I förskolans styrdokument framkommer det att alla som verkar i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla en varierad rörelseförmåga genom att delta i fysiska aktiviteter. Detta är något som i praktiken oftast sker i utomhusmiljön vilket vi upplever som problematiskt. Syftet med denna fallstudie var därför att få en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in gällande barns rörelserika lekar inomhus. Detta gjordes genom att studera en förskola som arbetar med ett projekt kopplat till rörelserikedom där vi studerade pedagogernas förhållningssätt relaterat till barns rörelserika lekar inomhus. Begreppet rörelserikedom handlar om processen att använda och utveckla varierade rörelsemönster. Rörelserikedom är vår teoretiska utgångspunkt. Studien baseras på en metodkombination där kvalitativa och kvantitativa data har vävts samman och triangulerats. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer, observationer genom anteckningar, foton och ifyllda rörelseprotokoll för att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat visar att rörelse sker i stor utsträckning i båda rummen som observerades trots att ett särskilt rörelserum utformats. Informanterna är eniga om att barn vill röra sig överallt och att det har goda effekter på psykiska och fysiska förmågor. Miljön som tillåtande och tillgänglig är en aspekt som anses som viktig men inte avgörande. Däremot enligt studiens resultat framstår pedagogernas förhållningssätt som avgörande gällande möjliggörandet av barns rörelserika lek i förskolans inomhusmiljö.

Physical literacy (PL) is defined as the motivation, confidence, physical competence, knowledge, and understanding to value and take responsibility for engagement inphysical activities for life. The concept has become more prominent during recent years and has also inspired the latest curriculum for physical education and health (PEH) in Sweden. There has not yet been many empirical studies on the concept. The aim of this study was to explore elementary school PEH teachers’ knowledge, understanding and application of the psychological domains of PL. Five PEH teachers working with school children in grades 1-3 were interviewed and the data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the teachers were used to teaching knowledge and understanding, and they had strategies to foster confidence but did not have the same systematic approach or understanding of motivation. In addition, the teachers emphasised emotions and social relations as important dimensions in PEH. The implications of this study is that there is a foundation for letting PL influence PEH in Sweden to a greater extent but there are also challenges to this aspiration. More empirical research on implementation of PL is needed. / Rörelserikedom eller ”physical literacy” (PL) definieras som att med motivation, självförtroende, kunskap, förståelse och fysisk kompetens värdesätta och utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. Konceptet har fått stort genomslag under senare år och har också inspirerat den senaste läroplanen för idrott och hälsa i Sverige. Empiriska studier av konceptet har inte ännu gjorts i någon större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, förståelse och tillämpning av de psykologiska domänerna i PL hos idrottslärare i lågstadiet. Fem lärare som undervisar idrott och hälsa i årskurs 1-3 intervjuades och data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att lärarna var vana vid att lära ut kunskap och förståelse, de hade strategier för att främja självförtroende men de hade inte samma systematiska angreppssätt eller förståelse för motivation. Utöver detta så betonade lärarna känslornas och de sociala relationernas vikt inom idrott och hälsa. Studien implicerar att det finns underlag för att låta PL influera idrott och hälsa i Sverige i större utsträckning, men det finns också utmaningar till denna strävan. Det behövs mer empirisk forskning på implementering av PL.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.