Denna studies syfte är att beskriva elevers och pedagogers uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöer vid två skolor. Denna studie har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens skribenter har valt att använda ostrukturerade- och semistrukturerande intervjuer som metod, för att undersöka elevernas och pedagogernas uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöerna. I resultatet har det framkommit att eleverna anser att trygghet är detsamma som att någonting är roligt, det är viktigt att ha kompisar, känna sig trygg på rasten och att det finns många vuxna ute på skolgården. Rastvädarna anser att utomhuspedagogiken är lika viktigt som lärandet i klassrummet. Rastvärdarna arbetar aktivt med inkludering och konflikthantering för att alla elever ska känna trygghet under rasten. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Inledning Läroplanen för grundskolan säger att eleverna skall erbjudas fysisk aktivitet, varje dag. På skolans raster som utgör ca 20% av elevernas skoldag får de möjlighet att röra på sig och umgås med sina vänner. Leken är ett bra verktyg för att lära nya saker, fostras och att skaffa sig social kompetens. Fritidsläraren kan använda sig av styrda lekar för att nå de sociala målen såsom att lära sig samarbeta, kunna följa regler samt lära sig lösa konflikter. Studien undersöker om organiserade rastaktiviteter kan påverka konfliktsituationerna på skolgården. Syfte Syftet med studien är att belysa om organiserade rastaktiviteter påverkar konfliktsituationerna ute på rasten. Metod Ett experiment med för och eftermätning genomfördes på två skolor under fem konsekutiva dagar i form av organiserade rastaktiviteter. Experimentgruppen fick en intervention på den längre rasten som innebar lärarledda aktiviteter. Kontrollgruppen hade ingen intervention. Eleverna i båda grupperna fyllde i en enkät som handlade om konflikter före och efter rasten. Som komplement till denna datainsamling genomfördes två semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Resultat Resultatet visar att organiserade rastaktiviteter under en vecka inte påverkar elevernas attityder till konflikter. De elever som var med i rastaktiviteterna upplever inte att de får mer hjälp att lösa konflikter än de eleverna som inte deltog. Det var heller ingen skillnad mellan grupperna i hur hög utsträckning de löser konflikter genom att prata med varandra.