Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

Bakgrund: Hjärt och kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall i Sverige. Det finns flera riskfaktorer som kan leda till en hjärtinfarkt. Dessa kan till stor del förebyggas genom att få fler att välja en sundare livsstil. Dock är det inte lätt att motivera en individ till detta. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av rehabiliteringen efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar gjordes. Dessa granskades och analyserades. Resultat: Redovisas under tre kategorier. Upplevelser av att behöva förändra livsstil. Denna kategori fann att hoppet om ett bättre liv motiverade patienterna. Kategorin upplevelser av fysisk aktivitet fann att många av patienterna uppskattade träning i grupp. Kategorin upplevelser av behov och stöd fann att patienterna var i stort behov av stöd och hjälp. Diskussion: Patientens förståelse för sambandet mellan livsstil och hälsa var nödvändigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. Kontinuerlig kontakt med vården hade en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsats: Sjukvården ska stärka patienternas ställning. Det innebär att vårdpersonalen är skyldiga att ge patienterna individuell anpassad information, möjlighet att välja olika behandlingsalternativ, möjligheten att få en ny medicinsk prövning.

Bakgrund: Livet efter genomgången hjärtinfarkt anses komplicerat och omfattar fysiska och psykiska komplikationer. Depression betraktas som en vanlig och allvarlig komplikation som kan tillstöta, den påverkar hela människan och återhämtningsprocessen. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av genomgången hjärtinfarkt med fokus på depression. Metod: Det studerade materialet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av Friberg (2012) och resulterade tre teman och fem subteman. Resultat: Analysen visade att patienterna beskrev hjärtinfarkten som en händelse som förändrade deras liv i stora drag. Kroppen förändrades och de kände sig tvingade att leva i en främmande kropp, nära relationer blev viktigare, det krävdes att de gick vidare men med olika förutsättningar, de beskrev också det professionella stödet som positivt men även som ett krav på livsstilsförändringar. Diskussion: Sjuksköterskan var en viktig del i patientens rehabiliteringsprocess efter hjärtinfarkt. Genom att arbeta tillsammans kunde de finna lösningar så att sjukdomen blev mer hanterbar samtidigt som motivationen till livsstilsförändringar ökade. Slutsats: Vården kan ha svårt att se till varje persons behov, något som resulterar i att information ges på ett likartat sätt till alla utan hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. En personinriktad rehabilitering visar motsatsen, vilket också bidrog till minskad risk för depression. På så vis har sjuksköterskan ett stort ansvar i det preventiva arbetet att förhindra depression efter hjärtinfarkt.

Hur kommer det sig att människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt som missbruk och kriminalitet? Statistik från Brottsförebyggande rådets hemsida visar att det är ett stort antal människor som återfaller i brott. Därför frågar vi oss varför så många återfaller i brott när det finns stöd och behandling att få inom Kriminalvården?   Studien försöker besvara personalens uppfattningar om klienter som återfaller i brott, samtidigt som de upplyser om hur vissa klienter lyckas att återanpassa sig i samhället. Personalens arbetsåtgärder och de olika behandlingsprogrammen beskrivs specifikt i resultatdelen.   Våra intervjudeltagares svar visar att rehabilitering har en stor betydelse för klientens återanpassning, men det gäller också att klienten är mottaglig för den hjälp som erbjuds. Även respons utifrån, ekonomisk trygghet och socialt välbefinnande skapar förutsättningar för klienten att återanpassa sig till samhället.   Intervjudeltagarna har olika yrkestitlar som polis, frivårdsinspektör och kriminalvårdare. Vi använder oss av ett bekvämlighetsurval. Intervjudeltagarnas svar och vårt empiriska material kopplas till socialpsykologiska teorier. Vi har en bred referensram där teoretikerna som har varit relevanta för vår studie är: Asplund, Bergström, Lindgren, Goffman, Goldberg, Maslow och Myers.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

Abstrakt Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området. Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.

No description available.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer. Vidare åskådliggör studien att det är väsentligt med individanpassade åtgärder i rehabiliteringsprocessen, vilket resultaten likväl uppvisar vissa brister på från Försäkringskassans sida. Framförallt belyser undersökningen vikten av att se till den sjukskrivne personen och dennes förutsättningar, och vad personen faktiskt kan utföra för arbete.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnor upplever; ”Osäkerhet i tillvaron” och ”Ett behov av stöd” tiden efter att de har drabbats av hjärtinfarkt. För kvinnorna blir det en stor omställning i livet och det får en helt annan betydelse. Diskussion: Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt känner stark oro och ångest inför framtiden och det är viktigt med ett personligt stöd för att hitta en stabilitet i det dagliga livet från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvården. Slutsatser: Hälso- och sjukvården behöver bistå med tydlig information, hjälp och stöd till kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Ett sätt att organisera sådant stöd kan vara att anordna träffar med andra kvinnor som befinner sig i samma situation.