The study was conducted among 100 assistant nurses working in six different residential home. The main purpose of the study was to increase awareness of the psychosocial work environment of assistant nurses in retirement home. In order to fulfill my purpose, I have chosen to use three questions: Have the period of employment in the workplace any impact on how the assistant nurses experience the psychosocial work environment? In the future it will become a lack of staff in elderly care. How do those working in elderly care today feel about the future? How important are the manager and colleagues for how assistant nurses are experiencing the psychosocial work environment? In order to answer the questions a quantitative method and a questionnaire has been used. The results were analyzed using SPSS and presented in the form of frequency tables, cross tabulations, chi square test and the sperman rho test. The results showed that the period of employment did not had an impact on the staffs´ experience of the psychosocial work environment. But what proved to be important was whether they felt their work as stressful. Where those who have worked between 3-10 years felt that the duties were more stressful than those with a shorter or longer period of employment.

Bakgrund: En hälsosam arbetsplats skapas genom arbete inom flertalet områden med fokusering på de anställdas delaktighet, inflytande, utveckling, hälsa samt balans mellan arbete och fritid vilket i sin tur leder till minskad personalomsättning och därmed större möjligheter att behålla sin personal. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka hälsofaktorer i arbetsmiljön anställda upplevde påverkar dem att förbli anställda på ett företag samt sambandet mellan upplevd arbetsmiljö och intention till uppsägning. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där anställda på ett företag inom informationsteknik (n = 114) besvarade en enkät med frågor kring arbetsmiljö, hälsa och intention till uppsägning. Resultat: Huvudresultatet visar ett signifikant samband mellan arbetsmiljöfaktorer och intention till uppsägning. Studien indikerar att arbetsklimat, arbetskrav, delaktighet, självskattad hälsa, arbetstillfredsställelse, belöning samt balans arbete/privatliv kan förklara variansen för intention till uppsägning till 14,6 %. De viktigaste faktorerna för att förbli anställd på företaget var kompetensutveckling samt trivsel med kollegor och arbetsuppgifter. Slutsats: Studien visade att arbetsmiljö till viss del predicerar intention till uppsägning vilket bekräftar tidigare forskning. Detta är betydelsefullt för folkhälsan i stort i och med att människors hälsa påverkas av arbetet och arbetslivet men det kan även vara betydande för företag som i framtiden vill behålla anställda om konkurrensen ökar. / Background: Healthy workplaces are created through work in several areas with a focus in employee involvement, development, health and work-life balance. In return, this will improve the organization and decrease turnover and thereby bigger opportunities to retain personnel. Aim: The aim was to analyze which health factors in the work environment employees experienced as important for them to stay and to examine the relationship between work environment and turnover intention. Method: A quantitative cross-sectional study was carried out and employees on a company in information technology (n = 114) answered a questionnaire about work environment, health and turnover intention. Results: Main results indicate a significant correlation between variables of work environment and turnover intention. This study indicates that working climate, effort, involvement, health, job satisfaction, reward and work-life balance can explain 14,6 % of the variance of turnover intention. The most important factors for employees to stay were their own capacity building and satisfaction with colleagues and assignments. Conclusions: This study demonstrates that work environment to some part predicts turnover intention, which is consistent with previous studies. This is important for public health in general because health is influenced by work and working life but it could also be immensely important for companies that want to keep their employees if the rivalries are higher in the future.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

Verksamheters ekonomi styrs genom ekonomistyrning, vilken även kan ske utifrån medarbetarskap. Ledares beslut påverkar dagligen hur immateriellt kapital såsom exempelvis personalens motivation samt yrkeskunskap utvecklas. Långsiktig hållbarhet är ett aktuellt ämne, samt kan gynna en verksamhet. Begreppet hållbarhet innefattar att exempelvis långsiktigt tillvarata alla personalresurser, även ledare. Ny lagstiftning har utökat arbetsgivares ansvar för psykosocial arbetsmiljö, och härigenom har framkommit att ledares medarbetarskap samt egna psykosociala arbetsmiljö är mindre belyst. En kvalitativ studie med djupintervjuer genomfördes i syfte att bidra till ökad kunskap i ämnet humankapital samt immateriellt kapital, utifrån hållbart ledarskap. Forskningsfråga var: Kan verksamheters immateriella kapital samt humankapital stärkas utifrån ledares psykosociala arbetsmiljö, och i så fall hur? Respondentgrupp var fjorton högre skolledare, vilka i empiriskt material gav personlig upplevelse av egen arbetsmiljö samt självskattad psykosocial hälsa. Studiens empiri, teori samt analys har belyst fyra teman: ledarskap, strategi och struktur, ledarskap och förändring, ledarskap och ekonomisk styrning utifrån medarbetarskap, samt ledarskapets organisatoriska hållbarhet. Resultatet visade att verksamheten genom påverkan av kultur kan ges ökad möjlighet till information och kunskap. Även stöd i olika former sågs kunna stärka, exempelvis i form av självreflektion över egen psykosocial arbetsmiljö, samt utökade verktyg att hantera vardag. Mentorskap, handledning i grupp, samt samverkande ledarskap sågs även det kunna stärka immateriellt kapital samt motivation. Ändrad administration, kommunikationsvägar samt mötesstruktur, menades kunna frigöra tid och resurser att arbeta med kommunikation och samverkan för kunskapsutbyte. Detta ansågs gynna motivation och produktivitet, samt förstärka kunskap. Studien visade att immateriellt kapital kunde stärkas utifrån ledares psykosociala hälsa. Fynd sågs även överförbara på andra verksamhetsområden. / Operations are controlled by financials, which also may be based on coworkers. Leader's decisions daily affect intangible assets such as staff motivation and professional skills development. Long-term sustainability is a hot topic, and can benefit a business. The concept of sustainability includes, for example, long-term safeguarding of human resources, also leaders. New legislation has expanded employer's responsibility for psychosocial work environment, and thus has emerged that the leader's empowerment and own psychosocial work is less illuminated. A qualitative study using in-depth interviews was conducted in order to contribute to increased knowledge of the subject human capital and intellectual capital, on basis of sustainable leadership. Research question was: Can operations intellectual and human capital be strengthened based on leaders psychosocial work environment, and if so, how? Respondents were fourteen high school principals, which in empirical material gave personal experience of own work and self-rated psychosocial health. The study's empirical data, theory and analysis has highlighted four themes: leadership, strategy and structure, leadership and change, leadership and economic governance on the basis of teamwork, leadership, and organizational sustainability. Result showed that activity by influencing culture can be given greater access to information and knowledge. Also various forms of support were seen to strengthen, for example in form of self-reflection about psychosocial work environment, as well as enhanced tools to manage everyday life. Mentoring, tutoring in groups, and collaborative leadership were also seen strengthen intangible assets, and motivation. Changed management, communication channels and meeting structure, could free up time and resources to work with communication and collaboration for knowledge sharing. This was considered promote motivation and productivity, and strengthen knowledge. The study showed that intangible assets and goodwill could be strengthened on basis of leaders' psychosocial health. The findings were also seen transferable to other areas of activity.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur skolpersonal upplever sin psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljö ett år efter attacken mot Kronan skola i Trollhättan. Studiens resultat är baserat på semistrukturerade intervjuer med fem personer ur skolpersonalen. För analys av materialet har den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) använts. Resultatet visar på vilka faktorer som informanterna lyfter fram som mest betydelsefulla för deras återhämtning och tillbakagång till arbetet efter händelsen. Fem övergripande teman framkom genom analysen som de mest framstående. De övergripande temana är baserade på informanternas upplevelser av socialt stöd, trygghet, den förlorade mötesplatsen, sociala påfrestningar och mental bearbetning. Resultatet presenterar hur viktiga komponenterna säkerhet, trygghet och socialt stöd har varit för informanternas bearbetning av det upplevda traumat, samt deras återgång till arbetet. I slutdiskussionen belyses informanternas erfarenhet av en arbetsgrupp vars gemenskap beskrivs ha utvecklats till att bli starkare efter genomgången kris. / The purpose of this study was to examine how school personnel have reacted in regard to their mental, physical, and social working environments one year after the Kronan School attack in Trollhättan. The study's results are based on semi-structured interviews with five staff members. The qualitative method of Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) has been used to analyse the material. The results show which factors the staff members have considered to be the reasons for their recovery and setbacks when returning to work after the event. Five comprehensive themes presented themselves as being the most prominent after analysis. The comprehensive themes are based on the interviewees' experiences of social support, security, the lost meeting place, social strains, and mental processing. The results present how important the component's safety, security, and social support has been for the interviewees' processing of the traumatic event, as well as their return to work. The conclusion emphasises the interviewees' experience in a workgroup, where solidarity has developed and strengthened after experiencing crisis.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var målinriktat urval där 10 kvinnliga projektledare som arbetade inom olika branscher deltog. Materialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet tyder på att projektledning som yrke uppskattas av kvinnor då det upplevs vara ett flexibelt yrke där de får möjlighet att själva påverka och bestämma över sitt egna arbete. Därtill tyder också resultatet på att kvinnor trivs bra och upplever sin arbetsmiljö som god i rollen som projektledare samt att den upplevs ha förändrats de senaste åren och att det inte nödvändigtvis är genus som påverkar hur man blir behandlad utan att det kan ha med rollen i sig att göra – vilket också skulle kunna ligga till grund för ämne till framtida forskning. / The purpose of this study is to investigate how female project managers experience their work situation. To explore this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The selection method in the study was targeted selection in which 10 female project managers who worked in different industries participated. The material from the interviews was analyzed by a thematic analysis. The result of the study suggests that project management as a profession is appreciated by women as it is perceived to be a flexible profession where they have the opportunity to influence and decide over their own work. In addition, the result also suggests that women thrive well and experience their working environment as good in the role as a project manager. Their work environment also seems to have changed in recent years and it is not necessary that gender influences how the females are treated, it might have to do with the role as a project manager itself - which could also be an interesting subject to study further in the future.

According to a report from Hjärnfonden, there is a clear connection between work and mental illness. However stress, is distinctive at workplaces and the biggest cause of reporting sick. A subject that is important to take a stand on and work towards decreasing. The thesis has its interest in getting a deeper understanding on how Försäkringskassan handle mental illness within their own organization, with focus on how they handle the impaired well being of their staff members. The thesis explains the processes from an employee signals their symptoms within mental illness to getting help and support. The theories used to explain the process presented in the results are motivational theories as well as the concept of psychosocial work environment. The researchers have been focusing on qualitative methods for the study. The data has been collected using semi-structured interviews based on convenience and snowball selection. Four employees from the human resources department as well as two managers participated. A document with guidelines on how Försäkringskassan should work when mental illness occurs has been used along with the interviews. The conclusion is that Försäkringskassan handles mental illness among their employees in different ways. Dialogue takes place between employees and employers.. They use a pulse board, organize pilot projects against mental illness, make adjustments in the form of reduced working hours or environmental changes for the employees with mental illness. They also have guidelines that require employers to make adjustments for the employee. / Enligt Hjärnfonden finns det ett tydligt samband mellan arbete och psykisk ohälsa. Stress är dock utmärkande på arbetsplatsen och den största orsaken till sjukskrivning. Ett område som är viktigt att tas på allvar och motverka. Syftet med studien är att få en djupare insikt hur Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa inom den egna organisationen. Uppsatsen förklarar hur processen från att en anställd dokumenterar och påvisar psykisk ohälsa till att den får hjälp i organisationen. Författarna använder sig av en teoretisk referensram. Teorier bestående av olika motivationsteorier och begreppet psykosocial arbetsmiljö. Dessa teorier kopplas till studiens empiri i form av en analys. I denna studie har författarna använt sig av kvalitativa metoder. Semistrukturerade intervjuer har utförts genom bekvämlighets- och snöbollsurval. Telefonintervjuer har genomförts med fyra HR-personal och två chefer. Slutsatsen är att Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa hos deras anställda på olika sätt. Försäkringskassan hanterar fallen individuellt för varje individ. Dialog sker mellan arbetstagare och arbetsgivare, de använder sig av en pulstavla, anordnar pilotprojekt mot psykisk ohälsa och gör anpassningar i form av minskad arbetstid eller miljöombyte. De har även riktlinjer som kräver att de gör anpassningar för individen.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.