Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av sväljbedömning hos äldre personer med misstänkt dysfagi i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultat: I resultatet visades följande kategorier ” Observationer av symtom”, ”En praktisk bedömning”, ”Närvaro vid måltiderna” , ”Kostanpassning”, ”Anpassning av vården”, ”Handledning av personal” , ”Teamträffarna hade betydelse för planering av vården” och ”Brist på kunskap och bedömningsinstrument”. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att sväljbedömning är en viktig uppgift i det dagliga arbetet. Sjuksköterskans närvaro och samverkan bidrar till att vägleda personalen så att inte olämpliga metoder använts, samt att närvara vid måltider och att observera en patients sväljfunktion. Sjuksköterskor som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård behöver mer kunskaper angående sväljbedömningar samt hanteringen av ett bedömningsinstrument / Aim: The aim of this study was to investigate Registered Nurses’ (RNs) description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care. Method: The method was a qualitative interview study. Results: The results demonstrated the following categories “ Observation of symtoms”, "A practical assessment", "Attendance at mealtime", ”Adapting food", "Adaptation of care", “Supervision of staff " , "Team meetings had significance for planning of health care" , and "Lack of knowledge and assessment instruments". Conclusion: RNs describe that swallowing assessment is an important task in the daily work. The RNs presence and collaboration will help to guide staff so that no inappropriate methods are used, as well as to attend meals and observing a patient's swallowing function. RNs who work in municipal health care need more knowledge about swallowing assessments and management of an assessment instrument.

Syftet med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder. / The purpose of the study is to identify urinary incontinence work with quality registry Senior Alerts urinary incontinence module in two municipalities over a fixed period January to June 2014 and from January to June 2015. The method was to use the registry data that is later held by the Depositary of the Senior Alert. The result showed that more than half of the individuals in risk assessments were conducted on municipal G had any form of urinary incontinence in both periods. The municipality M proportion was even higher, about 80%. Underlying causes of urinary incontinence was found to be the aspects mentioned in the Senior Alerts module except constipation problems and loss of sensation in the genital area that is not revealed as clearly as the other aspects. Using Senior Alert, a pattern emerged, and it is possible to provide individually tailored measures for people with incontinence problems. With simple measures, can patients with feces regime, toilet assistance, testing of incontinence aids can the scale of Senior Alert be helpful. The scale demonstrates what assistance may be needed for patients, health professionals then perform the action.

ABSTRACT Introduction: The number of patients treated in inadequate hospital wards is increasing. Elderly and fragile patients with medical conditions are particularly vulnerable for being placed in inadequate hospital wards. They also run a twice as high risk of health-related complications and increased mortality. RNs obtain specific knowledge by working on specific wards. However, RNs’ experience of caring for outliers seems relatively unexplored, as few studies explore RNs’ experiences in giving nursing care to outliers. Aim: The aim of the study was to explore RNs’ experience of giving care to outliers with medical conditions at a university hospital in Sweden. Method: An interview study with 14 RNs from medical and surgical wards were conducted by semi-structured interviews. The inclusion criteria were that they had worked as an RN for minimum two years and had experience of outliers. Data were collected between December 2016 and January 2018. The interviews were transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis to identify categories and themes according to the aim of the study. Result: One overarching theme emerged: The interviewed nurses experienced that outliers’ medical and nursing care was delayed and therefore hospitalization was prolonged. The informants’ experience is substantiated by five main categories: Inadequate information from ER to the ward leads to concern, Nursing interventions are performed later and lead to a sense of powerlessness, Unavailable drugs lead to delayed or no drug administration, Patients on inadequate wards do not receive proper information, and The RN does not know when the patient is ready for discharge planning. Conclusion: RNs described their experience of caring for outliers as an obstacle course and that this risks prolonged hospitalization. They are not equipped to make the most appropriate decisions, as they have other specific knowledge than the specific needs of outliers, and as a result, care is not given. Keywords: outlier, registered nurse, experience, qualitative study, conventional content analysis, care undone, patient safety.

Background: Healthcare personnel (HCP) often experience undesirable working conditions. Risk behaviours for organism transmission can lead to healthcare associated infections and risk behaviours has been described to be influenced by working conditions. Research is lacking regarding HCPs working conditions and its relation to risk behaviours for organism transmission which this thesis aims to investigate.  Methods: Study I had a mixed-methods convergent design. Observations and interviews were performed with 79 HCP, i.e., registered nurses (RNs) and assistant nurses (ANs). First-line managers were interviewed about the unit´s overall working conditions. The qualitative and quantitative data were analysed separately and then merged. Study II was a cross-sectional study with 417 RNs and ANs. The questionnaire included: self-efficacy to aseptic care, structural empowerment (SE), work engagement (WE) and work-related stress (WRS). Correlational analysis and group comparisons were performed.  Results: In Study I risk behaviours frequently occurred regardless of measurable and perceived working conditions. The HCP described e.g. staffing levels and interruptions to influence risk behaviours. In the statistical analyses, risk behaviours were more frequent in interrupted activities and when the HCP worked together. In Study II the HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care. Differences were found between self-efficacy and some of the grouped working condition variables and definite but small relationships were found between self-efficacy to aseptic care and SE/WE/WRS.  Conclusion: The HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care, but on the other hand, risk behaviours frequently occurred irrespective of working conditions. Healthcare managers are responsible for HCPs work environment and should continuously work to promote sufficient working conditions and to increase HCPs understanding of risk behaviours, which consequently also promote patient safety.

Bakgrund: All hälso- och sjukvård är så långt som möjligt frivillig. Personer som är allvarligt psykiskt sjuka inser dock inte alltid att de är i behov av vård och kan därför vårdas med stöd av tvångslagar. Att vårdas under tvång kan dock upplevas som värdighets- och integritetskränkande och därmed skapa vårdlidande. Det är samtidigt sjuksköterskans, som leder och utför tvångsåtgärder, professionella ansvar att lindra lidande vilket kan ses som ett dilemma. Det finns därför ett behov av ökad kunskap för att bättre förstå tvångsåtgärdernas konsekvenser för att kunna utveckla och förbättra denna vårdåtgärd. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Femton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Analysen gjordes i tre steg och resulterade i fyra teman, med två tillhörande subteman var. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av tvångsåtgärder präglades av en emotionell stress som grundas i en inre konflikt samtidigt som tvångsåtgärder anses vara ett nödvändigt verktyg för en säker vårdmiljö. Utförandet och utfallet av tvångsåtgärder påverkas av sjuksköterskornas färdigheter och erfarenheter och det finns därför ett behov av omvårdnadshandledning. Slutsats: Den emotionella stressen skapar ett lidande hos sjuksköterskor, som i sin tur kan leda till vårdlidande hos patienterna. Ökad stöttning, omvårdnadshandledning och kunskap om sjuksköterskornas lidande är därmed av essens för att utveckla den psykiatriska vården i riktning mot en god tvångsvård. Nyckelord: Psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterskor, upplevelser, tvångsåtgärder, lidande / Background: All health care is as far as possible voluntary. People who are seriously mentally ill do not always realize that they are in need of care and can therefore be cared for with the support of coercive laws. Being cared for under compulsory care can be perceived as a violation of dignity and integrity and thereby create care suffering. At the same time, it’s the nurse's responsibility, who leads and performs coercive measures, to alleviate suffering, which can be seen as a dilemma. There is therefore a need for increased knowledge to better understand the consequences of coercive measures in order to develop and improve this care measure. Aim: The aim was to describe registered nurses' experience of coercive measures in psychiatric care. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as the method. Fifteen qualitative articles were included and analyzed using Thomas and Harden's method for thematic analysis. The analysis was done in three steps and resulted in four themes, with two associated sub-themes each. Results: The nurse's experience of coercive measures was characterized by an emotional stress based on an internal conflict, at the same time as coercive measures are considered a necessary tool for a safe care environment. The execution and outcome of coercive measures are affected by the nurses' skills and experiences and there is therefore a need for nursing guidance. Conclusion: The emotional stress creates suffering in nurses, which in turn can lead to care suffering in the patients. Increased support, nursing guidance and knowledge of nurses' suffering are thus of essence for developing psychiatric care in the direction of good compulsory care. Keywords: Compulsory psychiatric care, registered nurses, experiences, coercive measures, suffering

Background A global shift towards sustainable food habits is imperative to mitigate climate change. Registered Dietitians (RDs)s work in positions where they have the opportunity to influence decisions affecting food consumption. Objective To survey Swedish RDs’ attitudes and interest towards integrating a sustainability perspective into practice, and elucidate what determinants affect their choice and possibilities to promote sustainable food habits. Methods A mixed methods approach was taken consisting of a digital questionnaire including question of qualitative and quantitative character, namely: 1) an initial section regarding the respondents’ background 2) Likert scale questions to measure level of agreement in various statements 3) open-ended questions where the respondents were asked to describe their experiences, opinions and thoughts regarding the subject. Results The RDs (n=102) were interested in learning more about sustainable food habits, but unsure regarding whether RDs should have a leading role in promoting sustainable food habits. The integration of a sustainability perspective in nutrition practice was a matter of prioritizations. Dietitians were concerned that sustainable food habits would stand in conflict with other aspects of nutrition therapy. Organizational policies and work descriptions were reported to rarely mention sustainable food habits and this affected the RDs work. The dietetic programs at the Swedish Universities were described to lack a sustainability perspective. The RDs were unsure about how to approach sustainability in their practice. Conclusion Policies and work descriptions need to comprise a sustainability perspective to enable RDs to use and develop their knowledge and skills in sustainable food habits. Educational departments need to consider sustainability in their educational plans to meet the RDs’ need for more education and training in this area. The profession should come together to discuss the its’ role in promoting sustainable food habits / Bakgrund En utveckling mot hållbara matvanor är av största vikt för att dämpa klimatförändringarna. Dietister är experter på kost och nutrition och arbetar på positioner där de har möjlighet att påverka beslut som rör matkonsumtion. Syfte Att kartlägga svenska dietisters attityder och intresse för att integrera ett hållbarhetsperspektiv i sitt arbetssätt och utröna vilka faktorer som påverkar deras val och möjlighet att främja hållbara matvanor. Metod Undersökningen omfattade både kvalitativ och kvantitativ metod i en digital enkät. Enkätens första sektion innehöll frågor rörande deltagarens bakgrund. Övriga delar av enkäten bestod i huvudsak av frågor av typen Likertskalor, samt öppna frågor där deltagarna fick beskriva sina upplevelser, åsikter och tankar kring olika delar av forskningsämnet. Resultat Dietisterna (n=102) var intresserade av att lära sig mer om hållbara matvanor, men det rådde delade meningar huruvida dietister borde ha en ledande roll i arbetet för att främja hållbara matvanor. Integration av ett hållbarhetsperspektiv i dietistens arbetssätt var en fråga om prioriteringar. Dietisterna var oroliga att hållbara matvanor skulle stå i konflikt med andra viktiga aspekter av nutritionsbehandlingen. Policydokument och arbetsbeskrivningar nämnde sällan hållbara matvanor och detta verkade försvåra för dietisterna. Deltagarna uttryckte att dietistprogrammen vid universiteten saknar ett hållbarhetsperspektiv. Dietisterna kände sig osäkra på hur de skulle förhålla sig till hållbarhet i deras arbete. Slutsats Policydokument och arbetsbeskrivningar behöver innefatta ett hållbarhetsperspektiv för att möjliggöra för dietister att använda och utveckla deras kunskap och färdighet gällande hållbara matvanor. Utbildningsinstitutionerna behöver ta hänsyn till hållbarhet i sina utbildningsplaner för att möta dietisternas behov och önskemål om utökad utbildning och praktik i detta område. Professionen behöver komma samman för att diskutera vilken roll dietisten bör ha I arbetet för att främja hållbara matvanor.

BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.

Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.

Bakgrund: Munhälsan är central för välbefinnandet, livskvalitet och hälsa. Att förebygga ohälsa i munnen är en viktig hälsoinsats för den äldre patienten. Munvård är likväl en omvårdnadsintervention som ofta hamnar långt ner i prioriteringslistan inom vård och omsorg. Flera vårdgivare och professioner är involverade i äldres munhälsa och munvård vilket leder till otydlig ansvarsfördelning och kräver därför väl fungerande samverkan. Sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård har ansvar att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, inom kommunal hälso- och sjukvård, uppfattningar om sin egen kunskap, förhållningssätt och ansvar angående munhälsa, munhälsobedömning och munvård hos den äldre patienten samt att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där data samlades in genom webbenkätundersökning. Deskriptiva data presenterades i text och tabell. Data analyserades med Kruskal Wallis test där statistiska signifikansen sattes till p<0,05. Analytisk statistik presenterades i text, tabeller och cirkeldiagram. Inklusionskriterier var sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor med nattjänstgöring exkluderades. Resultat: Huvudfynden visade att nästintill alla respondenter erhållit utbildning i munhälsa och munvård i någon form och övervägande del skattade sin kunskap hög i att utföra munvård och genomföra munhälsobedömning enligt ROAG. Resultatet visade att det rådde viss osäkerhet kring sjuksköterskans ansvar för patientens munhälsa, ändå ansåg majoriteten av respondenterna att de hade ansvar för patientens munhälsa och att handleda omvårdnadspersonal i munvård. Respondenternas förhållningssätt till utförande av munvård och genomförande av munhälsobedömning enligt ROAG skattades generellt lågt i avseende hur de upplevde det som obehagligt, tålamodskrävande, tidskrävande eller att det utgjorde ett personligt intrång för patienten. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna i studien hade fått utbildning i munhälsa och munvård i någon form och att de skattade sin kunskap högt, vilket var oväntat. Sjuksköterskans kunskap kunde bidra till att munvård fick samma prioritet som övriga grundläggande vårdbehov och därmed minskade risken för vårdskador. Det fanns viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande patienten munhälsa och munvård men majoriteten av sjuksköterskorna i studien uppfattade dock att de hade ett ansvar vilket kunde öka möjligheten att förändringar i patientens munhälsa upptäcktes innan ohälsa i munnen försämrade patientens välbefinnande och livskvalitet. Gällande förhållningssätt påviades att sjuksköterskorna gjorde sitt yttersta för att munvård och munhälsobedömning kunde utföras med respekt för den äldres integritet och självbestämmande och ingå som en naturlig del i god omvårdnad. / Background: Oral health is central to well-being, quality of life and health. Preventing oral health is an important health measure for the elderly patient. Oral care is nevertheless a nursing intervention that often ends up far down the priority list in health and care. Several care providers and professions are involved in the elderly's oral health and oral care, which leads to an unclear division of responsibilities and therefore requires well-functioning collaboration. The nurse in municipal health care is responsible for meeting the patient's basic care needs from a holistic perspective. Aim: The aim of the study is to describe nurses', in municipal health care, perceptions of their own knowledge, attitudes and responsibilities regarding oral health, oral health assessment and oral care in the elderly patient and to investigate whether professional experience affects perceptions. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted where data were collected through web survey. Descriptive data were presented in text and table. Data were analyzed with Kruskal Wallis test where the statistical significance was set at p<0.05. Analytical statistics were presented in text, tables and pie charts. Inclusion criteria were nurses in municipal health and medical care. Nurses on night duty were excluded. Results: The main findings showed that almost all respondents received education in oral health and oral care in some form and the vast majority valued their knowledge highly in performing oral care and conducting oral health assessment according to ROAG. The results showed that there was some uncertainty about the nurse's responsibility for the patient's oral health, yet most of the respondents considered that they were responsible for the patient's oral health and to supervise nursing staff in oral care. The respondents' approach to performing oral care and performing oral health assessment according to ROAG was generally underestimated in terms of how they perceived it as unpleasant, patient, time-consuming or that it constituted a personal intrusion for the patient. Conclusion: The results showed that the nurses in the study had received education in oral health and oral care in some form and that they valued their knowledge highly, which was unexpected. The nurse's knowledge could contribute to oral care being given the same priority as other basic care needs and thereby reducing the risk of care injuries. There was some uncertainty about the division of responsibilities regarding the patient's oral health and oral care, but most of the nurses in the study perceived that they had a responsibility which could increase the possibility that changes in the patient's oral health were detected before oral health impaired the patient's well-being. The current approach showed that the nurses did their utmost to ensure that oral care and oral health assessment could be performed with respect for the elderly's integrity and self-determination and be included as a natural part of good nursing.

Introduktion: Sjuksköterskor har arbetat med telefonrådgivning över 50 år. Tanken var att minska antalet besök till läkare samt öka tillgängligheten genom att uppringare redan i början av sjukdomsprocessen slussas till rätt vårdnivå. Sjuksköterskor som sitter i telefonrådgivning skall kunna göra adekvata och riktiga omvårdnadsbedömningar utifrån uppringarens individuella hälsoproblem. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter i telefonrådgivning.  Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegmodell. Studien baseras på åtta artiklar från CINAHL och PubMed. Sju kvalitativa och en mixad artikel mellan januari 2010 till januari 2020 inkluderas. Artiklarna analyserades genom Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor möter svårigheter i telefonrådgivning, belysta i tre kategorier: kommunikation, utsatthet och organisation. Slutsatser: Sjuksköterskor hade svårigheter i telefonrådgivning, vilka bör underlättas genom utbildning i kommunikationsfärdigheter, utveckling av beslutstöd, stöd från kollegor och tid för återhämtning.