Work For You är privat fristående aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjänster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna på Work For You upplevt rehabiliteringstjänsten de ingått i. Ett annat syfte var att även ta reda på om rehabiliteringstjänsten haft någon inverkan på deltagarnas möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrån fyra deltagares upplevelser av insatsen.   Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan på dem och de anser att de fått den hjälp de ansett sig vara i behov av. Deltagarna upplevde att de fått hjälp i ett helhetsperspektiv, kommit ut i en anpassad arbetsträning och återfått en tro på sin egen förmåga. Man har även parallellt med de arbetslivsinriktade insatserna haft möjlighet att träna på det sociala samspelet, få kunskap om anpassningsmöjligheter och fått ett ökat självförtroende. Några av de som deltagit i intervjun har nämnt att insatsen för dem varit en lösning eller lett till ett bättre mående, där de fått ett stärkt självförtroende och känner hopp. Samtliga har även varit ute på arbetsträning.   Nyckelord: Arbetsmarknaden, arbetsträning, funktionshinder, intervjustudie, rehabiliteringstjänst, social samvaro, stöd, Work For You. / <p>2013-06-04</p>

<p>2013-06-04</p>

Abstract Inledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser. I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer. Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända. Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade. Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam. / <p>2013-06-04</p>

No description available.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Många som drabbas av en myokardinfarkt (MI), det villsäga hjärtinfarkt, löper stor risk att drabbas av en sekundär MI. Därför är livsstilsförändringar så som fysisk aktivitet en viktig faktor för att minimera denna risk. En viktig del av den preventiva efterbehandlingen är fysisk träning som har visat positiva resultat på hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med detta arbete är att studera vilka bakomliggande orsaker som gör att individer som genomgått en MI är eller inte är fysiskt aktiva. Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar. Granskningen resulterade i fem teman: rädsla och oro för att insjukna på nytt, fysiska symtom som hinder, MI som vändpunkt, erfarenhet av cardiac rehabilitation (CR) och vikten av information och undervisning. Resultatet visade att det fanns en stor rädsla för att insjukna på nytt på grund av kroppsliga symtom som bröstsmärta, andfåddhet och trötthet. Patienterna var osäkra på hur mycket de kunde anstränga sig vid fysisk aktivitet, vilket bidrog till att detta begränsandes. Flera upplevde MI som en vändpunkt. De ohälsosamma levnadsvanorna uppmärksammades och individerna började omprioritera sina liv med livsstilsförändringar som följd. Majoriteten av de som deltagit i CR upplevde detta som en viktig del av rehabiliteringen. Deltagarna ansåg att närvaron av vårdpersonal bidrog till en ökad trygghet, vilket resulterade i att de vågade utföra fler ansträngande aktiviteter. Individerna upplevde informationen om CR, fysisk aktivitet och livsstilsförändringar som bristfällig. Det framkom att de önskade mer individuellt anpassad information. Resultatet av denna uppsats kan vara till hjälp vid vård och efterbehandling av patienter som genomgått en MI. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om patienters upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem om sjukdomen och hur de på bästa sätt kan bibehålla sin hälsa.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa. Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro. Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer. Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap. Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

No description available.

Bakgrund: Användning av vårdhund inom svensk sjukvård har ökat och då antalet studier som gjorts inom området rehabilitering är få ansågs detta vara ett relevant område att fördjupa sig i. Syfte: Att undersöka om rehabilitering med vårdhundsförare och vårdhund kan öka välbefinnande, motivation och aktivitet hos vårdtagare i jämförelse med konventionell träning. Metod: Single case design. Två deltagare studerades under sju träningspass i fyra veckor med videoinspelning, VAS och intervju. Resultat: Självskattning på VAS visade inga skillnader mellan de olika träningarna, medan observationerna av träningarna med vårdhund visade att deltagarna log längre tid och de hade även mer fysisk kontakt, fler finmotoriska övningar och hälften så lång tid av grovmotoriska övningar. Deltagarna beskrev båda träningarna som värdefulla, givande och roliga. Träningarna med vårdhund upplevdes även som lättsamma och en stund då de slapp tänka på det tråkiga som hänt. Slutsats: Båda typerna av träning var lika uppskattade enligt VAS, medan observationerna och intervjuerna visade att träningarna med vårdhund gav ökat välbefinnande. Då välbefinnande är en viktig faktor för motivation och aktivitet, är fler studier inom området av intresse eftersom träning med vårdhund förefaller vara en betydelsefull tillgång inom rehabilitering. / Background: The use of Animal Assisted Intervention (AAI) within Swedish health care has increased and as the number of studies done in the field of rehabilitation is few, this was considered a relevant field to explore. Aim: To investigate whether AAI could increase wellbeing, motivation and activity of patients in comparison with conventional rehabilitation. Method: Single case design. Two participants were studied at seven training sessions for four weeks with video recording, VAS and interview. Result: Self-assessment on VAS showed no differences between the various trainings, while observations showed that the participants smiled longer, had more physical contact, more fine motor skill exercises and half the time of gross motor exercises at AAI sessions. Participants described both trainings as valuable, rewarding and fun. AAI sessions were also described as easy-going and a moment of distraction from the bad things that had happened. Conclusions: According to VAS both trainings were equally appreciated, while the observations and interview showed that AAI provided increased wellbeing. Wellbeing is an important factor for motivation and activity. Thus more studies in the area are of interest since the use of AAI appears to be an important asset in rehabilitation.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.