Bakgrund: Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika typer av tillstånd som påverkar människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Dessa personer får ofta andra sjukdomar och tillstånd till följd av sin psykos. Det finns många förutfattade meningar om personer med psykossjukdom och detta kan ha påverkan på hur vårdrelationen blir. En sjuksköterska bör vara trovärdig, lyhörd och känna medkänsla för att kunna hjälpa människor som är i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen inom den somatiska vården när patienten har en bakomliggande psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Sökningarna av artiklarna genomfördes i CINAHL Complete, Pubmed och Medline. Författarna granskade artiklarna objektivt. Artiklarna har analyserats och tematiserats. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman, dessa teman är: Att påverkas av attityder, Att hindras av barriärer och Att ha bristande kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården upplever att det finns ett flertal försvårande omständigheter när det kommer till vårdandet av patienter med psykossjukdom. I Barkers tidvattenmodell beskrivs den relation mellan sjuksköterska och patient som behövs för att uppnå god vård. En god vårdrelation är av stor vikt för att främja hälsa.

Bakgrund Att leva med psykossjukdomar kan innebära en rad effekter för patienter. Förlust av kognitiv funktion, olika typer av hallucinationer och avtrubbade affekter för att nämna ett fåtal. En konsekvens till dessa symtom kan vara förlusten av det sociala samspel och den kontakt som relationen mellan vårdad och vårdare kräver. För patienter innebär psykossjukdomar på många sätt en ökad utsatthet. För att minska denna utsatthet behöver patientens egna resurser stärkas för att öka dennes känsla av sammanhang . Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar för att stödja patientens egna resurser i syfte att minska utsatthet vid vård av psykossjukdomar. Metod Litteraturöversikt som genomfördes i databaserna Cinahl Complete, Psykinfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades. Resultat Resultatet visade att för att öka patienternas känsla av sammanhang så måste sjuksköterskor arbeta för att stärka tre komponenter. Patienterna behöver få information av sjuksköterskan för att förstå sin situation men också verktyg för att kunna ta till sig den givna informationen. Sjuksköterskor kan med hjälp av mindfulness och Therapeutic body wraps hjälpa patienter att hantera sina känslor och den situation de befinner sig i. Slutsats Sjuksköterskan kan genom sitt arbete stärka patienters egna resurser för att minska utsatthet på flera sätt. Viktigt är att patienten skall vara så delaktig som möjligt för att inte utsattheten skall öka ytterligare.

Background: Previous research shows that patients with psychotic disorders experience increased vulnerability, powerlessness, and fear as they experience feelings of losing a part of themselves during a psychotic episode. Insufficient knowledge within psychiatric inpatient care is seen by nurses as a hindrance in being able to treat patients with psychotic disorders. Aim: To describe nurses’ experience of meeting patients with psychotic disorders in psychiatric inpatient care. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted, the participants consisted of ten nurses specialized in psychiatric care and two general nurses. The interviews were analyzed based on qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Nurses experience the importance of understanding the meaning of the relationship and looking after the use of contact personnel which clarified in the category to put the relationship first. Nurses need to create an understanding of the patient and where they are in their situation to minimize the risk of coercive measures being used which is made visible in the category to understand the unique patient. Nurses emphasize that patients remember what happened during care despite ongoing psychosis and how they remember the methods chosen to use for a long time to come which is made visible in the category to have an understanding of the patient’s increased vulnerability. Conclusion: Letting patients be the focus can benefit care in the long run, by creating a safe relationship where the interpersonal relationship can be at the center of the care. This is by creating a safe relationship with an increased understanding of patients where the interpersonal relationship can be at the center of care.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykossjukdom kan beskrivas som en förändring i verklighetsuppfattning. Symtom är vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, passivitet, avtrubbade affekter och känslomässiga störningar. Att drabbas av psykossjukdom innebär en stor förändring i livet för den som drabbas, med stort lidande och sänkt livskvalitet. Tidigare forskning har visat att olika bakgrundsfaktorer kan påverka livskvalitet hos patienter med psykossjukdom. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur människor med psykossjukdom upplever sin livskvalitet och hur ålder, kön, hushållssituation samt utbildning och sysselsättning påverkar detta. Metod: Studiedesignen var komparativ tvärsnittsstudie medelst frågeformulär. Enkäter delades ut på en psykosöppenvårdsmottagning och en slutenvårdsavdelning på ett sjukhus i mellansverige. EQ-5D användes som instrument för att mäta livskvalitet. Deltagarna fick också besvara ett frågeformulär som undersökte deras bakgrundsfaktorer. Resultat: Sysselsättning, som arbete eller studier hade en positiv inverkan på livskvalitet.  ålder, kön, hushållssituation och utbildningsnivå hade ingen inverkan på livskvalitet. Resultatet från insamlingen på slutenvårdsavdelningen var inte möjligt att analysera på grund av bortfall. Slutsats: Denna studie hade för få deltagare som sannolikt påverkat resultatet. Framtida forskning bör vara mer omfattande. Tidigare forskning visar dock att olika bakgrundsfaktorer påverkar livskvalitet. Det är därför viktigt att sjuksköterskor oavsett var de arbetar känner till patientens enskilda bakgrundsfaktorer och utnyttjar denna kunskap för att hitta de individer som behöver mest stöd.     Nyckelord: Livskvalitet, psykossjukdom, bakgrundsfaktorer / ABSTRACT Background Psychotic disorders can be described as a change in the perceptions of reality. Symptoms include delusions, hallucinations, confused thinking, lack of motivation and emotional expressions. To suffer from psychotic disorder means a change in the life of those affected and reduced quality of life. Precious research has shown different background factors can affect the quality of life in patients with psychotic disorders. Aim The aim of this study was to measure quality of life in patients with different psychotic disorders and the impact of age, gender, occupation, household situation and level of education. Method A comparative cross-sectional design was used. In- and outpatients undergoing treatment in a Swedish psychiatric care setting was asked to participate in the study. The EQ-5D instrument was used to measure quality in life. Participants were also asked to fill in in a questioner regarding their background factors. Results Occupation had a positive outcome in quality of life. Age, gender, household situation and level of education did not impact quality of life, The group of inpatients were not included in this study due to failing filling in the questionnaires properly Conclusion The result has probably been affected by the low number of participants, making it difficult to draw any conclusions. Previous research shows different background factor does have an impact on quality of life, future research should ensure a bigger sample of participants.   Keywords: Quality of life, psychotic disorder, background factors

Bakgrund: Personer som har psykossjukdom lider ofta av somatisk ohälsa som uttrycker sig i metabolt syndrom. Dåliga levnadsvanor samt en nödvändig läkemedelsbehandling är faktorer som bidrar till utvecklandet av metabolt syndrom. Dessa faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att dö upp till 25 år tidigare än den övriga populationen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser för att förebygga och lindra metabolt syndrom för patienter med psykossjukdom. Metod: Studien är utformad och genomförd som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Databassökningen utfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU´s granskningsmall och kvalitetsbedömdes utifrån författarnas kvalitetskrav. Resultat: Resultatet gav fyra områden; kommunikation och samtal, att förebygga, informera och uppmärksamma hälsorisker, att utföra ett hälsofrämjande arbete och det dagliga arbetet, vilka går hand i hand med varandra. Patienternas levnadsvanor är det huvudsakliga fyndet för att lindra och förhindra metabolt syndrom, men för att kunna genomföra livsstilsförändringar hos patienter med psykos behövs socialt stöd och information. Dessa faktorer gör även grunden till det omvårdnadsarbete för att förhindra metabolt syndrom innan det utvecklats. Diskussion: Trots sjuksköterskans arbete med dessa patienter är det ett långt arbete kvar för att komma tillrätta med detta problem och få en effektiv långsiktig lösning för ett hälsofrämjande liv för psykossjuka patienter. Konklusion: Sammanfattningsvis kan skrivas att de preventiva och lindrande åtgärderna mot metabolt syndrom för personer som behandlas för psykossjukdom är att stödja och uppmuntra till en hälsosammare livsstil, innefattande ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Sjuksköterskans arbetsuppgift och ansvar är att anpassa vården och skapa en personcentrerad och individanpassad vård till den specifike patientens förmågor och behov. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 1000 personer i en långvarig psykossjukdom. Sjukdomen kan ge symtom som vanföreställningar, hörsel- och synhallucinationer, apati och viljelöshet. Sjuksköterskan är en stor del av livet för en person med långvarig psykossjukdom och måste därför vara medveten om sin vårdande hållning. Syfte: Syftet var att öka förståelsen om hur det är att leva med en långvarig psykossjukdom utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Datainsamlingen utgick från studiens syfte samt exklusion- och inklusionskriterierna för att finna självbiografierna. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys som resulterade i femton underkategorier och tre kategorier: Sjukdomen styr livet, En trygg men frustrerande plats att bli vårdad och Framtiden skräms. Resultat: Sjukdomen styr personens liv på ett ofta skrämmande och befallande sätt. Vården kan vara en trygg men också en frustrerande plats att vistas på i långa perioder. Vägen mot att bli “frisk” kan ses som avlägsen och skrämmande då rollen som patient med en långvarig psykossjukdom är bekant och invand.  Slutsats: Stigmatisering påverkar tillfrisknandet negativt och kan ge ett lägre självförtroende hos patienterna. En individuell vårdplan tros kunna öka patienternas välbefinnande och stärka tillfrisknandet då patienterna upplever sig mer sedda och hörda av vården.

No description available.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka om 12 veckors regelbunden fysisk aktivitet, i form av kondition- och styrketräning, gav effekt på syreupptagningsförmåga hos personer med nydebuterad psykossjukdom. Frågeställningar: (1) Kan 12 veckor regelbunden kondition och styrketräning förbättra syreupptagningsförmågan hos personer med nydebuterad psykossjukdom? (2) Finns det någon skillnad mellan könen och syreupptagningsförmåga efter 12 veckors regelbunden fysisk aktivitet? Metod. Fit for life är ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet, Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Stockholms Läns Landsting vars syfte var att använda fysisk aktivitet som ett verktyg för att öka autonomi, kognitiva funktioner och kroppsfunktioner hos personer med nydebuterad psykossjukdom. Datainsamling till denna studie kom att göras utifrån Fit for life. I studien inkluderades 17 personer med nydebuterad psykossjukdom där medelvärdet för gruppens ålder var 29 ± 6,9 (år). Ett förtest utfördes följt av ett eftertest efter en träningsperiod på 12 veckor där deltagarna uppmuntrades att träna 3 gånger i veckan. Under testerna genomfördes ett submaximalt ergometercykeltest och deltagarnas maximala syreupptag uppskattades. Resultat. Bortfallet var stort, 52,7%, och det var endast två kvinnor som slutförde studien. Inga signifikanta förbättringar påträffades. En ökning i VO2max skedde hos 41,2 % av deltagarna, en minskning skedde hos 35,2%, samt hos 23,5 % var VO2max oförändrad. Av de som deltog i den organiserade träningen totalt 12 eller fler gånger ökade 57,1% sin VO2max och 42,9 % minskade sin VO2max. Gruppens medelvärde för absolut VO2max ökade med 4,1% och för det relativa VO2max med 6,3%. För de deltagare som tränade 12 gånger eller fler har medelvärdet för absolut VO2max ökat med 7,6% och för relativa VO2max med 7,8%. Dessa resultat är ej signifikanta. En av kvinnorna ökade sitt absoluta VO2max med 27,2% och det relativa VO2max med 21,8%. Den andra kvinnan ökade sitt absoluta VO2max med 8,3 % respektive det relativa med 3,7%. Hos männen ökade 33,3% sitt VO2max och 40% minskade i VO2max, samt hos 26,7% var VO2max oförändrad. Slutsats.Underlaget för denna studie var för litet och ingen slutsats kan dras då inga signifikanta förbättringar kunde ses och därmed var det inte möjligt att svara på frågeställningarna. Ett intressant fynd var däremot att när det kommer till personer med nydebuterad psykossjukdom är det viktigt att höja motivationen, stötta dem till regelbunden träning samt minska bortfallet.

Bakgrund: Psykossjukdom kan medföra en svår och långvarig problematik för den drabbade att hantera det dagliga livet och relationen till andra människor. Anhöriga till personer med psykossjukdom har ofta ett tungt ansvar i att ta hand om och förhålla sig till den sjuke. Barn till en psykossjuk förälder befinner sig i en särskilt utsatt position och kan på olika sätt påverkas av förälderns sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med en förälder som lider av psykossjukdom. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserade enligt Fribergs fem-stegsmodell. Resultat: Studien identifierade tre teman; Sjukdomen ska hemlighållas, Svårnådd förälder och En svårhanterlig börda. Första temat inkluderade Att inte förstå och Ingen får veta. Andra temat inkluderade Frånvarande förälder och Psykotiska episoder. Slutligen inkluderade det tredje temat Att ta över ansvaret, Att anpassa sig och Att finna stöd. Slutsats: Yttre negativa attityder och bristande information är skadligt för barn med en psykossjuk förälder. Barnen är utsatta i mötet med förälderns symtomyttringar och påverkas negativt av det överväldigande ansvar de bär för sin förälder och familj. Vården bör därmed med ökat engagemang beakta och tilldela barn med en psykossjuk förälder insatser för att möta deras utsatthet och behov av yttre stöd.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett stort och utbrett hälsoproblem i Sverige, varje år insjuknar cirka 1500- 2000 människor, och medför ett svårt lidande för individen. Religionen har för personer med psykossjukdom visat sig ge upplevelse av hopp, tröst, mening och förklaring. Dock kan psykotiska symptom i form av religiösa vanföreställningar, tendera till att göra det svårt för vårdpersonal att särskilja patologiska föreställningar med religiöst innehåll från friska religiösa tankar. Sjuksköterskans psykiatriska vårdarbete innefattar ett vårdande där man utgår från människan som en helhet och ska se till patientens behov på alla plan. Sannolikheten att möta personer från andra religioner och kulturer är hög relaterat till existerande mångkultur. Det behövs mer forskning för att öka möjligheten till ett vårdande där patienters religiösa behov inkluderas i vårdprocessen. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med psykossjukdom och deras religiösa tankar. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom det psykiatriska vårdfältet. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Sjuksköterskan i mötet, Vårdandet- att möta behoven samt Sjuksköterskans upplevelse av patienten i mötet. Resultatet visade en rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap hos sjuksköterskor, i hur man möter religiösa tankar och behov. Samt att det föreligger svårigheter i hur man skiljer friska religiösa tankar från religiösa vanföreställningar. Diskussion: Resultatet diskuteras med Katie Eriksson helhetsperspektiv som teoretisk utgångspunkt samt relevanta vetenskapliga artiklar. Faktorer som rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap måste uppmärksammas för att möjliggöra ett vårdande utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Psychosis is a large and widespread health problems in Sweden, each year 1500- 2000 people fall ill, and often causes great suffering for the individual. Religion has for people with psychosis shown to provide experience of hope, meaning, comfort and explanation. However, the patient's psychotic symptoms in the form of religious delusions, tend to make it difficult for health professionals to distinguish pathological beliefs with religious content from healthy religious thoughts. The probability to meet people from other religions and cultures is high in relation to the existing multiculturalism. We need more research to increase the possibility of caring from a holistic perspective where patients' religious thoughts and needs are included in the care process. Aim: To describe nurse’s experiences of meeting individuals with psychosis and their religious thoughts. Methods: Qualitative interviews were conducted with six nurses working in the psychiatric field. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Result: The study resulted in three themes; The nurse in the meeting, Caring- to meet the needs and the nurse's experience of the patient in the meeting. The result shows how fear, insecurity and a sense of lack of knowledge of how to meet the religious needs and thoughts, and difficulties in how to distinguish healthy religious thought from religious delusions. Discussion: The results are discussed with Katie Eriksson holistic perspective as a theoretical basis as well as relevant scientific research. Factors such as fear, insecurity and a sense of lack of knowledge must be addressed to enable caring from a holistic perspective.