Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Bakgrund: Att vara nyutexaminerad kan vara en svår utmaning, allra mest inom ett mångfacetterat yrke som sjuksköterskeyrket är. En bra start kan vara av stor vikt både för trivseln och för intentionen att stanna kvar i yrket. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden som yrkesverksamma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitetsgranskade kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl, PubMed och PsycInfo och resultatet har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur analysen framkom det tre teman “Nyutexaminerades erfarenheter av erhållen teoretisk och praktisk kunskap, Nyutexaminerades erfarenheter av relationer i teamet och Nyutexaminerades erfarenheter av arbetsmiljön” med sammanlagt sju subteman. Konklusion: Litteraturstudien visar på att de nyutexaminerade har många motgångar framför sig som nyutexaminerade sjuksköterskor. De har behov av både inskolning och en tillåtande miljö där de kan utvecklas i sin profession. Vidare forskning behövs för att minska avståndet mellan teori och praktik som idag är en stor del av de nyutexaminerades vardag. / Background: To be newly graduated can be challenging, even more in a multifaceted profession as the nurse profession is. A god start can be important for the professional’s wellbeing and their intensions to stay in the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated registered nurses experience of their first period of time as professionals. Methods: A literature study based on 10 quality reviewed qualitative articles. Database research was made in Cinahl, PubMed and PsycInfo and the result were analyzed using Fribergs five steps model. Results: The analysis revealed three main themes “New graduate’s experiences of acquired theoretical and practical knowledge, New graduate’s experiences of relationships in the team and New graduate’s experiences of the work environment” with the total of seven subthemes. Conclusion: The literature study shows that the new graduates have many setbacks ahead of them as newly graduated nurses. They need both an introduction period and an understanding environment where they can develop in their profession. Further research is needed to reduce the distance between theory and practice, which today is a part of the new graduates' everyday life.

This study purposed to determine Registered Nurses' levels of knowledge and support of the Professional Nursing Practice Act considered by the Sixty-fifth Texas Legislature. According to the findings previously described, it may be concluded that many Registered Nurses participate infrequently in continuing nursing education programs. If the proposed Act had been passed during this session of the Texas Legislature, most Registered Nurses licensed in Texas would have been required to change their levels of participation when regulations regarding continuing education were implemented, no later than January 1, 1982. It may be further concluded that Registered Nurses lacked sufficient knowledge about the Act that was proposed in 1977. Both comments made by respondents and answers to specific questions in the questionnaire pointed to this conclusion.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i den svenska befolkningen, där 14% i åldrarna 16–84 år upplevde detta under 2020. Dock förekommer negativa attityder vid möte med sjukvården för denna patientgrupp. Akutmottagningen är en miljö där möten sker extra snabbt det är därför intressant att ta reda på hur sjuksköteterskor erfar dessa möten i just den miljön för att se om det går att hitta förbättringsområden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som har sökts fram via PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: I föreliggande litteraturstudie framkom att det fanns faktorer som påverkade hur mötet med dessa patienter erfors utifrån områdena kontext och kompetens. Inom kompetensområdet syntes förbättringsområden vad gäller kunskap, värderingar, normer och stigma, samt omvårdnad, medan kontextområdet beskrev utmaningar i miljö, arbetsbelastning och samarbete. Slutsats: I denna litteraturstudie har det blivit tydligt att möten mellan sjuksköterskor och patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning upplevs utmanande på grund av akutmottagningens fysiska miljö, sjuksköterskornas arbetsmiljö, ett behov av kunskap och stigmatisering av patientgruppen. I föreliggande resultat ses flera studier föreslå exempelvis ökad kunskap – gärna i form av patientfall och erfarenhetsutbyte. Studier och referenslitteratur föreslår även att använda reflektion för normgranskning vilket i sin tur kan ge attitydförbättring. Att arbeta aktivt med kunskapshöjande åtgärder och granskning av värderingar kan resultera i förbättrade vårdmöten mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor, och i sin tur leda till förbättrad omvårdnad. / Background: Mental illness is common in the Swedish population, where 14% of people aged 16–84 experienced this in 2020. However, negative attitudes sometimes occur in meetings with healthcare providers for this patient group. Meetings are fast in the emergency department, it is therefore interesting to examine how nurses experience these meetings, in that environment particularly, to see if there is room for improvement. Aim: To describe nurses' experiences of meetings with patients with mental illness in emergency departments. Method: A descriptive literature review based on eleven scientific articles with a qualitative and quantitative approach that have been searched via PubMed and PsychINFO. Main results: This literature study showed factors of context and competence affecting patient meetings. Within the competence area, improvements were apparent regarding knowledge, values, norms and stigma, as well as nursing, while the area of context described challenges in the environment, workload and collaboration. Conclusion: In this literature review, it is apparent that meetings between nurses and patients with mental illness in the emergency department are described as challenging due to the emergency department's physical environment, the nurses' work environment, a need for knowledge and the stigmatization of the patient group. Several studies in the result suggested, for example, increased knowledge – particularly in the form of patient cases and exchange of experience. Studies and reference literature also suggested using reflection for norm evaluation, which can provide improved attitudes. Working actively by raising knowledge and evaluation of values can result in improved meetings between patients with mental illness and nurses in, and by that, result in improved care.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.