Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse. Som blivande lärare är vi medvetna om problematikens existens som vi med stor sannolikhet kommer att konfronteras med någon gång under vår valda yrkeskarriär. I denna forskning har vi därför fått anledning att förhålla oss till och förstå fenomenet mobbning. Detta forskningsarbete innehåller en rad undersökningar med syfte att fastställa omfattningen av skolmobbningen, vilket leder till ökad uppmärksamhet kring problemet. Ju fler undersökningar som genomförs desto mer uppmärksamhet får problemet. Följden blir att försöka förklara orsaker till förekomsten av skolmobbning. I detta arbete vill vi lyfta fram olika individers röster, både vuxna och barn inom skolan och deras åsikter och funderingar kring skolmobbning. Det är viktigt att se varje individ i skolan, att utgå från varje individs intresse och behov för att komma närmare problemet och förhoppningsvis närmare förslag till att motverka mobbning bland barn och ungdomar.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

Globalization has increased the complexity of the business world, as it adds new dimensions to companies’ operations, such as global suppliers and customers, and competition from global actors. To handle the complexity, companies are pressured to become more data-driven to be able to measure and align their operations, and create possibilities for efficiency and competitiveness [Skjott-Larsen etal., 2007; Long, 2018]. In order to enable the change towards becoming more data-driven, companies need to rethink the structure of their organization. Matrix structures have gained popularity, since it allows companies to focus on more than one dimension by creating functional teams focused on specific tasks [Sy et al., 2005]. However, it is not uncommon that the functional groups becomes functional silos, with an inward focus on the own groups’ performance, leading to decreased understanding of other groups and poor communication between groups. A lack of understanding of other groups can lead to a reactive, rather than proactive, way of handling problems [Motiwalla and Pearson, 2009]. The purpose of this project is to create a process that can be used to facilitate proactive work in adata-driven matrix organization struggling with a reactive way of handling problems. The process can be used as a way to decide between possible solutions in decision-making processes, while making sure that any affected department is involved at an early stage in the decision-making process. At Alfa Laval’s distribution center (DC) in Tumba, they are facing the challenges of functional silos and reactive work. The organization is data-driven, why a lot of decisions are based on data. However, the best decision according to the data is not always feasible, which has lead to decisions being made that affects other departments negatively. Based on data from and observations made at the DC, a processwas created. The process was iterated and improved through application to real-life problems and point of improvements identified at DC Tumba. While it is based on the operations at Alfa Laval, it canbe applied to any organization facing similar challenges. The final version of the process proved to deliver good solutions to problems by involving stakeholders early on in the process, making it possible for them to influence how the solutions should be adjusted in order to avoid the changes affecting their daily work negatively. The most important conclusion is that important stakeholder departments should be involved earlyin decision-making processes. That way, their valuable competence and knowledge can be utilized when identifying possible solution, and any negative effects of a solution on another departments can be discovered before implementation. In addition, by taking the time to thoroughly analyze the root cause and effects to a problem, the understanding of the chain can increase. / Globalisering har ökat komplexiteten av affärsvärlden, då ytterligare dimensioner måste tas hänsyn till i företags verksamheter, så som globala leverantörer och kunder, och ökad konkurrens från globala aktörer. För att hantera komplexiteten blir företag mer datadrivna, för att kunna mäta och samordna sin verksamhet och skapa möjligheter för effektivitet och konkurrenskraftighet [Skjott-Larsen et al.,2007; Long, 2018]. För att möljiggöra ett skifte mot att bli mer datadriven, måste företag se över sin organisationsstruktur. Matrisstrukturer har ökat i popularitet då de möjliggör att företag kan fokusera på fler än en dimensioner samtidigt genom att skapa funktionella grupper fokuserade på specifikauppgifter [Sy et al., 2005]. Dock är det inte ovanligt att funktionella grupper förvandlas till funktionella silos, med ett inåtriktat fokus på den egna gruppens prestationer, vilket leder till minskad förtåelse och bristfällig kommunikation grupper emellan. Bristande förståelse för andra grupper kan leda till ett klimat där problem hanteras reaktivt snarare än proaktivt [Motiwalla and Pearson, 2009]. Syftet med detta projekt är att skapa en process som kan användas för att underlätta proaktivt arbetet i en datadriven organisation där problem hanteras reaktivt. Processen kan användas som ett hjälpmedel för att välja den bästa av flera möjliga lösningar, samtidigt som påverkade avdelningar involveras i ett tidigt stadium av beslutsprocessen. På Alfa Lavals distributionscenter (DC) i Tumba, finns utmaningar med funktionella silos och reaktivt arbete. Organisationen är datadriven, och beslut fattas baserat på data. Dock är inte alltid beslut som baserats på data rimliga, vilket har lett till att beslut tas som påverkar andra avdelningar negativt. Baserat på data från och observationer på DCt, skapades en preliminär process. Processen itererades och förbättrades sedan genom att appliceras på verkliga problem och förbättringsområden som identifierades på DC Tumba. Även om processen togs fram och baserades på Alfa Lavals verksamhet, kan den appliceras på andra organisationer som står inför samma utmaningar. Den slutgiltiga versionen av processen visade sig generera bra lösningar till problemen genom att involvera intressenter tidigt i processen, vilket gav dem möjligheten att påverka hur den rekommenderade lösningen skulle justeras för att undvika att dereas dagliga arbete skulle påverkas negativt. Den viktigaste slutsatsen är att det är viktigt att involvera intressentavdelningar i ett tidigt skede i beslutsfattandeprocesser. På så sätt kan deras värdefulla kompetens och kunskaper nyttjas när potentiella lösningar till ett problem genereras, och negativa effekter från lösningen på andra avdelningar kan upptäckas innan implementering. Att dessutom noggrant analysera roten till problemet och dess effekter kan leda till att förståelsen för hela kedjan ökar.