Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.

Media often reports problems within the healthcare sector. The issues point to that the working environment is unhealthy. One of the examples is that too high of a workload leads to stress, which in turn leads to increased numbers of sick leave and employees looking for other jobs. For an employer, there is a legal responsibility to provide a satisfactory working environment. The fact that workers are the most important resource in a workplace is not new, and it is becoming increasingly important for an employer to work with its personnel issues and try to meet their needs and wishes. The aim of this essay is to elucidate nurses' experiences of their psychosocial work environment, as well as the employer's legal obligations to maintain a good psychosocial work environment. To fulfil the purpose of the study, a legal sociological method has been used, where a legal dogmatic method has been used to determine the applicable law, and a qualitative method has been used to examine nurses' experiences through semi-structured interviews. The study's findings showed that the psychosocial work environment is a problem according to the nurses participating in the study, and that the employer's work to prevent ill-health can often be considered inadequate. The study's results also indicate that there are deficiencies in the law and specific legislative regulations aimed at the healthcare sector should be established.

Denna studie har genomförts i syfte att få en ökad förståelse om hur lokalvårdarna upplever den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på arbetet samt om krav och kontroll i arbetet, avsaknaden av social respons och feedback tenderar att bidra till stress och utbrändhet. Studiens datainsamling har genomförts genom kvalitativa intervjuer bland lokalvårdare. Majoriteten av intervjupersonerna arbetar inom hotell-och restaurangbranschen och resterande inom skol-och sjukhus-verksamhet. Centralt för studien är att ta reda på om hur lokalvårdarna upplever sin arbetsmiljö och orsaker till varför de upplever denna arbetsmiljö på ett visst sätt. Resultatet har visat att avsaknaden av social respons och stress inte leder till utbrändhet. Däremot uppkom intressanta stressfaktorer såsom offentlig feedback och orimlig arbetsbelastning kopplat till tid.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfil the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal tjänstepersoners psykosociala arbetsmiljö har förändrats i samband med påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och vilken effekt dessa förändringar haft på individernas psykiska välmående. Vidare syftade studien att undersöka hur individerna och organisationerna gått till väga för att anpassa sig till sagda förändringar. Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stöd-modell har tillämpats för att granska respondenternas upplevelser av arbetsrelaterad stress. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna utgjordes av 10 tjänstepersoner inom den privata sektorn som valts genom bekvämlighetsurval. Deras upplevelser analyserades på grundval av tematisk analys och resulterade i totalt åtta teman. Det generella resultatet visade att distanseringen haft negativ effekt på upplevt socialt stöd. Förutsättningen att utforma en arbetsplats avskild från resterande delar av hemmet och adekvata stödsystem gynnade upplevelsen av självstyre och minskade nivåerna av arbetsrelaterad stress.

No description available.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser?  Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete.  Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. / The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences?  The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking.  The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med motivation fungerar när en fysisk arbetsmiljö blir nätbaserad, vilket skedde hastigt och i stor omfattning i samband med utbrottet av Covid-19 år 2020. Med utgångspunkt i Ryan och Decis (2000) självbestämmandeteori (SDT) har intervjuer med sex olika ledare i en kunskapsintensiv organisation genomförts och analyserats, med fokus på hur dessa beskriver sitt arbete med motivation och hur detta arbete eventuellt har påverkats av omställningen från fysisk till nätbaserad arbetsmiljö. I analysen kopplas till de för själbestämmandeteorins tre grundläggande psykologiska behov: Känslan av kompetens, behovet av autonomi samt behovet av att ingå i samhörighet. Studiens resultat visar att medarbetarnas känsla av kompetens och behov av autonomi till viss del kan mötas när arbetsplatsen är nätbaserad, men behovet av social samhörighet beskrivs som centralt och det är den stora utmaningen för ledare att tillgodose. Förhoppningen med föreliggande studie är att bidra med en förståelse om hur olika ledare arbetar med motivation samt med att tillgodose psykologiska behov på en nätbaserad arbetsplats.