Psykosociala arbetsmiljöer innefattar hur individer upplever psykiska och sociala miljöer inom arbetsplatser, vilket benämns som individers upplevda tillfredställelse eller kvalitet i arbetet. Studiesyftet var att erhålla kunskap om hur psykosociala arbetsmiljöer uppfattas påverka psykisk hälsa hos medarbetare. Åtta individer intervjuades, fyra kvinnor och fyra män med varierande yrken. En tematisk innehållsanalys användes där meningskoncentrering och tematisering utformades. Medarbetarna uppfattade sig påverkas av psykosociala arbetsmiljöer beroende hur arbetsförhållanden yttrades. Psykosociala arbetsmiljöer kan leda till stress, ångest, depressioner, arbetsskador, sjukskrivningar och förtidspension. Fem återkommande teman relaterade till medarbetares psykiska hälsa inom psykosociala arbetsmiljöer identifierades: ledarskap, utvecklingsmöjlighet, påverkningsmöjlighet, god kommunikation och teamwork. Den psykosociala arbetsmiljön blir bättre och gynnar medarbetares psykiska hälsa med närvaro av faktorerna. Deltagarna upplevdes ha psykisk hälsa samt tillfredställelse under arbetspassen av varierande anledningar som, trivsel med arbetsuppgifter, bra relation mellan ledning och kollegor samt bra arbetsförhållanden. Studieändamålet anses viktigt då individer är aktiva i arbeten i hela världen

The aim of this study is to deepen the knowledge of the significance of mentors presence for the psychosocial work in the school. The study is qualitative and was done with seven semi structured interviews. We interviewed six mentors and one school counselor all from the same school. The mentors have worked for almost one year and is a new profession in the school that has taken over the teacher's assignment as a mentor. The mentors main task is to be the students’ primary contact between the students and the school. The results we found shows that the mentors have contributed with more psychosocial knowledge which has enabled the school to reach more students and to meet more of the students’ needs. The results shows that the school counselor didn’t have as much time before with the preventative work in the school, but with the mentors’ help the preventive work in the school has increased. The results also shows that it’s many times a fine line between the mentors and the school counselor in the way they work. For example several of the mentors provide the students with counseling, like the school counselor do. The line shifts though, depending on the education and experience of the mentor. Finally, the results show that the mentors’ presence has a significant role on the psychosocial work in the school, because both mentors and the school counselor are all working together for the students wellbeing.

<p>Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?</li><li>Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?</li></ul><p>Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.</p><p> </p><p>Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor.</p> / <p>The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were;</p><ul><li>Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism?</li><li>How does leadership affect the employees’ absenteeism?</li><li>How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism?</li><li>How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment?</li></ul><p>As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.</p>

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var: Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro? Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro? Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron? Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö? Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.   Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor. / The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were; Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism? How does leadership affect the employees’ absenteeism? How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism? How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment? As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.

Research suggests that single mothers experience poorer mental and physical health than their partnered counterparts. This health differential has been attributed, in large part, to the chronic economic and social stressors to which many single mothers are exposed. Less research, however, has focused on the well-being of single mothers who are employed, despite their growing presence in the Canadian labour force. Using data from a telephone survey of employed parents in a mid-sized Western Canadian city conducted in 2005, the aim of this study was to: (1) compare the mental health of employed, single mothers relative to partnered mothers; and (2) explore the potential role of work-family conflict and psychosocial job characteristics as explanations for any observed differences in psychological distress. Analyses were restricted to 674 employed mothers (438 partnered and 236 single), who were 25-50 years old, with at least one child in the household under the age of 20 years. Bivariate analysis indicated that compared to partnered mothers, employed single mothers reported significantly higher levels of psychological distress, work-to-family conflict and family-to-work conflict. Single mothers were also more likely to be employed in a high-strain psychosocial work environment (i.e., high demand and low control). Multiple linear regression revealed that after adjusting for key sociodemographic characteristics, psychosocial work quality and work-family conflict, single parenthood was no longer statistically significantly associated with psychological distress. These findings suggest that being a single mother in and of itself need not result in poorer mental health, but greater attention needs to be paid to the economic and psychosocial work environment of single mothers, including policies to facilitate work-family balance.

The following study explores the relation between psychosocial work environment and individual health. The purpose is to examine how female employees in the occupational health sector experience their own psychosocial work environment, focusing on different influencing factors in both the workplace and their private life regarding the employees own health. The study applies a hermeneutic approach in which qualitative interviews constitute the empirical data. Previous research on this particular subject has focused on the following themes: the combination of work-family life, demand/control model and flexibility in the workplace in relation to health and stress. The theoretical framework used in this study integrates relevant concepts, specifically SOC, poor leadership and flexibility. The main findings of this study are three fundamental themes prevalent in the employees experience of health and stress: meeting the demands of the psychosocial work environment, the psychosocial work environment related to balance in everyday life  and the managements role of the psychosocial work environment. One major contribution on the research on psychosocial work environment and work-life balance is that the results presented underline the importance of a female perspective on welfare and individual wellness.

Research suggests that single mothers experience poorer mental and physical health than their partnered counterparts. This health differential has been attributed, in large part, to the chronic economic and social stressors to which many single mothers are exposed. Less research, however, has focused on the well-being of single mothers who are employed, despite their growing presence in the Canadian labour force. Using data from a telephone survey of employed parents in a mid-sized Western Canadian city conducted in 2005, the aim of this study was to: (1) compare the mental health of employed, single mothers relative to partnered mothers; and (2) explore the potential role of work-family conflict and psychosocial job characteristics as explanations for any observed differences in psychological distress. Analyses were restricted to 674 employed mothers (438 partnered and 236 single), who were 25-50 years old, with at least one child in the household under the age of 20 years. Bivariate analysis indicated that compared to partnered mothers, employed single mothers reported significantly higher levels of psychological distress, work-to-family conflict and family-to-work conflict. Single mothers were also more likely to be employed in a high-strain psychosocial work environment (i.e., high demand and low control). Multiple linear regression revealed that after adjusting for key sociodemographic characteristics, psychosocial work quality and work-family conflict, single parenthood was no longer statistically significantly associated with psychological distress. These findings suggest that being a single mother in and of itself need not result in poorer mental health, but greater attention needs to be paid to the economic and psychosocial work environment of single mothers, including policies to facilitate work-family balance.

Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach. The question guide consisted of semistructured questions relevant to the purpose of the study. The interviews were transcribed and analyzed using manifest content analysis. A total of 20 anaesthesia nurses from five Central Swedish hospitals of varying size were interviewed. Anaesthesia nurses' physical and psychosocial work environment includes many stressors such as physical hard work in confined spaces, production and fulfillment, requirements and lack of control, varying relations to managers, hierarchies, team work, a lot of responsibilities, including supervision of students. The deep interest in the work, and the experience of doing an important work, offsetting to a minor part the anaesthesia nurses' work environment's negative expressions, and was a driving force to continue to work on. The results of this study should be supported by further research and investigate both the psychosocial and physical work environment for anaesthesia nurses and the impact on their psychosocial health. / Sjukvården blir alltmer komplex, vilket ökar kraven på kunskap och specialistkompetens. Trots detta har andelen specialistutbildade sjuksköterskor, däribland anestesisjuksköterskor enligt statistik från Socialstyrelsen 2010, minskat från 65% till 48% åren 1995-2008. Studier indikerar att det kan finnas faktorer i arbetsmiljön som gör att anestesisjuksköterskor av olika orsaker väljer att lämna anestesiyrket. Syftet med denna studie var att undersöka hur anestesisjuksköterskor upplevde sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Frågeguiden bestod av semistrukturerade frågor relevanta för studiens syfte. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys. Totalt intervjuades 20 anestesisjuksköterskor från fem mellansvenska sjukhus av varierande storlek. Anestesisjuksköterskors vardag som innebar hårt fysiskt arbete i begränsade utrymmen, höga produktionskrav, bristande kontroll, varierande förhållande till chefer, hierarkier, teamarbete, handledning av studenter och mycket ansvar för patienten var en bra grogrund för stress. Det djupa intresset för arbetet, och upplevelsen av att vara betydelsefull, uppvägde till viss del anestesisjuksköterskornas arbetsmiljös negativa yttringar, och var en drivkraft att arbeta vidare.     Resultatet av denna studie bör styrkas med ytterligare forskning med syfte att undersöka både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för anestesisjuksköterskor, då resultat visar att fysiska faktorer även ger utslag på den psykosociala hälsan.