Aktuell statistik visar att stillasittandet ökar bland barn och unga i Sverige. I läroplanerna för förskolan och förskoleklassen skrivs att barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling ska främjas, och verksamheterna har således ett viktigt uppdrag i att vända trenden. Den forskningsöversikt som presenteras i föreliggande studie visar att ökad rörelseaktivitet kan stärka både barns motoriska utveckling och prestationer i skolan. Den visar även att pedagogers förhållningssätt och den fysiska miljöns utformning är betydande för barns möjligheter till rörelseaktiviteter. Syftet med vår studie är att få ökad förståelse om några olika uppfattningar som pedagoger i förskola och förskoleklass har avseende barns rörelseaktiviteter utomhus. För att få reda på pedagogernas uppfattningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. I resultatet av intervjuerna, som analyserades genom variationsteorin, ger de deltagande pedagogerna en tudelad bild av sitt uppdrag. Å ena sidan menar de att barn rör sig automatiskt, utan undervisning och oberoende av den omgivande miljön. Den främsta meningen med rörelseaktivitet beskrivs vara att barnen ska springa av sig utomhus för att orka sitta still inomhus. Å andra sidan anser de sig ha har en central roll i att undervisa barnen, och erbjuda samt skapa stimulerande miljöer för rörelseaktiviteter, eftersom väl utvecklad motorik har betydelse för utveckling och lärande inom flera områden. En viktig slutsats vi drar av studien är att dessa olika synsätt kan påverka barns förutsättningar för utveckling och lärande.

Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på arbetet med rörelseaktiviteter i förskolans olika miljöer, samt vilka effekter det ger på barns utveckling. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två olika kommuner gav sin syn på hur arbetet med rörelse sker på deras förskola. Resultatet visar att samtliga förskolor aktivt arbetar med rörelseaktiviteter även om ordet aktivt tolkas på olika sätt. I resultatet framkommer det även att majoriteten av förskollärarna anser att rörelseaktivitet är en planerad aktivitet som framförallt sker i inomhusmiljö, medan utomhusmiljön används mestadels till den fria leken. Planeringen av aktiviteter beror till stor del på barngruppen men också miljön, där fokus för de allra yngsta barnen ligger på att träna grovmotoriken, medan de lite äldre barnen får möjlighet till att träna både finmotorik och grovmotorik. Även om förskollärarna lyfter vikten av att finnas som stöd och som förebild i arbetet med barns hälsa så visar resultatet hur ett aktivt arbetet med barns rörelse kan skilja sig åt. Beroende på förskollärares tolkning av begreppet aktivt samt barnets ålder så ser arbetet med fysisk aktivitet se olika ut på de olika förskolorna. Flera likheter uppmärksammas när studiens resultat analyseras och kopplas till såväl litteraturen som till den tidigare forskningen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i fysiska aktiviteter med barn, samt se hur förskollärare arbetar med planering av rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet. Studiens undersökning gjordes i form av en webbenkät som riktade sig till förskollärare med förskollärarexamen. Sammanlagt 113 stycken deltagare besvarade enkäten. I studien användes den psykomotoriska teorin för att förklara och analysera det resultat som framkom från undersökningen. Resultatet visar på att förskollärare ser på genomförandet av planerade rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet som en mycket viktig uppgift, och att lärarledda aktiviteter kan förekomma i både planerade och spontana former. Det finns även en inställning hos många förskollärare att barn får tillräckligt med fysisk aktivitet genom den övriga tiden på förskolan, till exempel genom utevistelse och fri lek. Resultatet visar vidare att förskollärare som anser att de har kompetens inom fysisk aktivitet i större utsträckning schemalägger rörelseaktiviteter, medan förskollärare som inte anser sig tillräckligt kompetenta planerar in fysiska aktiviteter i mindre utsträckning. Resultatet visar att majoriteten av förskollärare har en positiv attityd till sin roll i fysiska aktiviteter med barn och tycker det är mycket viktigt att delta i planerade såväl som barninitierade rörelseaktiviteter. Tidsbrist och övriga arbetsuppgifter tas upp som orsaker som kan minska förskollärares delaktighet i dessa aktiviteter. / The purpose of this study was to examine how preschool teachers’ view their role in physical activities with children, and also how preschool teachers work with the planning of movement activities in the preschool. The study was conducted through a web-based survey aimed at preschool teachers with a preschool teacher’s degree. A total of 113 participants answered the survey. The study used the psychomotor theory to explain and analyze the result that emerged from the study. The results show that preschool teachers view the implementation of planned movement activities in preschool as a very important task, and that teacher-led activities can occur in both planned and spontaneous forms. There is also an attitude among many preschool teachers that children get enough physical activity through the time they spend outside and free play. The results also show that preschool teachers who consider themselves competent regarding physical activity also plan movement activities to a greater extent, while preschool teachers who do not consider themselves adequately qualified plan physical activities to a lesser extent. The results show that the majority of preschool teachers have a positive attitude towards their role in physical activities with children and that it is very important to participate in planned movement activities as well as movement activities initiated by children. Lack of time and other work tasks are considered reasons that may reduce preschool teachers’ participation in these activities.

Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande.   Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:   Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus?   Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.