SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Titel: ”Det är bara ett tillstånd där du ser att någon mår väldigt dåligt” – Kommunsjuksköterskors upplevelse och uppfattning av vård av äldre med psykisk ohälsa. Bakgrund: Allt fler äldre drabbas av psykisk ohälsa och orsaken kan vara allt från somatisk sjukdom till existentiella aspekter. Studier visar att somatiska besvär oftast sätts i fokus vilket gör att psykisk ohälsa lätt kommer i skymundan. Kommunsjuksköterskan besitter en viktig position i vårdkedjan eftersom hen träffar många äldre med psykisk ohälsa i hemmet eller på särskilt boende. Kommunsköterskan är den som gör första bedömning av den äldres hälsa inom den kommunala vården. Bedömningen kräver kunskap och kompetens för att kunna se helheten hos vårdtagaren dvs både kroppsliga och psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunsjuksköterskors uppfattning om vård av äldre med psykisk ohälsa. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med sju kommunsjuksköterskor genomfördes som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunsjuksköterskorna uppfattar psykisk ohälsa hos äldre som ett av de svåraste områdena inom hemsjukvården. Många av dem uttryckte att de helst inte vill arbeta med denna patientkategori. Kommunsjuksköterskorna ansåg att de har stort ansvar i vården av dessa patienter utan att ha kunskap om psykisk ohälsa. De upplevde att tiden inte räckte till att se den äldres psykiska ohälsa. Detta gjorde att hälsofrämjande och relationsskapande arbete inte prioriterades och den äldre blev lidande. Slutsats: Studien visar att kommunsjuksköterskorna uppfattar att deras kunskap om psykisk ohälsa är bristfällig pga. brist på utbildning i psykisk ohälsa. Bristfällig kunskap gör att sjuksköterskor inte anser sig kunna ge bra vård till personer med psykisk ohälsa och därför vill de inte arbeta med denna patientgrupp. Därför behövs en kunskaps- och kompetenshöjning hos sjuksköterskorna för att ge ökad medvetenhet, förståelse och trygghet i arbetet med de äldre.

<p>Abstract</p><p>We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender.</p><p>Keywords: youths, mental health, modern community.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.</p>

Abstract The study's focus is on the social network for people with addictions and mental illness. The study aims to investigate how social network creates conditions for the sensibility of coherence and experiences of exclusion. So here we would like to describe social networks in our own words: "Without each other we are nothing and we all need someone to care about." When an individual is socially vulnerable will be the social networks even more necessary The study contributes to the understanding of how it is to be socially vulnerable and what difficulties an individual may face in their daily lives and the importance of supportive relationships to facilitate life, experience well-being and prevent alienation. The study is based on interviews with guests from the NGO (Non-Governmental Organization) meeting points.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment. Forskning har även tillämpats för att berika vissa resultat och för att komplettera brister i teorier för att kunna analysera resultat. Studiens resultat visar att utifrån anknytning kan hästens funktion vara att främja anknytning mellan deltagare och häst samt att vara flexibel i relationen som skapas med deltagaren. Miljöns egenskaper kan bidra till att miljön fyller funktionen att uppmuntra deltagaren till att söka kontakt med terapeuten och andra människor, och därmed främja anknytning. Terapeuten fyller funktionen att hjälpa deltagaren att skapa relationer genom den hästunderstödda terapin. Utifrån mentalisering kan hästen fylla funktionen att spegla deltagarens affekter. Stallmiljön kan besitta funktionen att synliggöra deltagares känslor i behandlingsarbetet. Terapeutens funktion i behandlingen kan vara att avläsa sina hästars spegling för att förstå deltagare och underlätta relationsbyggandet. Utifrån empowerment kan hästen fylla funktionen att främja barnets motivation och maktposition i behandlingen. Miljöns funktion kan vara att gynna att det goda samtalet uppstår mellan terapeut och barnet, att möjliggöra olika stalluppgifter som kan anpassas till det enskilda barnets nivå samt hjälpa barnet att se sig själv i positiva sammanhang. Terapeutens funktion kan vara att stärka barnet och låta barnet inverka i behandlingen.

Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. / Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health

Detta är en narrativ studie där syftet är att fånga flickors upplevelse av skolan från högstadietiden och fram i gymnasieåldern. Jag utgår från livsberättelse som metod. Mina informanter är fyra unga kvinnor som hade problematisk högstadietid men ändå lyckades att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Mina frågeställningar är: Hur kan de unga kvinnornas problematiska högstadietid upplevas? Hur kan kommunikationen och relationen mellan de unga kvinnorna och skolans personal upplevas? Vilka vändpunkter kan vara avgörande för att de unga kvinnorna ska uppleva att de kan fullfölja sina studier?Genom mina informanters berättelser fångade jag de avgörande vändpunkterna som gjorde att de kunde fullfölja en gymnasieutbildning. Resultatet visar att informanterna upplevde en högstadietid i kaos med stökiga lektioner, mobbning och skolk. Kommunikationen upplevdes som vertikal under högstadietiden, enligt informanterna Läraren talade till eleven, inte med eleven. Vändpunkter för informanterna var att komma till en gymnasieskola där kommunikationen upplevdes som horisontell. Informanterna ansåg att lärarna var skickliga på att se och förstå deras verklighet. Ytterligare vändpunkter var att tre av informanterna fick en diagnos. Då upplevde de unga kvinnorna en annan uppmärksamhet som ledde till bättre kommunikation. De kände sig sedda och bekräftade. Jag fann i min undersökning framför allt tre faktorer som haft stor betydelse för att lyckas med studierna och bli godkända på kurserna; inkludering, mellanmänskliga relationer och samarbete mellan skola och andra aktörer såsom sjukvård och vårdnadshavare.

Bakgrund: Fyrtiosex miljoner inducerade aborter, det vill säga graviditeter som avsiktligt avbryts, utförs i världen varje år. Flera olika fysiska samt psykiska konsekvenser kan uppstå hos den kvinna som genomgått en abort. Beroende på förutsättningar, process och bemötande ser verkan olika ut hos olika kvinnor. Det kan vara betydelsefullt för barnmorskor att ha kunskap kring detta för att vid behov kunna ge det stöd som behövs under hela abortprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva psykologiska reaktioner samt risk för psykisk ohälsa hos kvinnor till följd av legal abort som genomförts på grund av oönskad graviditet. Metod: Följande arbete är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderadats. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. Både kvalitativa och kvantitativa studier som kvalitetsgranskats ingår i studien. Resultat: Resultatet genererade tre teman; Positiva upplevelser av abort, Negativa upplevelser av abort samt Risk och riskfaktorer att utveckla psykisk ohälsa. Oavsett om kvinnan överlag hade positiva eller negativa känslor fann kvinnorna vanligen att beslutet var det rätta. Risken att utveckla psykisk ohälsa tycktes inte öka efter en inducerad abort. Slutsats: Kvinnor kan uppleva både positiva och negativa känslor efter att de genomgått en inducerad legal abort. Den mest förekommande känslan efter aborten var känslan av rätt beslut. Kvinnor tycks inte löpa någon större risk att utveckla psykisk ohälsa efter att de genomgått en abort.

Sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak ökar för både kvinnor och män. I rapporter, analyser, åtgärdsprogram och tidningsartiklar läggs konsekvent det störst fokus på kvinnors sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak, samt i orsaksförklaringar till den höga sjukfrånvaron. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv har en textanalys gjorts av sex olika dokument som behandlar sjukfrånvaro och eller psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak, för att besvara frågeställningar: (1) Hur framställs kvinnor och män i texterna? (2) Finns en eventuell påverkan av genusnormer i hur kvinnor och män framställs i texterna? (3) Återfinns föreställningar om kvinnor, sjukdom, psykisk ohälsa och kvinnors biologiska ”särart”, i texterna som analyseras? I textanalysen framkom, i varierande omfattning, att genom att framställa fenomenet (problemet) sjukfrånvaro med tyngdpunkten på kvinnors sjukfrånvaro, där orsaksförklaringar fokuserar på kvinnor och på kvinnors psykiska ohälsa som sjukfrånvaroorsak, skapas och reproduceras en föreställning av ett samband mellan kvinnor, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Vidare framkom en brist i resonemang om att psykisk ohälsa sedan 2014 är den främsta sjukfrånvaroorsak för män. En tolkning om varför detta ”utelämnas” är att det inte bedöms som relevant, eftersom psykisk ohälsa som främsta frånvaroorsak för kvinnor funnits länge. En alternativ tolkning är att sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak associeras med kvinnor. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och därmed en högre andel med psykisk ohälsa som frånvaroorsak. Detta leder till att den höga sjukfrånvaron, dess orsaker osv. kan anses vara ett så kallat. ”kvinnoproblem” och medför en risk att inte uppfattas som ett samhällsproblem.