Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär.  Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.

Det finns många webbsidor och flera av dem erbjuder miljontals objekt. För att hjälpa användarna att hitta rätt objekt används rekommendationssystem. Det är viktigt att veta hur olika funktioner i systemen skiljer sig för att ge användarna rätt rekommendationer. Arbetet jämför två listor med kollaborativa rekommendationer, röstnings-baserade och visnings-baserade, för att ta reda på hur användare upplever att dessa skiljer sig. Det skapas en databas innehållande filmer som hjälper till att ta fram dessa rekommendationer. De användare som medverkar i undersökningen svarar på en enkät med frågor om hur de olika rekommendationerna skiljer sig. Resultatet visar att användarna inte upplever att listorna skiljer sig sett över hela undersökningen. Däremot finns det tendens till signifikanta skillnader på listorna med rekommendationer i vissa fall. För framtida arbeten är det mest intressant att byta ut den data som används för att ta fram listorna för att ta reda på hur det påverkar resultatet.

<p>I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.</p><p>Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång.</p><p>Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet.</p><p>Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning.</p><p>Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.</p>

<p>Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder.</p><p>Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.</p>

Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive rederis fartyg. I sammanställningen av resultatet har vi jämfört gällande rekommendationer och hur rederierna i undersökningen agerar. Samtliga rederier i undersökningen är anonyma av säkerhetsskäl.Resultatet av undersökningen visar att samtliga rederi som medverkat vidtar åtgärder för att motverka eventuella piratattacker. / Piracy is a subject that concerns many people with connection to shipping. It has also been brought up in media lately because naval vessels have been sent down to Gulf of Aden for protection against pirate attacks.The purposes with this paper is to establish what measures the shipping companies are taking to prevent piracy attacks and if shipping companies are following existing guidelines? To answer the questions we have used a qualitative method. The information we used as a base for the results has been collected from four responsible officers working for Swedish shipping companies. In the summery of our results we have compared the guidelines and how the companies act. The shipping companies who have been surveyed for this paper is anonymous because of safety reasons.The result of the paper shows that all companies are taking measures to prevent piracy attack.

Abstract   Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from. Nineteen respondents participated in the study which was a non-random sample of pregnant women or women who were pregnant in the recent past, ranging from nine weeks of pregnancy to a mother who had her baby 17 months ago. Open-ended questions were answered and the results showed that counseling on health during pregnancy took place during the first visit to the maternal health care center. The main advice given regarded the foods women should avoid, to drink plenty of water and follow the plate model. Most respondents followed this advice carefully, more so if they were pregnant for the first time. Many participants searched more information about nutrition in pregnancy and this was mainly done through various internet sites but also through literature and acquaintances. To completely stop taking alcohol and tobacco when they found out they were pregnant was obvious to many respondents, however, there were some who felt that they could not completely resist the tobacco and went ahead anyway.   Keywords: pregnant women, health, recommendations.

Denna studie har sitt fokus på ämnesområdet influencer marketing, vilket innebär att företag använder sig av specifika personer för att nå ut till sin målgrupp. Det som undersöks är hur influencer marketing kan komma att påverka attityden hos unga bloggläsande kvinnor vid köp av modeprodukter. Genom att ta reda på detta kan företag och andra intressenter få en ökad förståelse för hur bloggläsare uppfattar de rekommendationer som influencers gör via sina bloggar. Detta kan leda till bättre och mer effektiv marknadsföring på dessa forum. Studiens syfte är att undersöka hur unga kvinnors attityd påverkas av de rekommendationer som influencers gör via sina bloggar. Studien är gjord med en kvalitativ ansats där det empiriska resultatet har anskaffats genom djupintervjuer med tio unga kvinnliga bloggläsare. Det som framkommit under studien är att personer uppfattar produktrekommendationer från influencers både positivt och negativt, men att det i de flesta fall har en positiv inverkan på bloggläsarnas attityd. Dock har trovärdigheten hos influencern en stor betydelse för om ett köp blir av eller ej.

Gravida rekommenderas att vara fysiskt aktiva 150 minuter per vecka, måttlig intensitet. Under graviditet är fysisk aktivitet en viktig källa för god hälsa. Tidigare studier har visat att rådgivning som hjälpmedel har varit effektfullt för att främja en hälsosam livsstil under graviditet. Syftet med studien var att undersöka hur gravida eller nyförlösta kvinnor upplevde informationen och rekommendationerna om fysisk aktivitet under graviditet. Metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval som inkluderade sju personer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade datamaterialet. Resultatet redovisades i form av fyra kategorier och dessa var kunskap, rekommendationer, fysisk aktivitet samt motivation. Alla kvinnor som deltog i studien hade upplevt samma bristande information gällande fysisk aktivitet. Alla var även medvetna om att fysisk aktivitet kunde gynna dem för att må bra. Kvinnorna upplevde en större motivation till att komma igång igen efter graviditeten. Slutsatsen av studien visade att kunskapen om fysisk aktivitet under graviditet inte var stor. Om gravida hade kunskap om fördelarna med att vara fysiskt aktiv hade det kunnat öka motivationen som i sin tur resulterat i att gravida kvinnors aktivitetsnivå ökat.

No description available.

Syfte: Utformning av särskilda boenden för äldre sker på olika sätt beroende på vilken kommun i Sverige de tillhör. Vissa kommuner har publicerat rekommendationer för utformning av denna typ av byggnader, andra inte. Syftet med studien är att undersöka de gemensamma utrymmena matplats/kök, allrum, korridor, balkong/terrass och aktivitetsrum på särskilda boende för äldre. Målet med studien är att ta reda på om särskilda boenden för äldre i kommuner utan rekommendationer uppfyller kriterierna från kommuner med rekommendationer, eller om rekommendationer behöver utformas och ges ut för samtliga kommuner i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att nå målet är: 1. Vilka rekommendationer finns för utformning av särskilda boenden för äldres gemensamma utrymmen? 2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga särskilda boenden för äldre i kommuner utan egna rekommendationer? Metod: Studien består av litteraturstudie, dokumentanalys av rekommendationer från sex olika kommuner samt dokument från myndigheten för delaktighet, observationer av fyra befintliga särskilda boende för äldre samt intervjuer med respektive enhetschef. På grund av coronapandemin som utvecklades 2020 har intervjuerna och observationerna inte kunnat utföras på samma sätt. Tre av fyra intervjuer har skett genom Skype eller telefon och observationerna har genomförts med hjälp av bilder. Det fjärde boendets intervju och observation genomfördes fysiskt. Resultat: Rekommendationerna från sex kommuner och Myndigheten för delaktighet resulterade i en matris som användes vid observationerna. Av de observerade särskilda boendena uppfyllde boendet i Jönköping störst andel kriterier, 89%, och Huskvarna minst andel, 35%. Konsekvenser: För en så hög och jämn kvalitet som möjligt gällande utformningen av särskilda boenden för äldre skulle ett nationellt kravdokument behövas, som eventuellt kan kompletteras av kommuner. För vidare forskning rekommenderas liknande studie som behandlar personalutrymmen samt de privata boendeytorna. Begränsningar: Endast de gemensamma utrymmena på särskilda boenden för äldre behandlas i denna studie, alltså undersöks inte den privata boendemiljön. Miljön behandlas endast som boendemiljö och därmed tas ingen hänsyn ur arbetsplatsperspektiv.