The berry industry is one of many migration corridors where migrant workers work under precarious forms of employment. The essay’s purpose is to examine different perspectives on the living and working conditions in the Swedish berry picking industry. This will be studied qualitatively, with oral history as the primary research method, by analysing inspection reports and through interviews with six informants. The informants consist of workers from The Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), a berry picker and a berry principal. Previous research on this topic is sparse and few have used historical and sociological perspectives to explain the phenomenon. The Thai berry pickers’ living conditions varies. Some municipalities need to execute inspections far more frequent, for the inspections to become an important mechanism of control which can exert pressure. Kommunal has since 2009 had the right to represent the Thai berry pickers and the working conditions have improved ever since. Through the collective agreement the workers are given the right to minimum-wage in addition to the piece rate. Kommunal plays an important role but are limited as few berry pickers are members of the labour union. The working hours is one area of concern where Kommunal has difficulties to act. The piece rate has given rise to intense work and the berry pickers therefore want to maximize their profits. The berry picking principals, in the competitive industry, varies in terms of seriousness but can change the industry. This responsibility has not always been adopted. / Bärindustrin är en av många migrationskorridorer, där migrantarbetare arbetar under prekära anställningsformer. Uppsatsens syfte är att undersöka ett flertal perspektiv på boende- och arbetsförhållandena inom den kommersiella bärplockningen i Sverige. Detta studeras kvalitativt, med muntlig historia som huvudsaklig undersökningsmetod, genom att analysera opublicerade inspektionsrapporter samt förhållningssätt till företeelsen genom intervjuer med sex relevanta informanter. Informanterna består av anställda på Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), en bärplockare och en bärföretagare. Forskningsläget om den kommersiella bärplockningen är begränsat och få har anlagt historiska och sociologiska perspektiv för att förklara fenomenet. De thailändska bärplockarnas boendeförhållanden varierar. Vissa kommuner behöver utföra mer frekventa inspektioner för att inspektionerna ska kunna utgöra en viktig kontrollmekanism i form av ett påtryckningsmedel.  Sedan 2009 har Kommunal haft organisationsrätt att företräda de thailändska bärplockarna och därefter har arbetsförhållandena förbättrats. Genom kollektivavtalet har alla thailändska bärplockare rätt till lagstadgad grundlön, utöver ackordslönen. Kommunal har ett viktigt ansvar men är begränsade då organiseringsgraden är låg. Arbetstiderna är ett problemområde där Kommunal har svårt att agera. Ackordslönen ger upphov till intensivt arbete och bärplockarna vill därför maximera sina inkomster. Bärföretagen i den konkurrerande branschen varierar i seriöshet men har möjligheter att påverka arbetsförhållandena. Detta medför ett ansvar som inte alltid har antagits.

This thesis aims to study both French and Swedish return migration policies with a practical perspective. The paper constitutes an attempt to understand how governmental institutions (such as migration authorities) deal with return migration and to clarify significant issues related to migrants’ needs for determining a successful return. Through analyzing competent literature and secondary material as starting point,the conducted study gives an interesting approach on the problematic gap between voluntary return policies in theory and in practice.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.

In this thesis body of work, I have interacted and collaborated with five friends to create images exploring human relationships. The subject matter illustrates my friends and myself acting out interpersonal issues with paper representations of one another. It has been my aim to represent my imagery in a campy thematic way. I include a discussion of the images in my body of work from both my perspective and the perspective of my models. The figurative paper images "stand in" as representatives of the genders of their subjects. I have explored multiple points of view, constructing, reconstructing and deconstructing complex compositions; experimenting with a variety of focal points; and I have increased my knowledge of lighting and color effects through digital manipulation.

El objetivo de esta Tesis Doctoral es estudiar diferentes herramientas para el manejo de plagas y enfermedades del cultivo de la platanera. Entre las herramientas que vamos a desarrollar, se van a analizar los compuestos orgánicos volátiles (COVs) fúngicos derivados de hongos entomopatógenos (HE) y nematófagos, como fuente de metabolitos con actividad antagónica contra el picudo negro (PN) de la platanera, Cosmopolites sordidus, para su control y manejo en el campo. Así mismo, vamos a estudiar las respuestas de cultivares de plataneras a quitosano, un polisacárido biodegradable, para evaluar su posible uso en el campo como estimulante y protector de las plantas frente a plagas y patógenos, como Fusarium oxysporum f. sp. cubense. El conjunto de capítulos de esta tesis pretende sentar las bases de una estrategia de manejo sostenible de plagas y enfermedades del cultivo de la platanera, basada en el uso de COVs derivados de hongos presentes de forma natural en los cultivos, en combinación con la suplementación de quitosano en el riego, para un efecto de protección y activación de las defensas de las plataneras antes de cualquier infección de plagas y/o enfermedades. El objetivo principal de esta Tesis Doctoral es encontrar nuevas fórmulas para la gestión integrada de plagas como Cosmopolites sordidus y enfermedades de la platanera en condiciones de campo. En esta Tesis Doctoral hemos ideado enfoques sostenibles para la gestión de las plagas y enfermedades de las plataneras. Nuestros objetivos son: a) Cosmopolites sordidus (picudo negro de la platanera, PN), la principal plaga de los cultivos de plátano y, b) el hongo del marchitamiento Fusarium oxysporum f. sp. cubense Raza Tropical 4 (FocTR4), agente causante de una nueva variante extremadamente virulenta de la enfermedad del “Mal de Panamá”, que se está extendiendo rápidamente por todo el mundo. Nuestras herramientas de gestión sostenible son: a) los hongos entomopatógenos (HE, conocidos por su uso como agentes de control biológico, ACBs) aislados de campos comerciales de plátanos, b) sus compuestos orgánicos volátiles (COVs) y, c) el quitosano, un compuesto biodegradable y elicitor de la inmunidad de las plantas con actividad antimicrobiana. Damos evidencia de que los COVs de los hongos agentes de control biológico son repelentes del PN. Pueden utilizarse en los cultivos de platanera mediante estrategias de push and pull para gestionar la plaga de forma sostenible. El quitosano puede utilizarse en el riego para prevenir las defensas de la platanera local y sistémicamente. Por lo tanto, este polímero, con probada actividad antimicrobiana frente a otros patógenos de marchitamiento de Fusarium spp., podría utilizarse contra la actual pandemia en las plataneras causada por FocTR4. La capacidad de inducir reguladores del crecimiento de las plantas sostiene también el papel fertilizante del quitosano. La inducción de compuestos relacionados con la respuesta sistémica adquirida (RSA) hace que el riego con quitosano sea una herramienta para manejar también las plagas de las plataneras sobre el suelo (PN) y las enfermedades (Sigatoka). De esta manera, los COVs y el quitosano podrían ayudar a reducir el uso de agroquímicos tóxicos en los cultivos de platanera en todo el mundo.