Bakgrund och problemformulering: Psykisk ohälsa kräver ibland psykiatrisk tvångsvård. Det är svårt att föreställa sig vad patienter erfar vid psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kränker patientens autonomi. Sjuksköterskan har ansvar att respektera och arbete för människors autonomi. Detta gör arbetet med patienter där vars autonomi är kränkt, problematiskt. Den här studien handlar om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod:  Systematisk  litteraturstudie. Tio artiklar med kvalitativ ansats utför resultatdelen. Resultat:  Litteraturstudiens resultat  beskriver huvudteman som  är  ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård”, ”Relationer” och ”Information”. Huvudteman valdes på grund av återkommande ämnen i artiklarna. Temat ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård” hade tre subteman som representerade olika grupper i artiklarna, en med positiva upplevelser till vårdformen, en var ambivalenta upplevelser och en grupp med negativa upplevelser. Temat ”Relationer” delas upp i två subteman då deltagare i artiklarna framförallt beskrev två områden kring relationer. Områden var relationer med anhöriga och relationer med personal. Upplevelserna kring hur och vad som påverkade relationerna varierade mellan olika deltagare. Temat ”Information” resulterade i två subteman, det första handlade om att förstå information samt dess betydelse och det andra berörde den upplevda bristen på information. Deltagare hade önskemål på hur de skulle få ta emot information och det var viktigt för deltagare att förstå den givna informationen samt att den kändes adekvat. Diskussion: Diskussionen berör metod på det vis att tillvägagångssättet för litteraturstudien redovisas och det beskrivs hur metoden under processen behövde justeras. Litteraturstudiens resultat ställs emot forskning på samma område fast ur andra perspektiv. Författarna till studien tar i resultatdiskussionen upp möjliga sammankopplingar kring beslutstagande, brist på information och relation med personal.

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.

Bakgrund: Möten mellan människor är en del av vården och inom psykiatrin är de ofta komplicerade, i synnerhet inom tvångsvården. Multifaktoriella orsaker påverkar patienten och sjuksköterskan innan, under samt efter mötet. Det ställs stora krav på professionalitet för att hantera detta möte varvid kunskap är nödvändigt. Området är dock relativt outforskat. Syfte: Att belysa kliniska erfarenheter hur möten inom psykiatrin kan leda till byggandet av goda vårdrelationer. Metod: En allmän litteratursammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Den forskning som finns inom området syntetiserades till tre teman; möte, relation och trygghet. Angående mötet är det första intrycket viktigt och under det läggs grunder för en vårdrelation, som behöver utvecklas ömsesidigt, och patienten behöver känna att det är tryggare på avdelningen än utanför. Slutsats: Professionella möten som del av byggandet av goda vårdrelationer har potential att förmedla känslan av trygghet som i sin tur underlättar konvalescensen. Klinisk betydelse: Den kliniskt ackumulerade erfarenheten av detta möte måste studeras djupgående och mer forskning behövs. Sjuksköterskan kan använda resultaten i sin strategiska planering i byggandet av patientrelationer. / Background: Meetings are part of nursing and within psychiatric care they are often complicated, especially those occurring within coercive care. There are multifactorial underlying causes affecting both the patient and the nurse before, during and after the meeting. There are many requirements on professionalism in order to make use of this occasion. Education is necessary but research is lacking. Aims: To elucidate how meetings within psychiatric care leads to good caring relationship. Methods: A general literature review based on eight scientific articles. Results: The research within the field was synthesized into three themes; meeting, relation and comfort. Regarding the meeting, the first impression is of great importance and fundamental for constructing the caring-relationship, based on mutual understanding, that make the patient feel safer inside the department, rather than outside. Conclusions: Professional meetings as a part of building good patient relationship has the potential to mediate a feeling of safety and this is essential for convalescence. Clinical implications: The clinical accumulated experience from the meetings must be studied in depth and more research is needed. The nurse can use these results in her strategic planning for building of patient relationship.

Bakgrund: Patienter inom psykiatrisk tvångsvård kan bli utsatta för tvångsåtgärder. Om de tillåts dela med sig av sina upplevelser relaterat till detta kan lidandet minska. Därav har uppföljande samtal efter tvångsåtgärder införts i lagen. Det kan vara svårt och känslomässigt utmanande för vårdare att samtala med patienter efter tvångsåtgärder vilket kan göra ett sådant samtal problematiskt. Syfte: Att undersöka hur vårdare upplever uppföljande samtal efter tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ metodologi användes. Åtta intervjuer med öppna frågor genomfördes på en vuxenpsykiatrisk klinik. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman. Det uppföljande samtalets innehåll och form beskriver vårdares upplevelser av samtalsmanualen som hinder och möjlighet, samtal eller en siffra i statistiken och hur relationens kvalitet gör samtalet. Det uppföljande samtalets betydelse för vårdandet visar att vårdare upplever att uppföljande samtal är en hjälp för att förstå varandra och ett möjligt bidrag till färre tvångsåtgärder. Det uppföljande samtalet – att förhålla sig till patienters misstro synliggör vårdares upplevelser av att bli kritiserad för sitt jobb, att behöva ta ställning för och emot kollegor och att känna osäkerhet om den framtida vårdrelationen. Slutsats: Det finns flera saker som vårdare upplever gynnsamma med uppföljande samtal men även saker som uttrycks vara problematiska och känslomässigt utmanande. Denna studie synliggör att ytterligare forskning behövs inom området. Förutom ytterligare forskning om vårdares upplevelser bör framtida studier även undersöka patienters upplevelser. Detta för att patientperspektivet relaterat till uppföljande samtal efter tvångsåtgärder ska belysas. Forskning om uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder bör också ske inom kontexten rättspsykiatrisk vård eftersom även denna innefattar uppföljande samtal efter tvångsåtgärder

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades. 1. Sjuksköterskors syn på självbestämmande: möjlighet till självbestämmande, begränsande faktorer och självbestämmande i förändring. 2. Sjuksköterskors arbete med självbestämmande: strukturerat, ostrukturerat och skapa förutsättningar. 3. Utförande av begränsningsåtgärder: motiv till beslut, beslutsfattande och tillvägagångssätt. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie ansåg att självbestämmande för patienterna är en viktig del vid vård under LPT men att självbestämmande begränsas av flera faktorer. Sjuksköterskor arbetar aktivt och skapar förutsättningar för att patienten ska kunna använda sitt självbestämmande, även när det handlar om omvårdnadsåtgärder som begränsar patientens självbestämmande. / Background: Caring of patients' under the law on compulsory psychiatric care means that patients' self-determination may be limited. Nursing in conjunction with the compulsory psychiatric care is of a complex character, among other things; nurses should respect patients' self-determination and carry out coercive actions at the same time. Aim: The aim of this study was to explore and describe nurses' views on self-determination for patients who are cared under the law on compulsory psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with three nurses working in psychiatry care were conducted and a manifest content analysis was done. Results: Three main categories and nine sub-categories were formed: 1. Nurses' views of self-determination: opportunity to self-determination, limiting factors and self-determination in transition. 2. Nurses' work with self-determination: structured, unstructured and to create opportunities. 3. Limit setting: reason for decisions, decision making and approach. Conclusion: Nurses' in this studie viewed that the patients' self-determination is an important part during compulsory psychiatric care but self-determination is limited by several factors. Nurses are actively working to create conditions for the patient to use their self-determination, even when the nurses have to use interventions that restrict patient self-determination.

Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. / Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients’ experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles’ results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients’ experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients’ care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care.

Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

Background: Persons treated during compulsive care are in a vulnerable situation. Caring for someone against their will involves great responsibility and places high demands on the staff's psychiatric skills, empathy and ability to interpersonal relationships. Many people who have been treated under compulsive psychiatric care are critical to the health care content and its execution. Aim: The aim of the studie was to describe people's experiences of compulsive care in Swedish psychiatric hospital care. Method: A qualitative study of 15 blogs with inductive approach and descriptive design was chosen. The material from the blogs has been analyzed with inspiration from content analysis. Results: The result was subdivided into three categories; A care process characterized by powerlessness, fear and ambivalence, Interaction and participation on the terms of care and Meaningful environmental factors. Conclusion: The result described both positive and negative experiences from compulsive care. The care process was often described as difficult to handle and included a great powerlessness. There was a great dissatisfaction regarding communication, information and personal treatment. The conclusion is that if persons are informed of what the compulsive care will entail and what is expected of them, the chances are higher that they will feel respected and that their wellbeing generally improves during the care period. If the person's autonomy is considered, the experience of an unequal power relationship in healthcare and in the meeting with healthcare professionals changes.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.