While designing an intranet for people with mobile work there are things you have to consider. This thesis is aim to bring understanding to the difficulties involved in these kinds of situations. Our focus is to develop ideas that motivate the assistants to use the intranet. We have looked into the profession of personal assistants and wish to highlight their problems to access the intranet. And we will as well demonstrate their needs for communication. We will also give different proposals for differing technical solutions that will bring them access to the intranet. To fulfill this intention we have performed observations and interviews. Through this we got the opportunity to take part of the situations that differs this profession from others. During our study it has shown that communication between coworkers, among other things, is important. We claim that this knowledge is important while designing an intranet for mobile professions. By providing the assistants a good intranet, we hope to give them a good resource in their everyday work.

The Pitted Ware culture on Gotland presents a multitude of material that allow archeologists to re-construct and visit the socio-economic structure of a middle-neolithic settlement in the Baltic sea. I will be analyzing the archaeological material in accordance to the ocean, and to what we can interpret as ritual and cosmological variables at the site through ritual theory, and with a method of comparative analogy and research. How maritime aspects of divinity manifested itself to the PWC, ontology and belief system could perhaps reveal how the cognitive, collective mind of one culture evolved and made connections to otherworldly entities. Often in the form of ancestral worship, which will be one of the main issues that will be analyzed and discussed throughout, in addition to mortuary ritual. / Den Gropkeramiska kulturen på Gotland demonstrerar ett extensivt material som tillåter arkeologer att rekonstruera och besöka den socioekonomiska strukturen hos en mellanneolitisk kultur i Östersjön. Jag kommer att analysera materialet i relation till havet, och försöka utgöra havets rituella och kosmologiska kopplingar till lokalen genom ritualteori och en analogisk, komparativ metod. Sättet som maritima aspekter av gudomlighet manifesterade sig inom den Gropkeramiska kulturen på Gotland, dess ontologi och trossystem kan möjligtvis avslöja hur det kollektiva, kognitiva sinnet hos en kultur utvecklades och skapade kontakter till utomvärldsliga ting. Ofta i form av förfädersdyrkan, som tillsammans med begravningsritualer kommer vara ett centralt ämne genom hela uppsatsen.

Musikindustrin ställs idag mot en utmaning när innehåll på sociala medier ses utan ljud, vilket kan ha en negativ inverkan på effektiviteten av budskap och annonsering. Denna studie har undersökt hur marknadsförare inom den svenska musikindustrin förhåller sig till ljudlös uppspelning av rörligt innehåll på sociala medier och vilka strategier de använder för att nå ut med rörligt innehåll på sociala medie-plattformar. Fem marknadsförare inom svensk musikindustri deltog i kvalitativa intervjuer. Tre av respondenterna representerar arrangörer för liveevent och två respondenter representerar skivbolag. Resultatet visade på varierat förhållningssätt till fenomenet om ljudlös uppspelning. Några marknadsförare såg på ljudlös uppspelning som problematiskt, medan några inte såg ljudlösa förhållanden som ett problem. En möjlig förklaring kan vara ökad användning av ljudbaserade plattformar, såsom TikTok. Resultaten identifierade ett flertal strategier relaterade till ljud i rörligt innehåll på sociala medier. De flesta instämde med strategier som identifierats i tidigare studier och källor, medan ett fåtal kunde betraktas som ett nytt tillägg till det nuvarande kunskapsläget. Studien bidrar till befintlig forskning om ljudlös reklam och musikmarknadsföringsstrategier i sociala medier. / The music industry faces challenges when content on social media is consumed without sound, potentially making messages and advertising less effective. This study examined how marketers within the Swedish music industry relate to soundless video play on social media, and what strategies they use relating to sound on social platforms. Five marketers within the Swedish music industry participated in qualitative interviews – three of the participants work at concert and event organizers and two participants work at record labels. The interviews showed varied approaches to the phenomenon of soundless videos. Some marketers regarded muted conditions as problematic, whereas some did not consider soundless play an issue. A possible explanation might be the increased utilization of sound based platforms such as TikTok. The results identified several strategies relating to sound in video marketing on social media. Most concurred with strategies identified in previous studies and sources, whereas a few could be considered a new addition to the current state of knowledge. This study contributes to research on soundless advertising and music marketing strategies in social media.

Communications-based train control (CBTC) aims to improve headways in the railway systems while maintaining or even improving safety. By means of the CBTC systems, the exact position of a train is known more accurately than the traditional signalling systems. It is a continuous, automatic train control system utilizing high-resolution train location determination, independent from track circuits. The system makes use of the telecommunications between the train and track equipment for the traffic management and infrastructure control. Roslagsbanan is a narrow gauge urban railway system that connects Stockholm with the northern suburbs of the city and despite its age and limited capacity, it is one of the most used railways in Sweden. From the beginning, the entire track consisted of single-tracks where the trains had to wait for each other on special meeting tracks. Αn expansion plan is now underway and the authorities are building approximately 22 km of double-track where the trains will be able to meet. All work along the Roslagsbanan aims to increase capacity, safety and accessibility. With more double-tracks and an updated signal system, the risk of traffic disruptions will be reduced and it is possible to have more frequent traffic in the future. This master’s thesis investigates a CBTC implementation in Roslagsbanan according to the current expansion plan and comparisons are conducted between the current capacity of the ATC system. A simulation model is developed that calculates the train’s safe braking curve and safe braking distance and two case studies are examined. The first one: Calculation of the capacity of the train routes and examination a capacity increase by a minimum 20% during rush hour, taking into consideration the current expansion plan in double-tracks. The second one: Calculation of the capacity of the train routes considering double-tracks the entire route. In this way, differences could be seen between the traffic density with single and double-tracks. Several insights were gained during the realization of this project and as well as timetables have been created to visualize the findings of this thesis. The timetable’s regularity time is decreased to a significant degree and more frequent traffic can be accommodated. Furthermore, the capacity is definitely affected by the track/infrastructure design however, it is questionable whether this increase in capacity outweighs the economic factor of expanding the entire route to double-tracks. / Kommunikationsbaserad tågkontroll (CBTC) syftar till att förbättra framsteg i järnvägssystemen samtidigt som säkerheten bibehålls eller till och med förbättras. Med hjälp av CBTC-systemen är ett tågs exakta position känd mer exakt än de traditionella signalsystemen. Det är ett kontinuerligt, automatiskt tågkontrollsystem som använder högupplöst tåglägesbestämning, oberoende av spårledning. Systemet använder telekommunikation mellan tåg och spårutrustning för trafikledning och infrastrukturkontroll. Roslagsbanan är ett smalspårigt stadsjärnvägssystem som förbinder Stockholm med stadens norra förorter och trots sin ålder och begränsade kapacitet är det en av de mest använda järnvägarna i Sverige. Från början bestod hela spåret av enkelspår där tågen fick vänta på varandra på speciella mötesstationer. Ett utvecklingsprogram pågår nu och myndigheterna bygger cirka 22 km dubbelspår där tågen kommer att kunna mötas. Allt arbete längs Roslagsbanan syftar till att öka kapacitet, säkerhet och tillgänglighet. Med fler dubbelspår och ett uppdaterat signalsystem minskar risken för trafikstörningar och det är möjligt att ha mer frekvent trafik i framtiden. Detta examensarbete undersöker ett CBTC-genomförande i Roslagsbanan enligt den nuvarande expansionsplanen och jämförelser görs med ATC-systemets nuvarande kapacitet. En simuleringsmodell har utvecklats som beräknar tågets säkra bromskurva och säkra bromssträcka och två fallstudier undersöks. Den första: Beräkning av tåglinjernas kapacitet och undersökning av en kapacitetsökning med minst 20% under rusningstid med hänsyn till den nuvarande expansionsplanen i dubbelspår. Den andra: Beräkning av tåglinjernas kapacitet med tanke på dubbelspår hela rutten. På detta sätt kunde skillnader ses mellan trafiktätheten med enkel- och dubbelspår. Flera insikter gjordes under genomförandet av detta projekt och tidtabeller har skapats för att visualisera resultaten av denna avhandling. Tiden mellan tågen minskas i betydande grad och mer frekvent trafik kan tillgodoses. Dessutom påverkas kapaciteten definitivt av ban-/infrastrukturutformningen, men det är tveksamt om denna kapacitetsökning uppväger den ekonomiska faktorn att utöka hela rutten till dubbelspår.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen. För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt. Källmaterialet utgörs framförallt av lagtexter, statliga offentliga utredningar och propositioner. Undersökningen visar att lagen från att ha skyddat ett fåtal föremåltyper succesivt har utökats och detaljerats både vad gäller föremålstyp, ålder, värde och ursprung. Med den högre graden särskiljning och utpekande följer problematik kring vad som räknas in och inte. Vissa traditionellt högt värderade föremålstyper och perioder har skyddats hela tiden medan andra mindre värderade konsekvent har uteslutits, trots långt gånga diskussioner om en mer inkluderande lagstiftning redan i tidiga förarbeten. Den breddade synen kring vad som är bevarandevärt, vilken kan skönjas i museers nutida insamlingspolicys, återspeglas inte i lagtexten. Istället har tydliga ekonomiska, kulturella, etniska och åldersmässiga hierarkier skapats. Flytt från en ursprunglig historisk miljö till en annan plats i Sverige kan orsaka skador på kulturarvet som är större än de skador som kan uppstå om ett föremål som redan flyttats från sin ursprungliga miljö istället flyttas utomlands, något som ignoreras i lagtexten. Lagen utgår ifrån att vissa föremål är svenska folkets egendom och att nationen Sverige är en trygg, ursprunglig och naturlig miljö för dem trots att motsatsen ofta har bevisats. En paradox skönjas i det faktum att vanskötsel och förvanskning av värdefulla och utförselskyddade kulturföremål inte är olagligt, så länge föremålet stannar innanför landsgränsen. De kulturpolitiska målen har alltsedan 1970-talets slut påverkat de uttalade motiven till utförsellagstiftningen. Eftersom ålderdomliga värdegrunder och normer, däribland en hel del nationalistiska sådana, där svensk kultur ses som tydlig avgränsad, högtstående och suverän, fortfarande lyser igenom i utförsellagstiftningen, tydliggörs tendensen till en retorisk men inte grundläggande förändring inom kulturarvssektorn. Hypotesen om att kapitel 5 fortfarande står på en grund av nationalistiska värderingar, nationell protektionism och nationellt identitetsskapande kan därmed sägas stämma. / This paper is located in the field of critical heritage studies and focusses on Swedish cultural heritage law and the export control of moveable heritage objects. The starting point for the research lies in the 2014 redrafting of the opening section of the cultural heritage law, which for the first time includes objectives relating to pluralism and diversity. Export control (which is regulated in the 5th chapter of the cultural heritage law), was not updated at the same time, but it is nevertheless intended to be read in the light of the preliminary provisions. Since chapter 5 previously was perceived to rest on outdated nationalistic values, the question arise as to whether there is a discrepancy in relation to the new objectives that were formulated in 2014. In order to address the question the study looks back at the formative moments and change of the export control regulations from the 1920s onwards and relates this to current cultural policy objectives and goals of conservation. The motives for export control and the type of objects protected through the ages are analysed and compared qualitatively. The source material primarily consists of legal documents, state government investigations and government bills. The study shows that the law gradually changed from protecting a few object types to become more expansive and detailed in terms of the type of artifact and it´s age, value, and origin. This increased degree of segregation and designation leads to concerns relating to what is included and what is not. Some traditionally highly valued object types and periods have continued to be protected whilst others are consistently less valued and excluded, despite ongoing discussions about the need for a more inclusive legislation since the early preparatory work. The broadened idea about what is worth preserving, which can be seen in the contemporary collection policies of museums, is not reflected in the legislation. Instead evident economic, cultural, ethnic and age hierarchies have been created. The law ignores the fact that moving an artifact from its original historical setting to another location in Sweden can cause greater harm than moving an object that has already been moved from its original location overseas. Instead the law assumes that certain objects are the property of the Swedish people and that the nation of Sweden is a safe, original and “natural” environment for them, despite the fact that the opposite often proves to be the case. A paradox is evident in the fact that the mismanagement and distortion of valuable artifacts that are protected against export is not illegal, as long as the object stays inside the borders of Sweden. Cultural policy objectives have, since the late 1970s, influenced the stated rationale for cultural heritage law and export legislation. Since outdated values and standards, including numerous nationalistic ones, where Swedish culture is seen as being distinct, high-cult and sovereign, still shines through in the export legislation, it is clear that there is a tendency to a rhetorical but not a fundamental change in parts of the cultural heritage sector, including the legislative context. The hypothesis that chapter 5 is still underpinned and characterised by nationalistic values, national protectionism and the creation of national identity can thus be said to be proven.

Power electronic devices have become integral components in modern consumer and transportation industries. Predicting the failure or health status of these devices not only ensures operational safety and prevents catastrophic consequences but also leads to reduced downtime and operational costs. However, failure or health status prediction represents a complex problem marked by numerous intrinsic and extrinsic variables, leading to different lifetimes of devices. Additionally, selecting relevant precursor signals that effectively capture the underlying failure mechanisms and overcoming time-series prediction challenges, such as handling dynamic and non-linear behaviors, are crucial for accurate predictions. In the thesis, three models—Kalman filter (KF), Particle filter (PF), and Autoregressive Integrated Moving Average (ARIMA)—are applied, compared, and evaluated for failure or health status prediction of power electronic devices using Power Cycling (PC) test data for power diodes. Among the models, the KF demonstrates the most significant performance while consuming the least amount of time. The PF achieves the second-best performance and the third-best time consumption. Meanwhile, the in-sample ARIMA model delivers the third-best performance and the second-best time consumption. Finally, the out-of-sample ARIMA model ranked the lowest in both performance and time consumption. These results suggest that dynamic models, specifically the KF and PF, exhibit superior generalization capabilities across different devices. This underscores the potential of dynamic models for enhancing predictive accuracy while optimizing computational efficiency in the context of real-time power electronic device health monitoring. / Effektelektronikkomponenter har blivit integrerade delar av moderna konsument- och transportindustrier. Att förutsäga fel eller hälsotillstånd hos dessa enheter säkerställer inte bara operativ säkerhet och förebygger katastrofala konsekvenser utan leder också till minskad driftstopp och lägre driftskostnader. Dock representerar förutsägelse av fel eller hälsotillstånd en komplex uppgift som kännetecknas av många inbyggda och yttre variabler, vilket leder till olika livslängder för enheterna. Dessutom är det avgörande för noggranna förutsägelser att välja relevanta föregångssignaler som effektivt fångar upp de underliggande felmekanismerna och övervinna utmaningar med tidsberoende prediktion, såsom hantering av dynamiska och icke-linjära beteenden. I avhandlingen tillämpas, jämförs och utvärderas tre modeller - Kalman-filter (KF), partikelfilter (PF) och autoregressiv integrerad rörlig medelvärde (ARIMA) - för förutsägelse av fel eller hälsotillstånd hos effektelektronikkomponenter med hjälp av testdata för effektdioder från Power Cycling (PC). Bland modellerna visar KF den mest betydande prestandan samtidigt som den kräver minst tid. PF uppnår den näst bästa prestandan och den tredje bästa tidsåtgången. Samtidigt ger in-sample ARIMA-modellen den tredje bästa prestandan och den näst bästa tidsåtgången. Slutligen rankades out-of-sample ARIMA-modellen lägst både när det gäller prestanda och tidsåtgång. Dessa resultat tyder på att dynamiska modeller, särskilt KF och PF, uppvisar överlägsna generaliseringsförmågor över olika enheter. Detta understryker potentialen hos dynamiska modeller för att förbättra förutsägelseprecisionen samtidigt som de optimerar beräkningskapaciteten i sammanhanget av övervakning av hälsotillståndet för effektelektronikkomponenter i realtid.