Bakgrund: En idrottsskada är ett symptom från det muskuloskeletala systemet som uppkommit av en akut händelse under träning eller tävling, eller som följd av överbelastning, som behövt ses över av en medicinskt utbildad. Definitionen av en lyckad rehabilitering efter en idrottsskada är att idrottaren återfått full funktion och är tillbaka till samma prestationsnivå som förut. Det finns mer forskning gällande idrottarens perspektiv än fysioterapeutens perspektiv på elitidrottsrehabilitering. Med bakgrund i detta finns det behov att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av rehabilitering av elitidrottare. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar med elitidrottare går tillväga för att understödja rehabiliteringsprocessen så att elitidrottaren kan återgå till sin idrott. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt och digitalt med tre fysioterapeuter som hade flera års erfarenhet av arbete med elitidrottare. Genom subjektivt urval valdes deltagare som hade erfarenhet inom landslag eller högsta nivå inom klubblag. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i följande fyra kategorier. (1) Viktigt att alltid individanpassa rehabilitering, (2) Avgörande med ett fungerande samarbete i team runt idrottaren, (3) Kontinuerlig kontakt med idrottaren - viktigt för att följa rehabiliteringen och (4) Att vara fysioterapeut - att ha kunskap och förmedla kunskap. Konklusion: Vid rehabilitering av elitidrottare är det avgörande att arbeta individanpassat och samarbeta i team. Studien visar att som fysioterapeut är det viktigt att både ha kunskap om fysisk rehabilitering och vara ett mentalt stöd för att öka chansen för en lyckad rehabilitering. Tillit mellan fysioterapeut och elitidrottare möjliggör ett lyckat resultat.

Bakgrund: Ett smärtande diskbråck uppstår när ett hål uppstår i annulus fibrosus och nucleus pulposus tränger igenom och trycker på en nervrot. Detta sker ofta lumbalt då diskarna i ländryggen utsätts för störst belastning. Diskbråck kan hanteras både konservativt och genom operation. Efter operation påbörjas rehabilitering som kan gå till på olika sätt beroende på patient, vårdgivare och fas i rehabiliteringsprocessen.    Syfte: Syftet med studien är att värdera litteratur för att se effekten av styrketräning efter lumbal diskbråcksoperation.  Metod: En PICO-modell användes för att avgränsa frågeställningen och baserat på den gjordes en sökning i Pubmed, CENTRAL och Scopus. Studiernas individuella bevisvärde bedömdes med hjälp av PEDro-skalan och den sammantagna evidensen via GRADE. Sedan sammanställdes resultaten för att besvara frågeställningen.  Resultat: Fyra RCT studier ingick i litteraturöversikten, alla med en PEDro score mellan 5-6. Studien visade att styrketräning var likvärdigt med akvatisk bakåtgångsträning men bättre än ingen träning. En studie visade att det gav bättre effekt att träna 2ggr/vecka än i resterande grupper som tränade mindre eller inte alls. En studie visade en signifikant ökning i flexion och extensionsstyrka i ländryggen vid styrketräning gentemot stabiliseringsträning och stretching vid 2 månaders träning. En studie visade att man kan använda styrketräning för att återfå förväntad muskelfunktion hos ländryggsopererade patienter.  Konklusion: Resultaten indikerar att styrketräning är effektivt vid rehabilitering efter lumbalt diskbråck för att öka styrkan. Men evidensgraden för studierna är bristfällig så resultatet kan inte säkerställas. Vidare högkvalitativ forskning inom området behövs.

Introduktion: Bäckenbotten består av en grupp muskler som har stor betydelse för att hålla tätt kring urinrör och ändtarm. De agerar som ett mothåll när trycket i bukhålan ökar, som när vi hostar eller nyser. Vid graviditet och i synnerhet vid förlossning utsätts dessa muskler för stor stress. En skada eller dysfunktion av dessa muskler kan bl.a resultera i smärta vid samlag, smärta i bäckenområdet och urininkontinens. Prevalensen för urininkontinens efter förlossning är ca 30 % och för vissa kvarstår urininkontinens även fyra år postpartum. Det finns studier som stödjer fysioterapeutisk involvering vid rehabilitering av urininkontinens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekten av fysioterapeutiska interventioner vid urininkontinens hos kvinnor postpartum.Metod: Detta är en litteraturöversikt där sökningar har gjorts i Cinahl, PubMed, Scops, Web of Science och Universitetsbiblioteket i Luleå. Enbart RCT-studier inkluderades och genomgick granskning enligt PEDro. Resultaten sammanställdes i en kvalitativ text och tabell. Sju studier är inkluderade i översikten.Resultat: Samtliga studier undersökte någon form av aktiv behandling. Sex av sju studier såg en sigifikant förbättring av den subjektiva upplevelsen av urininkontinens i favör för interventionsgrupp. Fem studier hade objektiva utfallsmått och fyra av dessa såg en signifikant förbättring i en eller flera utfallsmått i favör för interventionsgrupp.Konklusion: Denna litteraturöversikt visar på tendenser för att bäckenbottenträning vid urininkontinens är en adekvat behandlingsmetod. Resultaten talar även för att rehabilitering tillsammans med fysioterapeut kan ge mer positiva effekter än enbart instruktioner.

Bakgrund: Mötet mellan vårdgivare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet där patientdelaktighet och målsättning har visat sig vara betydelsefulla för resultat i rehabiliteringen. Genus, de socialt och kulturella föreställningarna, leder till att det inte alltid är jämställt mellan könen och därmed inom vården. Studier har visat på både skillnader i arbetssätt mellan manliga och kvinnliga fysioterapeuter, men också att patientens kön kan ha betydelse när det kommer till bemötande och behandling.  Syfte: Syftet var att undersöka patientens förväntningar på fysioterapeuten utifrån ett genusperspektiv, det vill säga när patienten kommer till en manlig respektive kvinnlig fysioterapeut vid ett förstagångsbesök. Vidare hur det skulle kunna påverka patienten i rehabiliteringen utifrån målsättning och patientdelaktighet. Metod: En digital enkätstudie med egenkonstruerade frågor skickades ut på sociala medier. Frågorna innefattade förväntningar inför ett fysioterapeutbesök. Svar inkom från 59 personer (varav 61 % kvinnor). Resultat: Samtliga patienter med förväntningar kopplade till genus innan ett besök hade övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut. Samma gällde inte inför ett besök till manlig fysioterapeut då några hade övervägande negativa förväntningar. Gällande målsättning hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande positiva förväntningar på en manlig fysioterapeut. Gällande delaktighet hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande negativa förväntningar på en manlig fysioterapeut. Konklusion: Av de med förväntningar utifrån ett genusperspektiv är patienter generellt sett mer positivt inställda till att gå till kvinnliga fysioterapeuter än manliga fysioterapeuter. Fler kvinnor svarade på enkäten vilket gör resultatet lite vinklat.

Bakgrund: De flesta elitidrottare drabbas någon gång under sin idrottskarriär av en skada och är då i behov av en fysioterapeut. För att uppnå en så lyckad rehabilitering och återgång som möjligt kan fysioterapeutens roll komma in. Enligt tidigare studier har fysioterapeuten stor betydelse vad gäller vissa faktorer. Fysioterapeutens kunskap, planering och sociala stöd var några viktiga delar men även att de bidrar till ökad motivation. Enligt studieförfattarna saknas det kvalitativa studier för att djupare förstå elitidrottarnas egna upplevelser kring anledningarna till fysioterapeutens betydelse. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elitidrottares upplevelser vad gäller fysioterapeutens betydelse för deras återgång till idrott efter en långvarig skada. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Tre elitidrottare, en truppgymnast, en alpinåkare och en hockeyspelare rekryterades genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval och deltog i varsin intervju via Zoom. Materialet analyserades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier, en god relation är viktig, fysioterapeuten bidrar till ökad motivation, fysioterapeutens fysiska närvaro är betydelsefull, positivt att fysioterapeuten ser hela människan och fysioterapeutens kunskap är av stor betydelse. Konklusion: Elitidrottare som var frånvarande från sin idrott minst sex månader upplevde det betydelsefullt att ha en fysioterapeut under återgången till idrotten. De största områdena som det trycktes på från elitidrottarna var relationen sinsemellan, motivationen, fysioterapeutens fysiska närvaro och kunskap samt att fysioterapeuten ser hela människan.

Att ha överlevt en svår brännskada kan vara omtumlande och en traumatisk upplevelse. När en brännskada läker skapar kontinuerlig sammandragning av ärret problem genom att den sammandragna huden minskar funktionalitet hos de inblandade områdena. Rehabilitering i team av flera professioner är därför viktig i vården av personer med svår brännskada. Detta kan leda till bättre livskvalitet och hälsa samt förhindra fysiska problem som kontrakturer och behov av rekonstruktiv kirurgi. Syftet: med den här litteraturstudien var att beskriva personer med större brännskador och deras upplevelser av rehabilitering efter skadan. Metod: En integrerad systematiskt kunskapsöversikt valdes för att sammanställa kunskap inom valt område, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Whittemore och Knafl (2005) metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades varav; 7 kvalitativa, 3 mixed metodoch 1 kvantitativ. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier; Den psykologiska påverkan, Den fysiska omställningen, Den förändrade självbilden och utseendet. I resultatet återgesbrännskadade personers upplevelser varierade utifrån allvarlighetsgrad av skadan samtinställningen till skadan. De kunde ha fysiska besvär såsom ärrformation, känslig hud, smärtor,klåda, ödem samt fysisk dysfunktionalitet. Förändringar i utseendet på grund av brännskadakunde innebära en förändrad självbild, stigmatisering och nedstämdhet. Denna litteraturstudiekan bidra med kunskap kring de brännskadades upplevelser om rehabilitering. Utifrån kunskapenkan sjuksköterskan anpassa vården efter den brännskadades behov samt ge råd kring eventuella livsstilsförändringar en svår brännskada kan innebära.

Depression ökar bland Sveriges befolkning, men också över hela världen och förväntas vara den näst vanligaste sjukdomen år 2030. Arbetsterapeutiska interventioner är effektiva vid depression, och om interventionen består av en livsstilsförändring kan det minska sjukdomens symptom. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutiska interventioner vid depression upplevs av vuxna deltagare. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie och vid litteratursökningen användes databaserna APA Psycinfo, Cinahl och Web of Science. Slutligen granskades sju artiklar och analysen identifierade sju underkategorier och två huvudkategorier. Studien visade en variation av upplevelser då deltagarna upplevde att de arbetsterapeutiska interventionerna ökade deras kunskap om en balanserad vardag, deras självförtroende stärktes samt att gruppinterventioner upplevdes bidra till samhörighet och social integration. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en ökad kunskap kring olika interventioners betydelse för deltagarens upplevelse, men fler studier bör genomföras för att stärka evidensen för upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner vid depression.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2003. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Detta är en utvärdering av projekt ”Entré”. ”Entré” är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra projektansvariga och sju deltagare i projektet undersöks följande frågeställningar: Har projektet lyckats med sin huvuduppgift, att genom rehabilitering och andra insatser hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare med funktionshinder finna sin plats på den öppna arbetsmarknaden? Har projektet bidragit med ökad kvalitet av Arbetsförmedlingens och Malmö stad Arbetscentrums ordinarie verksamhet? Har samverkan mellan projektaktörerna någon betydelse för att ett projekt ska anses lyckat? Vem/vilka som egentligen är problemägare i en rehabiliteringsprocess?Utvärderingens resultat visar att projektet ”Entré” har, trots sina brister, bidragit med nya och värdefulla kunskaper och erfarenheter om nyanlända invandrare och flyktingar med funktionshinder i Sverige och kartlagt de problem som denna population har i förhållande till arbetsmarknaden. / Evaluation of the project "Entry"