Denna studie syftar till att jämföra hur fritidslärare arbetar hälsofrämjande i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ ansats för att belysa hur utbildade fritidslärare hanterar psykisk ohälsa i verksamheten. Resultatet uppvisar likheter och skillnader i hur det hälsofrämjande arbetet implementeras i verksamheten utifrån frågeställningarna: Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande generellt? Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande när det gäller psykisk ohälsa? Hur kan det hälsofrämjande arbetet utvecklas och förbättras? Studiens resultat visar på faktorer som bidrar till det hälsofrämjande arbetet såsom vikten av fysisk aktivitet och att eleverna känner trygghet. Resultatet lyfter också fram fritidsläraranas förebyggande arbete med psykisk ohälsa på fritidshemmet och värdet av att arbeta relationskapande utifrån värdegrund samt med den fysiska och psykiska miljöaspekten. Slutligen framkommer att delaktighet är en central del för utvecklingen och att faktorer såsom gemensamma arbetssätt och disponering av tid kan påverka.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Syftet är att studera hur män med små barn upplever att deras möjligheter till församlingsengagemang i Equmeniaförsamlingar i Göteborgsområdet påverkar deras psykiska hälsa och på vilket sätt dessa män menar att församlingen kan bidra till ökad psykisk hälsa. Det är en deduktiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som är aktuella berör informanternas upplevelse av församlingen i förhållande till psykisk hälsa. Det teoretiska perspektiv som i huvudsak används är Aaron Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används för analys av det empiriska materialet. Det finns även en genusaspekt i studien där R.W Connells konstruktivistiska synsätt på maskulinitet används i analys av materialet.Resultat och analys visar att informanterna upplever att församlingen bidrar till en högre KASAM. Informanterna varnar dock för att församlingen kan vara en riskfaktor som riskerar ett lägre KASAM, inte minst vad gäller känslan av hanterbarhet. Även om informanterna upplever att församlingen bidrar till ett högre KASAM beskriver de att samtalet om psykisk hälsa knappt existerar samt att det finns ett stort behov av samtalet. Detta leder i sin tur till att församlingen i ännu högre utsträckning kan bidra till en högre KASAM. Vad gäller genus finns det en del hegemonier i församlingarna, men dessa är enligt en av informanterna under förhandling.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.