Global ETD Search

1	Vem äger berättelsen om brottet? : En kognitionspsykologisk studie av den misstänktes utredningsmöjligheter i brottmål Rosvall, Sara January 2016 (has links) No description available. processrätt brottmål förundersökning brottsutredningar rättssäkerhet rättspsykologi konfirmeringsbias
2	Sekventiella fotokonfrontationer i ett eller två steg : När fattas flest korrekta beslut? Lidén, Moa January 2013 (has links) Att vittnen får de bästa möjliga förutsättningarna att fatta korrekta beslut vid en konfrontation är betydelsefullt för hela rättsprocessen. Rikspolisstyrelsen rekommenderar sekventiella vittneskonfrontationer där en person visas i taget, men specificerar inte om originalversionen eller tvåstegsproceduren bör användas. I originalversionen måste vittnet redan vid första visningen avgöra om gärningsmannen finns med i konfrontationsgruppen. I tvåstegsproceduren tillåts däremot vittnet att se samtliga personer en gång först och sedan fatta ett beslut vid andra visningen. Studiens syfte var att undersöka om vittnen tar fler korrekta beslut med någon av de två konfrontationstyperna samt att jämföra graden av konfidens som vittnena kopplade till sina beslut med respektive metod. Deltagarna var 164 gymnasieelever som fick se ett fiktivt brott på film. En vecka senare genomfördes individuella foto-konfrontationer. Resultatet visade att vittnen fattar signifikant fler korrekta beslut med originalversionen än med tvåstegsproceduren. Tvåstegsproceduren leder till fler felaktiga utpekanden av oskyldiga samt att besluten fattas med en högre grad av konfidens. Originalversionen förefaller därför vara den mest lämpliga typen av konfrontation att använda vid förundersökningsarbete. rättspsykologi vittneskonfrontation sekventiella fotokonfrontation förundersökning Psychology Psykologi
3	Bevisvärdering av barns utsagor i teori och praktik : En rättspsykologisk studie av domstolars bevisvärdering av barns utsagor i mål om våldtäkt och sexuella övergrepp Malm, Gabriella January 2016 (has links) Det påstås ofta att endast en bråkdel av alla de våldtäkter, sexuella övergrepp mm som begås mot barn, i slutändan uppmärksammas och lagförs. Det kan bero på att det aldrig görs en anmälan, att åtal inte väcks eller att domstolen inte bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Vid misstankar om sexualbrott mot barn behöver rättsväsendet, precis som med andra brottsmisstankar, väga risken för en felaktigt fällande dom mot intresset att lagföra gärningsmän. Denna balansgång blir särskilt krävande när det gäller sexualbrott mot barn. Rättspsykologisk forskning har visat att barn beter sig mycket annorlunda till skillnad från vuxna i en rättslig process. För att på bästa sätt kunna bemöta barn samt på ett korrekt sätt värdera barns utsagor och vara medveten om vilka svårigheter barn ställs inför i en rättslig process är psykologisk kunskap essentiellt. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka svenska domstolars bevisvärdering av barns muntliga utsagor utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv. Detta har innefattat dels en bedömning av hur bevisvärderingen borde gå till med beaktande av tillämplig HD-praxis och rättspsykologiska rekommendationer, dels en utvärdering av hur bevisvärdering faktiskt går till utifrån en empirisk undersökning. En kontext som framstår som vanligt förekommande i mål om sexualbrott mot barn är att målet inte bara rör en åtalspunkt utan två eller flera. Syftet med studien var således att undersöka om juristdomares och nämndemäns bevisvärdering och beslut i skuldfrågan påverkades av antalet åtalspunkter då de avsåg liknande brott. Studien utgick ifrån bedömningen av Högsta domstolens kriterier för en tillförlitlig utsaga. Studien genomfördes som ett kvasiexperiment med en mellangruppsdesign där totalt 20 juristdomare och nämndemän deltog. Trots att resultaten i studien inte resulterade i någon signifikant skillnad visade sig ändock en trend ibland domare, som i större utsträckning valde att döma den tilltalade vid vetskapen om fler åtalspunkter. Slutsatsen av studien blev således att kriteriebedömningen som görs i domstol baseras på subjektiva tolkningar. Detta är naturligtvis problematiskt då man som part ska kunna lita på att domstolen är objektiv i sin bedömning samt att en domstol inte under några omständigheter skall påverkas av flera åtalspunkter. Rättspsykologi våldtäkt mot barn sexuella övergrepp sexualbrott mot barn
4	"We all go a little mad sometimes" : En kvalitativ studie om framställningen av psykopati i film Österberg, Hanna, Brännmark, Johanna January 2018 (has links) Föreliggande studie har undersökt psykopati som begrepp i populärkulturen och i relation till film. Psykopaten i film framställs som alltifrån en sadistisk våldtäktsman, en charmig gentleman till en våldsam seriemördare. Syftet med studien var att undersöka hur väl bilden av filmpsykopaten stämmer överens med den kliniska definitionen och Hares Psykopatichecklista, PCL-R. Nitton filmer valdes ut som underlag där minst en karaktär beskrevs som psykopat. Vid analys noterades huruvida en specifik bedömningspunkt på PCL-R förekom hos en filmkaraktär eller inte. Således jämfördes karaktärerna med den kliniska psykologins bedömning av psykopati. Resultatet antydde att endast 6 av 20 filmkaraktärer kunde klassas som psykopater. Detta på grund av att filmskapare eftertraktar en intressant karaktär, och kan då överdriva vissa drag samt utnyttja de rådande stereotyperna av psykopati för att skapa spänning. Konsekvensen av detta kan bli att allmänheten får en förvrängd bild av psykopati på grund av hur det porträtteras i populärkulturen. Psykopati Rättspsykologi Film Psykologi Psykisk störning PCL-R Psychology Psykologi
5	Korrelat till våld : Samband mellan våldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nätverk i två grupper våldsdömda Bourkaib, Andreas January 2010 (has links) <p>Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.</p> rättspsykologi rättspsykiatri våld våldsprediktion narkotika alkohol impulsivitet anknytning socialt nät riskbebömning våldsbrott Psychology Psykologi
6	Korrelat till våld : Samband mellan våldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nätverk i två grupper våldsdömda Bourkaib, Andreas January 2010 (has links) Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld. rättspsykologi rättspsykiatri våld våldsprediktion narkotika alkohol impulsivitet anknytning socialt nät riskbebömning våldsbrott Psychology Psykologi
7	Hur påverkar de nya medierna allmänhetens syn på rättsväsendet? : En kvalitativ studie som genom intervjuer undersöker hur dokumentärer och poddar som berör kriminalfall påverkar allmänhetens uppfattning om rättsväsendet / How does the new media affect the public's view of the police and the judicial system? : A qualitative study that, through interviews, investigates how documentaries and podcasts concerning criminal cases affect the public's perception of the police and the judicial system. Karlsson, Jenny January 2019 (has links) Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och känslor allmänheten som brukar poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättegångar har kring själva tittar/lyssnarupplevelsen och hur deras förtroende för rättsväsendet påverkas efter denna konsumtion, samt undersöka hur allmänheten och polisen påverkas av negativ media om rättsväsendet/polisen ur allmänhetens synpunkt. Elva personer intervjuades och intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att allmänheten påverkas av att lyssna/titta på poddar och dokumentärer om mord och/eller rättegångar på ett eller annat sätt. En del menade att förtroendet för rättsväsendet sjönk. Alla respondenterna ansåg att dessa typer av medier väckte känslor, dock var dessa känslor relativt individuella. Respondenterna hade liknande åsikter om hur polis och allmänheten påverkas av negativ media. De var överens om att de påverkar förtroendet för polisen och skadar deras arbete samt att allmänheten påverkas mer negativt än vad polisen gör. Slutsatsen är att konsumtionen av poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättsfall kan spela en viktig roll för att forma individers attityd och uppfattningar om rättsväsendet. new media influence trust effect podcasts documentaries public murder cases opinions police judiciary system cognition behaviour forensic psychology ny media påverkan effekt förtroende poddar dokumentärer allmänheten mordfall rättsfall åsikter polis rättsväsendet kognition beteende rättspsykologi Psychology Psykologi

1

Page generated in 0.0646 seconds