Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap. / The purpose of this study was to explore how HR managers experience their own psychosocial work environment, concerning work satisfaction (motivation and communication). A qualitative study was carried out with seven semi-structured interviews and the collected material was analyzed from a basic thematic approach. In summary, the results indicated that HR managers experienced their psychosocial work environment as good, despite high demands and periods of stress. The opportunity to have contact with, and to work with, people were of great importance to HR managers' job satisfaction. Moreover, the results showed that the experience of the manager's role provided good conditions to deal with stress and leadership.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap. / The aim was to examine managers perception of their own psychosocial work environment, especially in the case of the issue of work-related stress. Eight line managers, four men and four women, were interviewed and answered questions about their own perceived work-related stress based on the following issues; (1) Factors that contributes to work-related stress; (2) How stress is expressed and; (3) Factors that can reduce work-related stress. The result showed that all managers had experienced a negative work-related stress which led to consequences both for work and in personal life. Against this background the conclusion is that the organization should review the work-related stress in the psychosocial work environment among managers to provide better conditions for long-term and sustainable leadership.

Socialtjänsten är en verksamhet som i studier framträder som särskilt problematisk vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad ohälsa och personalomsättning. Mot bakgrund av socialtjänstens verksamhetsstyrning, vilken är omfattande och komplex, ställs frågan hur kommunen ser på möjligheterna att verka för en god psykosocial arbetsmiljö. I denna fallstudie har 12 nyckelaktörer med någon form av personalansvar gentemot socialsekreterarna från en och samma socialförvaltning intervjuats. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys med latent fokus. Resultaten visar att den bild som framträtt i forskning kring socialsekreterarnas arbetsvillkor inte nått full legitimitet på organisatorisk nivå. Resultaten visar även att det arbete som bedrivs för att stärka den psykosociala arbetsmiljön sker genom primära interventioner vars fokus riktar sig mot organisationen samt interaktionen mellan individ och organisation. Vidare antyder resultaten att kunskapen gällande verksamhetsstyrningens relation till psykosocial arbetsmiljö är i behov av utveckling. Studien tyder på att det behövs mer forskning kring sambandet mellan socialtjänstens verksamhetsstyrning och socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö liksom att dialogförhållandet mellan kommuner och den statliga överbyggnaden behöver undersökas närmare. / The social services is an area that studies suggest are notably problematic when exploring the psychosocial work environment, work-related illnesses and employee turnover. In light of the complex and comprehensive operational strategy of the social services questions might be raised over the ability of municipalities to achieve a suitable, and functional, psychosocial work environment. In producing this paper, twelve key employees have been interviewed from the same social service centre. The methodology for analysis of interviews has been through ‘content analysis’ with a latent focus. There are several conclusions to be drawn. Results show that the recommendations from previous studies on improving the working conditions of social service workers have, to date, not been given their full legitimacy on an organisational level. Corrective interventions have primarily been directed both towards the organisation and the interaction between the organisation and the individual. Analysis also indicates that the understanding of the relationship between the operational strategy and the psychosocial work environment still needs to be developed. Finally, this paper shows that further research on the relationship between the operational strategy in the social services and the psychosocial work environment is still required, including research on the dialogue between the municipalities and the governmental superstructure. / <p>Uppsatsen har under AFA Försäkrings FoU-dag i Stockholm 10 november 2015 tilldelats AFA Försäkrings och Prevents stipendium “Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Se länken nedan för mer information:</p><p>https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2015/11/student-vid-malardalens-hogskola-tilldelas-stipendium-for-uppsats-om-socialsekreterares-arbetsmiljo/</p><p></p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Materialet har sedan analyserats genom teorier som berör områdena för förändringsarbete, motivation samt psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat och slutsatser visar att apoteksmarknadens omreglering bidragit med konsekvenser för de anställda rörande ökade krav på arbetet, stress samt viss oro inför ökad konkurrens på arbetsmarknaden kring hur det kommer att påverka arbetstryggheten i framtiden. Vidare upplevdes förändringen även bidra med utökade möjligheter för vidareutveckling i arbetet, utökade ansvarbefogenheter samt nya utmaningar, vilket ses upplyftande. För att hantera förändringsarbetet har den sociala dimensionen i kombination med uppskattning i arbetet, främst legat till grund för fortsatt motivation i och med förändringarna. / The purpose of this paper is to investigate how the employees have experienced the reregulation of the pharmacy market, and how the changes have affected them. The essay deals with reregulation by critically examining the foremost prominent impact on the workers, how they were handled and what the motivation factors that formed the basis during the change. The underlying reason for why I have chosen to study how the employees experienced the reregulation of the pharmacy market, is because the research on how employees are affected by deregulation, reregulation and liberalization of markets has not yet been explored in Sweden. The empirical material that is based on the study is collected from two pharmacy companies in Värmland, where the interviewed respondents worked and are still working in the pharmacy companies that have been bought by new owners. The selection of respondents was made by telephone contact and requests for staff that would be willing to do an interview. The material is then analyzed through theories related to the fields of change management, motivation, and psychosocial work environment. The results and conclusions of the study show that the pharmacy market reregulation contributed to the impact on employees regarding increased demands at work, stress, and some concern about increased competition in the labour market on how job security will be affected in the future. The change was also felt to contribute to enhanced opportunities for further development of work, increased responsibility and powers of new challenges, which is considered uplifting. To manage the change process, the social dimension in combination with appreciation, has been the underlying basis for continued motivation with the changes.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment. The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide. The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing. Lack of support from their team leader and manager has been identified and was also required to be improved. They also feel that lack of development opportunities and low participation and influence affect their job satisfaction. A discussion was hold due to how the senior immigration officers perceived their work environment in contrast to previous research. The finding in the conclusion indicates that it is a request and a need for improved communication skills and leadership within the department.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant. Ingen signifikant korrelation mellan ledarstilar och personal self-efficacy hittades. Dock var self-efficacy relaterad till anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Genom deskriptiv statistik rapporterades som medelvärden visade att anställda med mer än genomsnittet på GSEs (self-efficacy) tenderade att svara högre på alla fem huvudfaktorer för PAK.

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.