Denna studie syftade till att undersöka förskollärares attityder till rörelseaktivitet samt att se mönster i de svar vi fått. I studien genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på förskolor i Mellansverige. Intervjuerna innehöll halvstrukturerade frågor för att få fram vilka attityder förskollärarna har till rörelseaktivitet i förskolan. Resultatet visade att det finns förskolor som planerar och utför rörelseaktiviteter regelbundet, men att det också påträffas verksamheter som inte bedriver någon planerad rörelseaktivitet. Samtliga förskollärare håller samtliga informanter med om åsikten om att rörelse sker naturligt i barns vardag men åsikterna skiljer sig vid frågan om det den är tillräcklig för barns bästa. Med denna undersökning önskar vi kunna ge en inblick i hur olika förskollärare kan se på rörelseaktivitet. Vi vill också framhäva vikten av rörelseaktiviteter i förskolan, för barnens välbefinnande, utveckling och framtid.

No description available.

Vårt syfte med studien var att undersöka huruvida lärare i grundskolans tidigare år som använder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i så fall hur, på barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrån frågeställningarna hur lärare använder sig av Röris, om lärare upplever att behovet av Röris är lika för alla, hur lärarna upplever att det påverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlärning samt huruvida Röris är välinvesterad tid enligt lärarna. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där sex lärare från två skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades.  Resultatet i denna studie visar att lärarna använder sig av Röris för att göra avbrott i längre lektionspass när koncentrationen tryter. Resultatet påvisar vidare att alla har nytta av Röris. Lärarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan på barnens koncentration och såg klara fördelar med att praktisera Röris. Vad gäller motoriken såg de främst indirekta vinster av Röris, då de inte använde det i syfte att utveckla barnens motorik. Angående sambandet mellan koncentration, motorik och inlärning pekar vårt resultat mot att de är beroende och påverkar varandra i stor utsträckning. Samtliga lärare upplever att Röris är välinvesterad tid och menar att all form av avbrott är bra. Det förtydligas att Röris är ett perfekt redskap som alla klasser kan använda, på olika sätt.

No description available.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjälp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver läroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vår undersökning är ta reda på pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger använder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen använder vi oss av kvantitativ enkät. Enkäterna besvarades av 70 pedagoger på 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv inställning och använde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen på förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de använder sig av och varför de använder sig av rörelseaktiviteter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ofta förskollärare och barnskötare utför planerade rörelseaktiviteter på förskolan och vad som påverkar att vissa av dessa rörelseaktiviteter inte blir av. I bakgrunden ges en översikt om hur rörelsen i förskolan ser ut, hur förskollärarens förhållningssätt till rörelse är samt rörelsens positiva effekter utifrån vetenskapliga artiklar och för ämnet relevant litteratur. Forskning visar att barnen behöver röra på sig för att stärka kroppsuppfattning, motorik och koordination. Genom att dessa delar stärks bidrar det till att barnens koncentrationsförmåga ökar. Forskning visar även att förskollärarnas inställning till rörelse påverkar ifall barnen erbjuds rörelseaktiviteter på förskolan. Genom en enkätstudie som delades ut till 110 respondenter på nio olika förskolor har vi undersökt hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter på förskolorna. Av de 110 enkäterna som delades ut fick vi in 103 stycken som vi kunde använda i vår studie. Vi valde att använda oss av pappersenkäter som vi personligen delade ut till varje förskola, för att få ett sådant högt deltagande som möjligt. För att få fram ett resultat har vi analyserat svaren i enkäterna mot varandra med hjälp av figurerna som lyfts i resultatet, där kan det tydligt utläsas vilka svar vi fått in. Avslutningsvis har vi en diskussion där vi diskuterar och jämför våra resultat mot forskning vi lyft i bakgrunden. Vårt resultat visar på att det är förskollärarna som planerar flest rörelseaktivitet på förskolan, och största anledningen till att vissa rörelseaktiviteter inte blir av är för att förskollärarna känner sig rädda för att utföra rörelseaktiviteter, det är stora barngrupper och att det var många ur personalen borta när de hade planerat att utföra rörelseaktiviteterna.

I detta arbete har jag gjort en studie om fritidslärares uppfattningar kring att planera och motivera för rörelseaktivitet. Jag har valt att studera detta område då jag själv är fysiskt aktiv och har läst i kurslitteratur och i artiklar om att det idag finns ett problem med allt fler stillasittande elever. Detta är något som även arbetskollegor har talat om. Det som har framkommit i denna studie är att ett vanligt synsätt kring planering av rörelseaktiviteter på fritidshemmet sker spontant under en verksamhetsdag. Det verkar handla om att utgå från hur elevgruppen är och vilka behov som finns under den aktuella dagen. Samtidigt finns det också uppfattningar att det är bra att få med eleverna i planeringen av rörelseaktiviteter för att de ska lära sig det här med elevinflytande, samt att lära sig planera och ta eget ansvar för aktiviteter. Uppfattningarna kring att motivera för rörelseaktivitet handlar mycket om det sociala samspelet mellan inom elevgruppen. Rörelseaktiviteter ses som ett bra verktyg för eleverna att träna på att skapa relationer och att uppträda på ett hänsynsfullt sätt gentemot varandra. Vad gäller att motivera eleverna till att delta så handlar det enligt respondenternas utsagor i mångt och mycket om att vara en god förebild som vuxen. Detta kan ske genom att själv starta upp och vara med i aktiviteter tillsammans med elevgruppen. Sedan finns det också uppfattningar om att föra diskussioner med eleverna kring nyttan med rörelseaktiviteter är viktigt, men fritidsläraren bör undvika att själv hamna i centrum och att hålla sig kortfattad och tydlig för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-11-13</p>

Det här examensarbetet handlar om förskollärarens roll i fysiska aktiviteter. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter iförskolan. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med elvalegitimerade förskollärare på sex förskolor i Mellansverige. Examensarbetets teoretiskautgångspunkt är baserat på den psykomotoriska teorin.Resultatet visar på att förskollärarnas förhållningssätt har en avgörande faktor på hurundervisning utvecklas och hur stimulerade den blir för barnen. Förskollärarna behöverinta barns intresse för att tillgodose barns rörelsebehov. Resultatet synliggör även attförskollärarna behöver utbildning och kunskap inom fysiska aktiviteter för att stärkabarns hälsa, lärande och utveckling.

Syftet med denna studie var att ur lärares perspektiv ta reda på vilken effekt lärare ser på rörelseaktiviteter i matematikundervisningen. Denna studie utgår från lärarnas perspektiv eftersom det är av intresse att se och förstå vilka uppfattningar som de deltagande lärarna i denna studie har inom detta område. Vidare kommer även studien innefatta de erfarenheter som dessa lärare har inom ramen för den fysiska aktivitetens påverkan på eleverna. Datainsamlingsmetoden i studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare placerade på olika platser i Sverige. Samtliga lärare arbetar vid tillfället på lågstadiet och undervisar bland annat i matematik. När alla intervjuer var genomförda med respektive lärare samlades all data in och analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad innehållsanalys. Metoden lämpade sig väl att använda i denna studie eftersom den skrivna och verbala kommunikationen analyserades samt med stöd från intervjuerna var det möjligt att få en förståelse över vilka effekter lärare ser på rörelser i matematikundervisningen. De intervjuade lärarna har också beskrivit hur de introducerade rörelseaktiviteter i samband med matematikundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna visade resultatet på att de rörelseaktiviteter som lärarna genomförde ledde till ökad koncentrationsförmåga hos eleverna, enligt lärarnas uppfattning. Följaktligen resulterade det även till att eleverna blev mer motiverade inom matematikämnet samt att deras inlärningsförmåga positivt förbättrades. De positiva effekterna på elevernas inlärningsförmåga visade sig genom mer fokuserade elever och på förbättrade matematiska prestationer. Det var något som lärarna i studien såg vid bedömningarna som gjordes inom matematikämnet, vilka jämfördes mot de bedömningarna som gjordes vid samma tidpunkt föregående år. Slutsatsen utifrån resultatet i denna studie är att några lärare beskriver oroligheter kring kunskaper och tidigare erfarenheter när det kommer till den fysiska aktiviteten. Även tidspressen och lärarkollegor som inte är positiva till denna arbetsmetod kan vara en bidragande orsak till att det finns lärare som använder rörelseaktiviteter till liten del i undervisningen, samtidigt som det finns lärare som använder det mer. Trots att det även framkom negativa sidor i intervjuerna, visar det sig trots allt i resultatet att den dagliga fysiska aktiviteten är gynnsam för elevernas koncentrations- och motivationsförmåga samt kan förbättra inlärningsförmågan inom matematikämnet.

Ämnet rörelse är idag högaktuellt. Det kommer rapporter och starta som organisationer för att få barn att röra sig mer. Syftet med denna studie ära att beskriva sju förskollärares  uppfattningar och erfarenheter om planerad rörelseaktivitet i förskolan. Våra frågeställningar är: Hur ser förskollärare på rörelse i förskolan? och vilka uppfattningar och erfarenheter har förskollärarna om vad som möjliggör eller hindrar för planerad rörelseaktivitet?  Vi genomförde en kvalitativ studie, med inspiration från fenomenografi, där sju förskollärare, i två olika kommuner, som genom ​intervjuer fick delge sin uppfattning om planerad rörelseaktivitet. Resultatet visar att informanterna är bekanta med fenomenet rörelse, men använder olika ord för att beskriva det. Det framkom även att det som möjliggör förplanerad rörelseaktivitet är förskollärarnas egna intresse och engagemang samt ett medvetet förhållningssätt. Det som hindrar för planerad rörelseaktivitet är en osäkerhet hos förskollärarna då rörelse är mångfacetterat och därmed blir det en osäkerhet kring hur aktiviteter ska planeras och genomföras samt bristen på planeringstid. / <p>2019-10-24</p>