Syftet med uppsatsen är att undersöka medarbetarsamtalet, granska möjligheterna med medarbetarsamtalet och föreslå eventuella förbättringsförslag. Studien har genomförts på ett stort och ett medelstort företag inom metallindustrin. Uppsatsens frågeställningar ämnar besvara hur och varför företagen arbetar med medarbetarsamtal samt möjligheter för kompetensbehovsanalys och dess utvecklingsmöjligheter i samband med samtalen. Totalt åtta informanter med olika befattningar har intervjuats. Resultatet visar att organisationerna använder sig av medarbetarsamtal och förberedda mallar. Processen är något mer noggrann på det större av företagen samtidigt som båda organisationerna saknar strukturerade uppföljningssamtal. De båda företagen tenderar att dras mot mer mjuk HRM. Kompetensbehovsanalys i samband med medarbetarsamtal är relativt begränsad i båda företagen eftersom det är något som hanteras separat från dessa. Våra slutsatser är att medarbetarsamtal skapar relationer mellan chef och medarbetare samt utvecklingsmöjligheterför båda parterna. Vi avslutar med en diskussion ifall anledningen till att hålla medarbetarsamtalet kan skilja sig åt beroende på företagets storlek.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård kan det förekomma tvångsåtgärder. Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljningssamtal som ofta genomförs av sjuksköterskor. Det finns dock en osäkerhet bland sjuksköterskor om genomförandet och innehållet i uppföljningssamtalet. Syfte: Att beskriva patienters och vårdpersonals erfarenheter av uppföljningssamtal efter utförda tvångsåtgärder.  Methode: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar analyserades med kvalitativ deduktiv innehållsanalys. Den teoretiska modell som användes var personcentrerad vård och dess tre nyckelbegrepp patientberättelse, partnerskap och dokumentation.  Ergebnis: Både patienter och vårdpersonal hade till stor del positiva erfarenheter av uppföljningssamtal. Patientberättelsen omfattade vikten av att patienten får berätta om sin upplevelse av tvångsåtgärden, egna förebyggande strategier och om sin upplevelse av uppföljningssamtalet i sig. Partnerskapet omfattade betydelsen av att återuppbygga förtroendet mellan patienten och vårdpersonalen, att ge patienten stöd i sin upplevelse samt att tillsammans identifiera förebyggande åtgärder. Dokumentationen visade på vikten av kontinuerlig journalföring som säkerställer patientberättelsen, stödjer partnerskapet och bidrar till en sammanhållen vård.  Slutsats: Uppföljningssamtal kan vara viktigt för att säkerställa att patientens perspektiv lyfts och tillvaratas, att förtroendet återställs mellan patient och vårdpersonal och att förebyggande strategier används. Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskans kompetens att genomföra personcentrerade uppföljningssamtal.

Bakgrund: Patienter inom psykiatrisk tvångsvård kan bli utsatta för tvångsåtgärder. Om de tillåts dela med sig av sina upplevelser relaterat till detta kan lidandet minska. Därav har uppföljande samtal efter tvångsåtgärder införts i lagen. Det kan vara svårt och känslomässigt utmanande för vårdare att samtala med patienter efter tvångsåtgärder vilket kan göra ett sådant samtal problematiskt. Syfte: Att undersöka hur vårdare upplever uppföljande samtal efter tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ metodologi användes. Åtta intervjuer med öppna frågor genomfördes på en vuxenpsykiatrisk klinik. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman. Det uppföljande samtalets innehåll och form beskriver vårdares upplevelser av samtalsmanualen som hinder och möjlighet, samtal eller en siffra i statistiken och hur relationens kvalitet gör samtalet. Det uppföljande samtalets betydelse för vårdandet visar att vårdare upplever att uppföljande samtal är en hjälp för att förstå varandra och ett möjligt bidrag till färre tvångsåtgärder. Det uppföljande samtalet – att förhålla sig till patienters misstro synliggör vårdares upplevelser av att bli kritiserad för sitt jobb, att behöva ta ställning för och emot kollegor och att känna osäkerhet om den framtida vårdrelationen. Slutsats: Det finns flera saker som vårdare upplever gynnsamma med uppföljande samtal men även saker som uttrycks vara problematiska och känslomässigt utmanande. Denna studie synliggör att ytterligare forskning behövs inom området. Förutom ytterligare forskning om vårdares upplevelser bör framtida studier även undersöka patienters upplevelser. Detta för att patientperspektivet relaterat till uppföljande samtal efter tvångsåtgärder ska belysas. Forskning om uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder bör också ske inom kontexten rättspsykiatrisk vård eftersom även denna innefattar uppföljande samtal efter tvångsåtgärder

Detta är en kvalitativ studie med syfte att analysera hur pedagoger samtalar med vårdnadshavare och elev kring utvärdering av åtgärdsprogram under uppföljningssamtal. För att tydliggöra den här studiens syfte har följande frågeställningar använts: Vad är innehållet i ett uppföljningssamtal? Hur samtalar deltagarna kring åtgärder och extra anpassningar? Hur ser elevens delaktighet i den muntliga kommunikationen ut? Metoden som används i studien är inspelade utvärderingssamtal med pedagoger, vårdnadshavare och elever i årskurs 7 och 9. Studien består av tre inspelade uppföljningssamtal kring åtgärdsprogram. Samtalen analyseras utifrån helhetsanalys, delanalys och samtalsanalys som metod. Som en teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv med inriktning på interaktion används. Resultatet av studien visar att samtalet har fokus på åtgärder och extra anpassningar som finns dokumenterade kring eleven. Specialpedagogen leder samtalet framåt och är den som håller samman deltagarna. I studien framgår att elevens möjlighet till delaktighet är stor. Dock innebär inte denna delaktighet att hänsyn tas till elevens tankar och åsikter i utvärderingen av åtgärder och extra anpassningar. I analysen framkommer även att i samtalet finns inget som visar på att åtgärderna och extra anpassningarna utvärderas utifrån hur väl de har fungerat för eleven. Under samtalet diskuteras de behov eleven har och vilken typ av stöd, åtgärder och extra anpassningar som finns, till viss del diskuteras hur de fungerar. Men inget tas bort eller läggs till i åtgärder eller extra anpassningar, trots att det är tydligt att en del av anpassningarna och åtgärderna inte alls är funktionella. / This is a qualitative study aimed at analyzing how educators talk with parents and pupils when evaluating Individual Educational Plans (IEP) during follow-up discussions. To clarify the purpose of this study, the following questions have been used: What is the content of an IEP follow-up meeting? How do the participants talk about accommodations and interventions? What does the pupil’s participation in the oral communication look like? The method used in the study is recorded evaluation discussions with educators, parents and pupils in grades 7 and 9. The study consists of three recorded IEP follow-up meetings. The conversation is analyzed based on overall analysis, part analysis and conversation analysis as a method. As a theoretical point of view, a socio-cultural perspective with a focus on interaction is used. The result of the study shows that the conversation focuses on accommodations and interventions that are documented in the IEP. The special pedagogue leads the conversation forward and is the one that brings the participants together. The study shows that the pupils have a major opportunity for participation. However, this participation does not mean that the pupils ́ thoughts and opinions are taken into account in the evaluation of accommodations and interventions. The analysis also shows that there is nothing in the conversation that shows that the accommodations and interventions are evaluated according to how well they have worked for the pupil. During the conversation, the needs of the pupil are discussed and also what types of support, accommodations and interventions there are in the IEP, although they are only partially evaluated. No changes are made to the IEPs, even though it is clear that some of the accommodations and interventions are not functional at all.

Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgiskljumskbråcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa ochsamhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppeti hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlademed hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer. En enkät med standardiseradefrågor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har använts vidtelefonintervjuerna. Resultaten från de 52 intervjuerna visade att de flestapatienter inte överskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller rörelse dagett. På dag tre hade de flesta mer smärta vid rörelse än dag ett. De flestapatienterna följde ordinationen de fick av läkaren avseende smärtstillandetabletter. Generellt sett visade studien på få postoperativa komplikationer och högtillfredsställelse ur operationssynpunkt hos patienterna. / Degaardt, M. & Rubensson, M. Post-operative progress after one-day surgicalinguinal hernia operation. Follow-up interviews as a means for qualitydevelopment. Degree project in nursing, 15 credit points. Malmö University:Faculty of health and society, Department of nursing, 2010.The purpose of this study was to evaluate the post-operative progress for one-daysurgical inguinal hernia patients. Data was collected using structured telephoneinterviews three days after surgery. A questionnaire with standardized questionsand multiple-choice response opions was used. The results from the 52 interviewsshowed that most patients did not exceed Numerical Rating Scale (NRS) 3 dayone when at rest or moving around. On day three most patients had more painwhile moving than day 1. Most patients complied with the doctor’s prescription ofpainkillers. Generally the follow-up study showed the patients had fewcomplications and felt high satisfaction post surgery.