Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området. Rättsfallen hämtades från Zeteos rättsfalldatabas. Endast de rättsfall som innehöll klagomål på hästhållning, överklaganden av nekad rätt till att hålla hästar och slutligen de rättsfall som rörde bygglov vars tillstånd eller avslag avgjordes på grund av hästnära verksamhet togs i beaktande. En tabell konstruerades för at analysera vilka faktorer som tagits upp i rättsfallen och därefter genomfördes en jämförelse mellan faktorerna i Skåne läns guide och rättsfallen. Resultatet visar att en förbättring av Skåne läns guide bör göras och det är främst faktorerna områdets karaktär och antalet hästar som bör ges större betoning. Avståndet kan minskas till 50-100 meter när antalet hästar är färre än 60. Förekomst/grad av verksamet är en faktor som saknat betydelse vid domstolsavgöranden och den bör därför tas bort ur guiden. Eftersom områdets karaktär är en betydande faktor kan det diskuteras om det inte är lämpligt att ha två olika rekommendationer beroende på om området är av lantlig karaktär eller inte.

The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms. The conclusion was that there were indeed norms occurring in the court cases, due to a normative legislation and therefore the interpretations of the legislation also become normative, but also due to the fact that judges and social workers incorporate their own internalized societal norms in their judgements.

Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken. Skatteverket kan inteifrågasätta bolagets redovisning endast utifrån sitt egna synsätt, utan måste visa att bolagetsredovisning inte är i överensstämmelse med god redovisningssed. Eftersom det finns flera frågorpå redovisningsområdet som är oreglerade, kan det ofta leda till att fler än en lösning ärgodtagbar.Syftet är att utifrån rättsfall bidra till en djupare förståelse för vilka argument som väger tyngstför att bedöma vad som är god redovisningssed gällande avsättningar och därmed för att uppfyllade krav som ställs på ett bolag för att vara berättigad att redovisa en avsättning.Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsmetod där dethar skett en tolkning av det insamlade materialet kring god redovisningssed och avsättningar. Vihar endast använt oss av sekundärdata bestående av relevant litteratur, regelverk samt rättsfall.Urvalet av rättsfallen har gått till genom att endast välja de rättsfall där god redovisningssed harvarit avgörande för att göra en avsättning. Utgångspunkten har varit en abduktiv arbetsmetod dåvi hela tiden pendlat mellan vår referensram och vår empiri, bestående av rättsfall, för att se hurgod redovisningssed har fastställts gällande avsättningar.Argumentationsanalysen betonar vikten av att de olika parternas argument visar på en höghållbarhet och relevans i förhållande till den angivna tesen. De grundlägganderedovisningsprinciperna har i vissa fall varit avgörande för att ett bolag skall få göra en avsättningdå de utgjort starka argument för att stärka eller försvaga den angivna tesen. Skatteverket ställerstora krav på bolagen där grundförutsättningen för att en avsättning skall godkännas, är att deuppfyller de krav som finns i RR 16 för att redovisa en avsättning. Det måste alltså finnas etttillfredställande underlag för avsättningen vid bokslutet. Det är viktigt med minimering avsubjektiviteten i bedömningarna och framförallt utnyttja tidigare erfarenheter av liknandetransaktioner. BFN tillmäts stor betydelse i rättspraxis där den parts argument som bästöverensstämmer med BFN:s yttrande, är oftast hänförligt till god redovisningssed.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok. Ifrån dessa har visedan plockat fram de framförda argumenten som har legat till grund förRegeringsrättens slutliga dom. Dessa argument har sedan framställts i enargumentationsanalys där varje argument har diskuterats var för sig. Vi har dådiskuterat vilken hållbarhet samt relevans som respektive argument har. Därefter harvi studerat vilka argument som haft störst vikt i de olika instanserna men med fokuspå Regeringsrätten.Utifrån vår argumentationsanalys besvarade vi vår forskningsfråga och kom fram tillföljande resultat. Vi har inte identifierat någon stor skillnad årtalen emellan utanRegeringsrättens domskäl har baseras på en argumentation som vi anser har en visslikhet med varandra. Det som vi tydligt kunde se var att argumentationen under 2000-talet var mer utförlig och detaljerad än den från 1980-talet. Vi anser att en orsak kanvara att det just under 2000-talet fanns mer reglering medan det under 1980-talet intefanns lika många lagar att hämta stöd ifrån.

Sammanfattning Geocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som geocaching utövas på platser långt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej. Studien baseras på en analys av relevanta rättsfall i ett nedskräpningssammanhang.  I ett fall har propositionen till nedskräpningsbestämmelsen för mindre nedskräpning utgjort grunden då det saknas relevanta rättsfall.    Studien visar att det föreligger flertalet prövningar bakom en nedskräpningsbedömning. Det visade sig att tillträde och insyn till nedskräpningen var viktig samt placeringen. En nedskräpning på känsliga och skyddsvärda platser där nedskräpning sker som dessutom inbjuder till ytterligare nedskräpning bedöms hårdare än annars. Den slutliga bedömningen var att en geocache inte kan räknas som en straffbar nedskräpning. Varje geocache är unik och rättslägen kan ändras därför kan inte slutsatsen appliceras likgiltigt i alla situationer och tider. / Abstract Geocaching is a sport and hobby that is becoming more and more popular in Sweden. The number of users is steadily increasing and there are no signs of any downward trend. In Sweden the Right of Public Access (Allemansrätt) is giving everyone the right to move freely in the nature. The free movement means that activities and sports such as geocaching can be practiced in places far out into the woods and fields. The practice of geocaching has now become so extensive that there is a need for scientific studies. The need for more studies on the subject of geocaching is illustrated by the lack of publications, and that is also expressed in the few already existing papers. To avoid future conflicts, due to littering of our environment, in practicing geocaching, the study aims to investigate whether a geocache can be considered as littering or not. The study is based on an analysis of relevant case law in a litter context. In one case, the proposition for littering provision for minor littering provided the basis in the absence of relevant case law.   The study shows that there are several evaluations behind a litter assessment. It turned out that access and transparency to the littering was important and the location of it. Littering in sensitive and places worthy protection which also invites further littering is considered harder than usual. The final conclusion was that a geocache can not be counted as a criminal littering act. Each geocache is unique and legal position may change therefore the conclusion can not be applied indifferently in all situations and times.

ABSTRAKT: I denna studie har jag använt mig av kvalitativ forskningsansats baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin består av 10 artiklar från både kvällspress och dagspress om ett fall där en 10-årig pojke utsattes för kränkningar och torterades till döds av sin egen familj. Uppsatsens syfte är att kritiskt granska hur media framställer och debatterar kring samhällets ansvar inför att ett barn blir torterad till döds av sin egen familj. Studien är baserad på dagspress samt kvällspress kring ett i media, väl uppmärksammat fall från 2006, där en 10-årig pojke blev torterad och mördad av sin mamma och styvfar. Resultatet visar att media påverkar våra diskurser och fördomar kring olika saker i ett samhälle, i detta fall vem som är förövare, offer och vem som bär ansvaret för detta mord.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras. / Uppsatsnivå: D

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

With a religious psychological perspective this paper focuses on how religion is communicated during an investigation, and how religion might include in the decisions and the implementation of committed honor killings. This study pinpoints the question if it´s reasonable to unilaterally declare honor killings with culture, which is based on a distinction between culture and religion. The study is done on a court case where the offender confessed to a murder that is categorized as a so-called honorable motives. The material consists of interrogation reports during the investigation and several notes written by the offender before the murder. With a broad definition of religion the text material is analyzed with the theory of attribution. The study shows that religion is communicated to a large extent and in varying ways by the offender. Several aspects of religion are associated with honor. In this specific case religion appears as an important part of what has led to and justified the act, both before and after the act. The interrogator frequently communicates by a distinctive cultural understanding.

This study analyzes the court of appeals work on judging immediate care (6 § LVU) by the child´s best from 10 court cases. This study has been reviewing 10 court cases and reviewing the court of appeals applicable laws in their decisions on interlocutory order within LVU. The material than have been analyzed consists of immediate care of children, and the concept of the best interests derived from the UN Convention on the Rights of the Child. The legal sanctions includes when a state signs a convention, which Sweden has. This means that Sweden is at their disposal to offer all children within its territorial limits, up to 18 years may take part of the rights set down in the Convention of the Rights of the Child. This means that all decisions relating to the individual child, should always be taken with respect to the best interest of the child, when a child for varoius reasons end up in a lawsiut. The concept of the best interest of the child are vague and abstract because it is not clearly defined. So when authorities and courts come into contact with that kind of cases, they need to adapt the contents of the convention, to the individual childs specific situation. This can be considered to be a complex task.