Psykisk ohälsa bland elitidrottare har varit ett stigmatiserat område och forskning kring ämnet växer. Idag finns mycket som tyder på att elitidrottare utövar en livsstil med stora fysiska och psykiska belastningar vilket har visat sig vara mer ohälsosamt än vad den generella uppfattningen tidigare varit. Som elitidrottare förväntas en att leva efter idrottens alla regler för att bli framgångsrik. I den här uppsatsen studeras förekomst av, och skillnader i psykosomatiska besvär mellan tre grupper av gymnasieelever i årskurs tre som har elitidrottsinriktning (Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU), allmän idrottsinriktning (Idrottsprogram, IDR) och elever utan idrottsinriktning. Det undersöks även om det förekommer samband mellan psykosomat­iska besvär och de olika gymnasiala inriktningarna. Studien har genomförts med en kvant­itativ tvärsnittsstudie med enkäter som delades ut till två skolor i en ort i mellersta Sverige. Totalt deltog 116 elever i undersökningen, med elit- och idrotts- samt utan idrottsinriktning. Resultatet visade att det fanns psykosomatiska besvär hos de olika gymnasiala in­riktning­arna, men inga signifikanta skillnader eller samband fastställdes. Ett intressant biresultat som påträffades är ett signifikant samband mellan att vara nervös och irriterad och att vara stress­ad och ha svårt att sova, samt att sambandet stärktes för samtliga elever att ha nämnda besvär. Nyckelord: Folkhälsa, psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär, elitidrott, gymnasieelever, gymnasial idrottsinriktning. / Mental illness among elite athletes has been a stigmatized area and the research area is growing. Today, a lot of things points towards that elite athletes are practicing a lifestyle with great physical and mental tension. Having a profession as an elite athlete has proven to be more unhealthy than the general perception was. As an elite athlete you are expected to live for the sport, to follow its rules in order to achieve a successful career. This study investigates the prevalence of, and differences in psychosomatic disorders between three groups of secondary school students in their last year who have elite sport special­ization (Nationally certified physical education), public sports specialization (sports program) and students without sport specialization. It also investigates whether there is an association between psychosomatic disorders and the three various sport specializations. A quantitative cross-sectional study was performed and a questionnaire were distributed to two schools in central Sweden. A total of 116 students in their 3rd and last year of the secondary school with elite- and sport orientation and without sport orientation participated in the survey. The results showed a difference in the prevalence of psychosomatic disorders among the various orientations in secondary school. Eventhough no significant diff­erences or associations between psychosomatic disorders and secondary school orientation was found, a secondary finding was found in the form of significant correlations for the student to be nervous and irritated with being stressed and having trouble falling asleep, and the associations became stronger for students having these problems. Keywords: Public health, mental disorder, psychosomatic disorder, elite sports, secondary school students, secondary school sport specialization.

Psykisk ohälsa är ett globalt ökande folkhälsoproblem bland den unga befolkningen och i synnerhet bland flickor. Det har blivit allt vanligare att barn och unga söker vård för besvär som huvudvärk, magont, oro och ångest, men även för allvarligare former av psykisk ohälsa som depression har ökat. Detta belyser ett behov av insatser som ämnar främja barn och ungas psykiska hälsa. Stress har synliggjorts som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Således är syftet med denna studie att undersöka förekomst, könsskillnader samt potentiella samband mellan stress och psykisk ohälsa, i form av psykosomatiska besvär och depressiva symptom, bland ungdomar i Västmanlands län. Sekundärdata från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2012 användes och studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen användes som två teoretiska verktyg för att förstå sambandet mellan stress och psykisk ohälsa. Resultatet visar att psykosomatiska besvär, depressiva symptom och stress är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, med överrepresentation bland flickor. Det finns också signifikanta samband mellan att ofta vara stressad och ökade psykosomatiska besvär respektive depressiva symptom. En slutsats som kan dras är att stress och psykisk ohälsa är ett utbrett problem bland ungdomar i Västmanland och i synnerhet bland flickor. / Mental illness is a worldwide growing public health problem among the young population and particularly among girls. It has become increasingly common for children and young people seeking care for health problems such as headaches, stomach pain, worry and anxiety, but also more serious forms of mental illness such as depression have increased. This highlights the need for interventions that intend to promote children's and young people's mental health. Stress, mainly school-related, has been highlighted as a cause for the increase in mental illness. Thus, the purpose of this study was to investigate the prevalence, gender differences and the potential relation between stress and mental illness, in the form of psychosomatic problems and depressive symptoms, among adolescents in Västmanland. Secondary data from the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012 was used and the study was performed using a quantitative approach. Sense of coherence (SOC) and demand- control-support model was used as two theoretical tools to understand the relation between stress and mental illness. The results show that psychosomatic problems, depressive symptoms and stress are common among adolescents in Västmanland, where girls are overrepresented in all respects. The results also show significant relations between often being stressed and increased psychosomatic problems and depressive symptoms. One conclusion that can be drawn is that stress and mental illness is a widespread problem among young people in Västmanland and especially among girls.

Background: Several international studies have shown that college students report mental illness such as psychosomatic symptoms. At the same time, there are differences among college students' perceived social support. Aim: The present study is intended to study psychosomatic symptoms and social support among college students, as well as whether there are any gender differences or correlations regarding psychosomatic symptoms and social support. Method: A quantitative research design was used to study psychosomatic symptoms and social support. The present study applied a cross-sectional design and data were collected through a survey. The sample consisted of 132 college students from Mälardalen University. Results: College students report to a greater extent that they have psychosomatic symptoms such as irritation or being in a bad mood, headache, feeling down, feeling nervous and having difficulty to sleep. Psychosomatic symptoms are more common among women than among men. The majority of college students have social support from their family and friends. The result showed that both women and men have about the same amount of social support from their family. All forms of social support from friends are more common among women than among men. The study showed that there is a positive correlation between psychosomatic symptoms and social support. Conclusions: Psychosomatic symptoms are common among college students at Mälardalen University. The study could not confirm that there are differences in the extent of social support from family. However, all forms of social support from friends are more common among women than among men.

Stress och psykosomatiska besvär har under de senaste åren varit ett växande hälsoproblem i samhället, där barn och unga självrapporterat att de mår sämre. Skolan är en arena där barn och unga befinner sig till stor del av sin vakna tid, vilket avser vikten till att förebygga den ökade stressnivån bland elever. Studier och rapporter visar att stress och psykosomatiska besvär har ökat inom skolan där eleverna möts av höga krav och prestationer. Om elever möter stressiga situationer som de kan hantera kan det öka deras prestationsförmåga, dock har en hög stressnivå tendensen till att sänka elevernas hanterbarhet av situationen, vilket kan orsaka ohälsa. Syftet i denna studie är att undersöka könsfördelningen och förekomsten av skolrelaterad stress samt att om det finns en koppling till psykosomatiska besvär bland gymnasieelever i årskurs tre på en gymnasieskola i Västmanlands län. För att besvara syftet användes en enkät som lämnades ut till fyra årskurs tre klasser på en gymnasieskola i Västerås, där 80 elever medverkade. Studiens resultat visar att förekomsten av skolrelaterad stress bland eleverna var relativt hög där två tredjedelar motsvarande (77,6%) av medverkande elever besvarade att de var pressade av skolarbetet. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Det teoretiska perspektivet i denna studie tillämpades av teorin känsla av sammanhang, för att tolka sambandet mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. / Stress and somatic complaints have under the last decades grown and become a health problem in todays’ society, as children have reported to feel worse than in the past. School is an arena where children spends most of their time. Therefore, it is crucial to work preventive against increasing levels of stress among the students. Studies and reports show that stress and somatic complaints has increased among students that faces higher demands and accomplishment. If students face stressful situations that they can manage it might increase their accomplishment levels. However, if the levels of stress are high, it tends to lower the student’s manageability of situations, which could cause illness. The purpose of this study was to investigate gender differences and prevalence of school-related stress and if there was a relation between somatic complaints and school-related stress in students that attend a high-school in Västmanlands County.  The author sent out a survey to four classes in the last year of high school and 80 students answered the survey. The results showed that the prevalence of school-related stress among the students where relatively high with over two thirds (77,6%) of the students answering that they were pressured by their schoolwork. The results also showed that there was a relation between school-related stress and somatic complains. The theory sense of coherence was used to explain the relation between school-related stress and somatic complaints.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen bland ungdomar har sedan 2000-talets början minskat. Hur detta har påverkat ungdomarnas hälsa är i dagsläget okänt, då det råder brist på vetenskapligt underlag inom området. Emellertid har tidigare studier undersökt hälsan hos ungdomar som inte dricker alkohol i andra kontexter och tidsperioder, vilket indikerat på en koppling till hälsobrister snarare än hälsovinster framförallt vad gäller psykisk hhälsa. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida avhållsamhet från alkohol bland ungdomar i årskurs två på gymnasiet är associerat med psykisk hälsa, samt om deras psykiska hälsa har förändrats från 2004 till 2012. Metod: För att undersöka sambandet mellan ungdomars avhållsamhet från alkohol och psykisk hälsa användes en kvantitativ metod med upprepade tvärsnittsstudier som studiedesign. Data från hälsoundersökningen Liv och Hälsa Ung Västmanland användes, med 2533 elever i årskurs två år 2004 och 2193 elever år 2012. Resultat: Andelen elever i årskurs två på gymnasiet som avhöll sig från att dricka alkohol var endast marginellt större år 2012 än 2004. Ungdomar som inte dricker alkohol uppvisade i mindre utsträckning antisocialt beteende jämfört med de som dricker, vilket gällde för båda åren. Dock i mindre utsträckning år 2012 än 2004, varvid alkoholkonsumtionen inte tycks ha varit av lika stor betydelse för graden av antisocialt beteende vid det senare undersökningsåret. Med avseende på psykosomatiska besvär och depression var ungdomars avhållsamhet från alkohol endast associerat med hälsofördelar det första undersökningsåret. År 2012 var icke-drickande snarare associerat med en högre grad av psykosomatiska besvär. Slutsatser: Ungdomars avhållsamhet från alkohol tycks inte vara associerat med några påtagliga hälsoeffekter bland ungdomar i årskurs två, med undantag för antisocialt beteende. Möjligtvis beror avsaknaden av hälsoeffekter 2012 på en ökad psykisk ohälsa bland både drickare och icke-drickare. / Background: Alcohol consumption among adolescents has declined since the beginning of the twenty-first century. Whether this has affected the health among the adolescents is currently unknown, due to the lack of empirical evidence regarding this area. However, previous studies have investigated the health of non-drinking adolescents in other contexts and time periods, which have indicated a connection to health deficiencies rather than health benefits. Especially regarding mental health. Aim: The aim of this study is to investigate whether alcohol abstinence among adolescents in the second year of upper secondary school is associated with mental health and whether their mental health has changed from 2004 to 2012. Method: In order to investigate the relationship between alcohol abstinence among adolescents, a quantitative method with a repeated cross-sectional design was used. Data from the Survey of Adolescent Life in Vestmanland was used, including 2533 second year students in 2004 and 2193 second year students in 2012. Results: The proportion of students in the second year of upper secondary school who abstained from drinking alcohol was only marginally greater 2012 than 2004. Non-drinking adolescents presented an antisocial behavior to a lesser extent than their drinking peers, which was applicable to both years. However, to a lesser extent in 2012 than 2004, where Conclusions: Alcohol abstinence among adolescents does not seem to have substantially affected the mental health of adolescents, except concerning anti-social behavior. Lack of health effects among the adolescents in 2012, may instead depend on a decrease in mental health among drinkers, as well as non-drinkers. Keywords: adolescents, alcohol abstinence, antisocial behavior, depression, mental health, psychosomatic symptoms.