Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket.

<p>Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket.</p>

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar.   Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner. När det sker under teoripass så är det genom traditionell förmedlingspedagog. Två av tre lärare väljer att lägga ner mellan 1-6 timmar på kostundervisningen under ett läsår och vanligast är det att använda traditionella läromedel.   Kostundervisningen knöts vanligtvis an till kostrekommendationer eller kost i samband med träning. De flesta rekommenderade eleverna att äta enligt Tallriksmodellen, en modell som bygger på att man ska äta allsidigt i rätt mängd. Allsidighet och variation var också ledordet när informanterna beskrev mer specifikt hur de rekommenderade eleverna att äta. Undervisningen förhöll sig därför inte helt efter vad Livsmedelsverket rekommenderar för bra kost, men mycket finns ändå med indirekt i Tallriksmodellen som informanterna anammat.   Det finns skillnader mellan genus, men det är svårt att dra några större slutsatser om skillnader då vi har haft ett begränsat urval av informanter. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att fler kvinnor än män väljer att inte undervisa om kost, men att de kvinnor som undervisar om kost gör det i större utsträckning per läsår.

En skolgång med bra kvalitet, oavsett om du har en diagnos som påverkar skolgången eller inte, är en viktig skyddsfaktor i livet. Elevernas olika förutsättningar påverkar arbetet i skolan och en diagnos från en medicinsk expert har ofta en större tyngd i samhället (och skolan) än en pedagogisk. Den här studien syftade till att undersöka vilka rekommendationer som gavs från medicinska experter till lärare, som arbetade i grundskolan, i samband med utredningar av elever, undersöka hur dessa formulerades i skrift samt hur rekommendationerna kan förstås i förhållande till skolans förutsättningar och författningar. Det var en kvalitativ studie, med tematisk analys, där rekommendationerna från medicinska experter samlades in från totalt 18 utredningar. Resultatet omfattade en stor mängd rekommendationer som tematiserades som individorienterade rekommendationer, skolans hela värld, miljö, språk, skolan och hemmet, åtgärder utanför skolan samt integrerade påståenden och/eller beskrivningar. Studien belyste de rekommendationer som eleverna fått, vilka formuleringar (val av uttryck) som fanns i dessa rekommendationer samt möjligheter och svårigheter som dessa rekommendationer kunde skapa i skolans verksamhet och i förhållande till de författningar som skolan måste rätta sig efter. De ordval och formuleringar som de medicinska experterna använde lämnade ett stort tolkningsutrymme. Rekommendationerna kunde vara komplicerade att tolka men kan samtidigt vara en tillgång för lärare att använda i sin undervisning. En implikation var att rekommendationerna tillsammans blir ett pedagogiskt upplägg till lärare, vilket kan skapa en situation där elever med diagnos tilldelas så mycket tid och uppmärksamhet från läraren att elever utan går miste om värdefull undervisningstid. Studien var viktig då den fokuserade på ett outforskat område och den kan vara av relevans för de professioner som berörs av dessa rekommendationer eller samarbetar omkring elever som diagnostiseras.

Uppsatsen avser att belysa vad som gör rekommenderat innehåll bra i e-handel ur kunders och företags perspektiv, samt skillnader mellan dessa. Detta undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som shoppar regelbundet online och företagare som arbetar med en webbutik av något slag. Resultaten visade på att kunder och företagare generellt håller med om många påståenden från forskning kring rekommendationssystem men kunder fann många frustrationer i dagens system kring upprepande eller förföljande rekommendationer, något företagarna också nämnde kan vara problematiskt. Transparent datainsamling var viktigt för båda parter men kunder såg brister i hur användarvillkor kommuniceras och det leder till att kunder accepterar dessa utan att förstå vad dem godkänt. Företagarna poängtera hur viktigt trygghet är för att kunden ska känna tillit till dem. Slutsatser som kunde dras var bland annat att bra rekommendationssystem i e-handeln enligt kunder bör lära sig med tiden och förstå när dessa bör sluta rekommendera något. Detta för att upprepande rekommendationer som inte försvinner även efter kunden gett negativ feedback är frustrerande för dem. Företag bör också vara transparent med datainsamlingen som sker för att rekommendationssystem skall fungera. Detta kunde kunder känna inte kommunicerades på ett effektivt sätt idag och att det finns förbättringsmöjligheter på den fronten. Företagarna tyckte också transparens var viktigt då de vill att kunden ska känna sig trygg med dem. Det var också viktigt att systemet hade gränser så att situationer där kunder blir förföljda av en viss typ av rekommendationer inte sker. Största skillnaden mellan de olika perspektiven var kunders frustration vid oklara användarvillkor och upprepande rekommendationer medan företagarna var inte frustrerade med systemen på samma sätt utan tog upp liknande saker som förbättringsområden. Företagares fokus låg på att deras system måste följa de lagar som finns och detta gick över allt annat. Rent generellt höll dock både kunder och företagare med varandra i många olika aspekter.

The research area of ​​the essay highlights the development of digital media and its importance for consumers today. Furthermore, the communication has been through a change and it is now possible for everyone to spread information and communicate with people in an easy way through social media. Since social media’s grand emergence has thereby a new profession risen, influencers. Moreover, the essay aim to study how young women get influenced by influencers’ recommendations of various products. Furthermore, three theories are presented. The first one is the Two-step hypothesis that describe how an opinion leader more easily can reach out to other people. The second theory is Parasocial Interaction, which also highlights opinion leaders and describes how a person can feel a friendly bond to another person they never have met. The third theory is Identity creation and consumption which describes how an individual can consume products to get a desired identity. In order to answer our questions, we have used two focus groups in two different age groups, consisting only women. Furthermore, we have done a thematic analysis on these two focus groups discussions to find similarities themes. In addition, we compared these groups to each other in order to reach a conclusion. Our results indicate that influencers has an impact on consumers and their behaviour in some level. The results also showed that age has a significant part of how much an individual is being influenced.

<p>In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.</p><p>The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis.</p><p>Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.</p><p> </p>

In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with. The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis. Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.

Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalité efter att ha drabbats av kärlkomplikationer i foten vid diabetes. Arton vetenskapliga artiklar användes som underlag för litteraturstudien. Resultatet visade att leva med kärlkomplikationer i foten vid diabetes påverkar livskvalitén negativt. Behandlingstiden för diabetesfotsår är lång och risken för att såren återkommer är hög det är därför svårt för patienter att hålla modet uppe. Patienters självbild förändras i takt med att deras roll i samhället och plats i familjen blir en annan. Sjuksköterskans roll är att stödja och hjälpa patienten till ett drägligt liv i en svår situation. Sjukdomsinsikt tycks vara nyckeln till acceptans av situationen och början till en balanserad tillvaro. Fortsatt forskning inom detta område behövs för ökad förståelse av patienters upplevelse av att leva med diabetesfotsår.