroende med hjälp av intervjuer samt att deras resultat på nationella prov bedöms. Motivation är en viktig faktor i matematikundervisning och kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation handlar om egen drivkraft medan yttre motivation handlar om att bli belönad av en annan person och motiveras genom detta. En studie gjord i USA visar att motivation är viktigare än intelligens för att lyckas inom matematik. Det finns även starka samband mellan självförtroende och betyg inom matematik. Det utvecklade utbildningsmaterialet prövades på 15 elever som tidigare fått ett F i kursen under en 2 veckorsperiod på en sommarlovsskola. Sedan utvärderades den genom att eleverna fick uppskatta hur materialet påverkat deras motivation och självförtroende. Denna uppskattning gjordes genom kvalitativa intervjuer via google meet. Eleverna skrev även ett nationellt prov som rättades. Åtta av de femton elever som deltog i sommarlovsskolan fick ett godkänt betyg på nationella provet. Eleverna tyckte även att utbildningsmaterialet hade en positiv påverkan på deras självförtroende och motivation. Det är inte säkert hur stor del av denna positiva påverkan utbildningsmaterialet haft. Andra saker som kan ha påverkat elevernas motivation och resultat är att sommarlovsskolan bestod av en mindre elevgrupp och att det var en ny lärare som undervisade dem. / Sweden has during many years received weak results in mathematics in different international surveys. During my placement experience at a high school, I noticed that mathematics 2b was a major challenge for the high school, where approximately 83% of all students who wrote the national exam received an F in 2019. The high school considered that extra adjustments in the form of adapted teaching materials were necessary for the students with an F. Therefore I created a teaching material for those students. The purpose was to create a teaching material for mathematics 2b to enable the students to pass the national exam. The teaching material was based on previous national exams and the types of questions that had occurred most often. Motivation is an important factor in mathematics teaching. Motivation can be divided into intrinsic and external motivation. Intrinsic motivation is about self-motivation, while external motivation is about being rewarded by another person and getting motivated by this. A study conducted in the United States shows that motivation is more important than intelligence to succeed in mathematics. There is also a strong connection between self-confidence and grades in mathematics. The educational material was tested on 15 students who had received an F in the course during two weeks in the form of a summer school. The educational material was evaluated by feedback from the students based on qualitative interviews via Google meet focusing on how the material affected their motivation and self-confidence. The students also wrote a national test that was corrected. Eight of the fifteen students who attended the summer school and used the teaching material received a passing grade on the national exam. In addition to this, the students also made it clear that the teaching material had a positive impact on their self-confidence and motivation.

<p>Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet.</p> / <p>The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.</p>

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet. / The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.