Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund. Varje år insjuknar ca 19 000 personer i hjärtinfarkt. Symtomen och behandlingen kan skilja sig mellan män och kvinnor, men obehandlad kan sjukdomen leda till död. En ny vårdmodell inom rehabilitering av hjärtinfarkt har nyligen implementerats i Sverige eftersom många människor som tillhör riskgrupper har svårt att förändra sin livsstil. Det behövs mer förståelse för hur individer ser på sin vardag.Syftet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva Europeiska patienters upplevelse av sin livssituation efter att de har insjuknat i hjärtinfarkt.Metod. Totalt 11 kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka artiklarnas resultat och på så sätt skapades fyra huvudområden samt tio kategorier.Resultat. Livet efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt kan beskrivas som en berg och dalbana då den ena dagen inte är den andra lik. De drabbade blir ständigt påminda om de begränsningar samt nya möjligheter som sjukdomen medför.Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen där informationen till patienten och närstående har stor betydelse.Slutsats. Mer forskning runt upplevelser av hjärtinfarkt samt runt personer i arbetsför ålder behövs. Personcentrerad vård och holistisk helhetssyn är framgångsfaktorer vid rehabiliteringen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Introduktion: Det finns en outtalad självklarhet att operation skulle vara en överlägsenbehandlingsmetod jämfört med enbart rehabilitering vid korsbandsskador. Det senaste årethar dock en långtidsuppföljning av Frobell et al(2015) visat att operation vid främrekorsbandsskada inte gav ett överlägset rehabiliteringsresultat jämfört med konservativbehandling. Operation medför en ökad risk för artros och dessutom en ökad vårdkostnad. Syfte: Med denna litteraturöversikt undersöka hur patientens knäfunktion förändras efterrekonstruktion av ACL för att se om detta går i linje med Frobell et al (2015) resultat. Metod: Sökning gjordes i PubMed, AMED, SveMed+, SportDiscus, Scopus och Web ofScience. Mesh-termer som användes var ”anterior cruciate ligament reconstruction” AND”rehabilitation”, avgränsat till RCT-studier. Resultat: 20 studier inkluderades. Det sammanlagda resultatet visade att patientens subjektivt upplevda funktion samt objektivtuppmätta funktion förbättrades av operationen. Konklusion: Resultatet i denna översiktvisar på att operation förbättrar knäfunktionen vid ACL-skada, fler studier krävs för attundersöka verkningsmekanismer bakom förbättringen och optimering avbehandlingsmetod.

För rätt till sjukpenning krävs att en individ har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel enligt 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB). Innebörden av begreppet sjukdom ger intryck av att vara tämligen solklart vid en första anblick och för den enskilde är det naturligt och normalt att stanna hemma från arbetet vid sjukdom. Börjar begreppet diskuteras om vad som räknas till sjukdom kommer de tillfrågade förmodligen dock fram till olika innebörder av begreppet. Vår utgångspunkt i uppsatsen är således att definiera och tolka sjukdomsbegreppet som återfinns i 27 kap. 2 § SFB och som tillämpas av Försäkringskassan. Vi har även som utgångspunkt att tolka och definiera hälsobegreppet då det återfinns i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) och är ett mål för hälso- och sjukvården. Vad som ska betraktas som nedsatt arbetsförmåga är likaså mångtydigt och diffust, vilket också diskuteras i uppsatsen eftersom begreppet är en viktig del av individens rätt till sjukpenning. Två individer med olika yrken kan drabbas av likartad sjukdom men det betyder inte att den nedsatta arbetsförmågan blir densamma för individerna, då olika yrken kräver olika arbetsförmågor. Vårt ändamål med uppsatsen är att rikta uppmärksamhet på olika tolkningsproblem som kan uppkomma vid bedömning av rätt till sjukpenning. För att beviljas rätt till sjukpenning krävs av Försäkringskassan att individen har en diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan). Dessa kriterier undersöks för att komma underfund med om de är anpassade för psykisk ohälsa. Vi undersöker även Försäkringskassans rehabiliteringskedja och dess tidsgränser för att fastslå om den är anpassad för psykisk ohälsa. Detta gör vi för att psykiska problem är en av de största grupperna bakom långtidssjukskrivna och omkring var tredje individ beräknas lida av någon form av psykisk ohälsa. I uppsatsen konstaterar vi att gränsen mellan sjukdom och hälsa är diffus, likaså definitionerna och tolkningar av begreppen. Dessutom har vi förstått att individens rätt till sjukpenning inte är en okomplicerad uppgift att fastställa, vilket vi vid en första anblick antog. En vanlig uppfattning är att den som blir sjukskriven av en läkare automatiskt har rätt till sjukpenning vilket inte alltid är fallet. Det faktum att det i SFB och HSL används olika begrepp innebär att prövningen av individens rätt till sjukpenning kompliceras. Vi anser att det finns behov av en tydligare och bättre vägledning angående hur bedömningskriterierna ska tolkas vid DFA-kedjan och rehabiliteringskedjans tidsgränser då vi anser att kriterierna inte är anpassade för den ökade psykiska ohälsan i samhället. Regeringen har genomfört vissa insatser för individer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa, bland annat genom rehabiliteringsgarantin, för att minska den psykiska ohälsan. Emellertid har insatserna inte visat sig tillräckligt effektiva för att få bukt med problemet. En åtgärd måste, enligt vår uppfattning, fortfarande vidtas då en långvarig sjukskrivning riskerar att försämra och eventuellt permanenta psykisk ohälsa.

Introduktion/bakgrund: I dagens samhälle och världen över är fotboll en väldigt stor sport där många av de som utövar sporten är barn och ungdomar.  Det har under en längre tid varit känt att skaderisken bland unga flickor som spelar fotboll är hög. Den anatomiska strukturen som skiljer sig åt mellan pojkar och flickor kan vara en faktor till varför flickor har större risk för att ådra sig en skada. Fysioterapi grundar sig på vetenskaplig evidens och forskning om människan i ett helhetsperspektiv och handlar om att förebygga och rehabilitera. Utifrån detta utforskades tränares erfarenheter och perspektiv på fysioterapeuter i flicklag i klubbar i damallsvenskan. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeuter i ett flicklag i en klubb i damallsvenskan. Metod: Studien gjordes utifrån en kvalitativ design med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog tre tränare i studien som intervjuades individuellt. Resultat: Resultatet som framkom visade sig i tre kategorier, hur det ser ut i nuläget, tränares önskan samt varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag. Konklusion: I studien framkom det att tränare endast hade erfarenheter av fysioterapeuter i rehabiliteringssyfte. Tränarna hade dock en stark önskan att fysioterapeuten skulle vara mer tillgänglig och att denne även skulle finnas med i ett förebyggande syfte. Att fysioterapeutens arbetsinsats begränsades berodde på att ekonomiska förutsättningar saknades. Begränsningen innebar även att endast A-lagsspelare och talangfulla flickspelare prioriterades. Ytterligare studier kring damfotbollens ekonomiska förutsättningar i förhållande till tränarnas önskemål kunde vara av intresse.

Introduktion: Sömn är ett återkommande kropps- och sinnestillstånd som utgör en grundpelare vid reglering av fysiologiska faktorer som påverkar kroppens välmående. Definitionen av återhämtning har beskrivits som kroppens förmåga att återgå till homeostas. Återhämtning är en nödvändig process till följd av den ansträngning som fysisk träning medför. I tidigare studier har man observerat att en brist på sömn och en störning i den cirkadiska rytmen har en negativ påverkan på frontallobens exekutiva funktioner, kognitionen samt den generella mentala hälsan. Som fysioterapeut är det relevant att bedöma sömnkvalitén för att ge patienter så goda möjligheter som möjligt till att få bästa tänkbara utfall av rehabiliteringen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sömnens påverkan på återhämtningen efter fysisk träning. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SportDiscus, AMED, PEDro och Web of Science. Efter bearbetning avsamtliga artiklar i de 6 olika databaserna, inkluderades totalt 15 artiklar i denna studie. För att granska de inkluderade artiklarnas kvalitet, tillämpades PEDro-skalan. Resultat: Sömnen besitter en viktig roll i återhämtningen efter fysisk träning. Träning har överlag visat sig påverka sömnkvalitén positivt. Bristande sömn har överlag visat sig ha en negativ påverkan på muskelkraft, kognitiv förmåga och reaktionstid. Bristande sömn har även påvisats öka utsöndringen av katabola stresshormoner i förhållande till anabola hormoner. Konklusion: Sömnen har en stor inverkan på återhämtningen efter fysisk träning då en bristande sömn har visat sig negativt påverka fysisk förmåga och balansen mellan återuppbyggande och nedbrytande hormoner.

Bakgrund: Många patienter kan uppleva låg self-efficacy (SE) och hög rädsla för fall efter en höftprotesoperation. För att öka patienters självständighet till trappgång behövs mer kunskap om dessa faktorer. Syfte: Att undersöka SE och rädsla för fall vid trappgång på sjukhuset och i hemmet hos äldre höftprotesopererade patienter samt undersöka om trappornas upplevda likhet påverkar variablerna. Metod: En korrelation och en komparation mellan SE och rädsla för fall, samt en komparation av variablerna utifrån upplevd likhet av trappor, har undersökts. Resultat: Ingen skillnad av SE eller rädsla för fall förelåg. Ingen skillnad av skattningarna förelåg utifrån hur deltagarna skattade trappornas upplevda likhet. Ett negativt samband mellan SE och rädsla för fall på sjukhus, p=0,002, och i hemmet, p=0,000, förelåg. Slutsats: Att ingen signifikant skillnad för SE eller rädsla för fall förelåg har tillfört kunskap som tidigare forskning inte visat på. Att det förelåg ett samband som visade på att de som skattat högt i den ena variabeln har skattat lågt i den andra variabeln bekräftar tidigare forskning inom andra områden. Att den upplevda likheten av trappor inte påverkade SE eller rädslan för fall har tillfört information inom ett outforskat område. Generalisering görs till äldre höftprotesopererade patienter från sjukhus i Mellansverige.

Sammanfattning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vilka faktorer som gör att personer med ett långt kriminellt förflutet lyckas lämna det livet bakom sig. Uppsatsen har även ett delsyfte, vilket är att belysa vilka gemensamma nämnare som gör att personer påbörjar en kriminell bana. Varför bestämmer sig några människor för att bli yrkeskriminella och vad förhindrar dem från att ta sig ut ur det livet? Vad är vändpunkten i deras liv och hur lyckades de till slut lämna sin tidigare livsstil en gång för alla? Uppsatsens syften kommer att besvaras utifrån ett sociologiskt perspektiv och grundas i tidigare forskning, vetenskaplig litteratur samt sociologiska teorier. De sociologiska teorierna och den tidigare forskningen kommer att testas genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som har varit yrkeskriminella. Den metodologiska ansatsen som har använts är Grundad teori och den hermeneutiska cirkeln. Resultatet blev att tre teman kunde utformas ur materialet när det analyserades med hjälp av tidigare forskning och de sociologiska teorierna: “Missbrukets relation till kriminalitet”, “Sociala band och identitet”, samt “Förändringsvilja och rationella val”.

Bakgrund Droppfot är vanligt vid många sjukdomar och tillstånd, och resulterar i en oförmåga att dorsalextendera fotleden. I vissa fall måste en sentransferering av tibialis posterior utföras för att återställa förmågan att dorsalextendera. Operationen utförs på olika sätt, är väldokumenterad och väl beforskad. För att operationen ska ge önskat resultat krävs god rehabilitering postoperativt. Rehabiliteringen är mindre dokumenterad och saknar tydliga direktiv att förhålla sig till.  Syfte Syftet med denna scoping review var att sammanställa och granska den tillgängliga kunskapen angående rehabiliteringen efter en sentransferering av tibialis posterior.   Metod En scoping review valdes som studiedesign då artikelutbudet är begränsat. Studien utfördes enligt riktlinjer av Arksey &amp; O’Malley (2005), samt Preferred Reporting Item for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA).  Resultat Resultatet av sökningen och artikelurvalet på 28 artiklar visade på en stor inkonsekvens i hur rehabiliteringen utförs. De data som extraherades var; antal deltagare, typ av operation, belastning postoperativt, immobiliseringstid, samt beskrivning av fysioterapeutiska insatser. Vissa studier vittnar om 11-12 veckors immobilisering i gips, medan andra mobiliserar inom en vecka postoperativt och undviker att gipsa. Den stora inkonsekvensen kan delvis förklaras med att deltagarnas grunddiagnoser varierar mellan de inkluderade studierna, samt att de kirurgiska tillvägagångssätten skilde sig åt, samt inkluderade andra operationer. Endast två studier behandlade rehabiliteringen som sitt huvudsyfte. Slutsats Bristfällig forskning finns för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser. Mer forskning behövs, både som adresserar fysioterapeutiska interventioner och rehabiliteringsfasen i helhet. Mer specifik forskning gällande rehabiliteringen vid sentransferering av tibialis posterior med beaktande av de enskilda diagnoserna behövs också.

Introduktion/Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 20 000 människor årligen med traumatisk skallskada. Skadorna kan vara svåra och kräva en intensiv rehabiliteringsprocess. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i patientens rehabilitering och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs. Rehabiliteringens kvalitet är avgörande för patientens återhämtning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i rehabiliteringsarbetet för patienter med traumatisk skallskada. Metod: En litteraturstudie grundad på Polit och Beck (2016) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar utifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Fyra kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner som framkom resulterades i två huvudkategorier och sju underkategorier. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens fysiska behov, omvårdnadsinterventioner för andning och cirkulation, omvårdnadsinterventioner vid nutrition, omvårdnadsinterventioner vid personlig hygien, omvårdnadsinterventioner vid sömnbesvär, omvårdandsinterventioner vid smärta. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens psykiska behov, sjuksköterskans emotionella stöd till patienten, omvårdnadsinterventioner för att främja delaktighet hos patienten. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventionerna visade sig ha en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att sjuksköterskans var betydelsefull för TBI patienterna under rehabiliteringsprocessen.