Titel: Kompetens, autonomi och samhörighetens betydelse för arbetsmotivation – En studie om medarbetares motivation inom upplevelseindustrin Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Josefin Tangen, Pauline Wiberg   Handledare: Monica Wallmon, Maria Fregidou-Malama   Datum: 2018 – januari   Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur individens grundläggande behov av kompetens, autonomi och samhörighet påverkar arbetsmotivation inom upplevelseindustrin.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt 10 intervjuer genomfördes med medarbetare inom upplevelseindustrin. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys.   Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga tre grundläggande behov påverkar arbetsmotivationen hos medarbetare inom upplevelseindustrin, samt att ledningen arbetar med att främja dessa tre behov. Respondenterna anser att ledningen arbetar med att främja samhörighet på ett tillfredställande sätt men att arbetet med att tillgodose behovet av kompetens och autonomi kan förbättras. Förslag till fortsatt forskning: Då flertalet respondenter poängterat att positiv återkoppling från kunder är av stor betydelse, föreslår vi att fortsatta studier kan undersöka om kundens återkoppling möjligen upplevs viktigare än ledarens återkoppling för medarbetare inom upplevelseindustrin. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genomföra en mer omfattande studie för att skapa djupare förståelse, eftersom att denna studie är begränsad till endast tio intervjuer. Då studien endast utgår från ett medarbetarperspektiv skulle framtida forskning avseende behovstillfredsställelse och arbetsmotivation utifrån ett ledningsperspektiv bidra till ökad förståelse inom ämnet.   Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har vi ökat förståelsen för hur individens tre grundläggande behov påverkar arbetsmotivation inom upplevelseindustrin, som är ett outforskat område. Denna studie tillför således ett teoretiskt bidrag gällande ett nytt område, upplevelseindustrin, till den befintliga forskningen avseende arbetsmotivation. Vi menar också att denna studie bidrar till praktiken då vi uppmärksammat och studerat medarbetarens centrala roll inom upplevelseindustrin. Denna studie kan således ge ett bidrag till ledare inom upplevelseindustrin i deras arbete med att motivera medarbetare, vilket i det förlängda leder till en positiv upplevelse för kunden och en lönsam verksamhet.   Nyckelord: Upplevelseindustrin, arbetsmotivation, kompetens, autonomi, samhörighet, Self-Determination Theory, Servant Leadership. / Title: The importance of competence, autonomy and relatedness for employee motivation - a study about employee motivation within the experience economy   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Josefin Tangen, Pauline Wiberg   Supervisor: Monica Wallmon, Maria Fregidou-Malama   Date: 2018 – January   Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how the individual's basic needs for competence, autonomy and relatedness affect employee motivation within the experience economy.   Method: The study is based on a qualitative approach. A total of 10 interviews were conducted with employees in the experience economy. We analyzed our material using a thematic analysis.   Result & Conclusions: The result of this study shows that all three basic needs affect employee motivation within the experience economy. This study also shows that management is working to promote these three basic needs. Respondents believe that their need of relatedness is promoted in a satisfactory manner, but that efforts to meet the need for competence and autonomy can be improved.   Suggestions for future research: Since the majority of respondents emphasized that positive feedback from customers is of great importance, we suggest that further studies investigate if customer feedback is possibly more important than the leader’s feedback for employees in the experience economy. Since this study is confined to only ten interviews another proposal for future research is to do a more extensive study in order to create deeper understanding. As the study is based solely on an employee perspective, we suggest that further studies can investigate need satisfaction and employee motivation from a management perspective to contribute to deeper understanding within the matter. Contribution of the thesis: Through this study, we have increased the understanding of how the individual's three basic needs affect employee motivation in the experience economy, which is an unexplored area. Therefore, this study adds a theoretical contribution to existing research in employee motivation in terms of a new field, the experience economy. We also believe that this study contributes to the practice as we have noted and studied the central role of employees in the experience economy. This study can therefore contribute to leaders in the experience economy in their efforts to motivate employees, which in the long run leads to a positive experience for the customer as well as a profitable business. Key words: Experience economy, employee motivation, competence, autonomy, relatedness, Self-Determination Theory, Servant Leadership.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.

Medarbetare är organisationers viktigaste resurs. För att medarbetare ska bli motiverade, prestera och må bra är det nödvändigt att skapa en arbetsmiljö där det finns förutsättningar för tillfredsställelse av psykologiska behov. Tre typer av psykologiska behov har definierats av självbestämmandeteorin (SDT) nämligen kompetens, autonomi och relaterbarhet. Denna studie antar en kvalitativ ansats och övergripande syftet med den varit att få en djupare förståelse om psykologiska behov på jobbet och mer specifikt att undersöka på vilka sätt psykologiska behov kan understödjas på en arbetsplats, representerad av förskola. Totalt sju medarbetare, varav alla var kvinnor på en förskola, deltog i intervjuer. Intervjuerna analyserades tematiskt och tre huvudteman samt sex underteman framträdde. Enligt studiens resultat sker inte behovstillfredsställelse automatiskt utan det krävs att organisationen skapar förutsättningar för att främja tillfredsställelse av psykologiska behov på arbetsplatsen. Tillfredställelse av kompetensbehovet sker genom att få möjlighet till kompetensutveckling och att få konstruktiv feedback. För att understödja autonomibehovet behövs det att medarbetare får möjlighet att påverka den egna arbetssituationen och att ha en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. För att tillfredsställa relaterbarhetbehovet behöver medarbetare att ha goda relationer med andra och att de bryr sig om varandra på arbetsplatsen.

No description available.

The purpose of this study was to determine to what extent a coach’s coaching style is associated with the athlete’s basic psychological needs fulfillment of autonomy, competence and relatedness. A survey was distributed to 204 varsity student-athletes at Cal Poly, San Luis Obispo representing 13 teams. The data were used to determine the impact of coaching style on the athlete’s fulfillment of autonomy, competence and relatedness. An authoritative head coaching style was found to have a positive impact on an athlete’s fulfillment of autonomy, competence and relatedness. A similar result was found for assistant coaches. Overall, these findings can help coaches and athletic departments.

This thesis deals with automatic acquiring thesauri from Wikipedia. It describes Wikipedia as a suitable data set for thesauri acquiring and also methods for computing semantic similarity of terms are described. The thesis also contains a description of concepts and implementation of the system for automatic thesauri acquiring. Finally, the implemented system is evaluated by the standard metrics, such as precision or recall.

The purpose of this research is to assess the impact of Chinese acquisitions on Italian target firm performance, and explore which characteristics of the acquirer can determine a change of it. First, a Paired-Samples T-test has been applied to appreciate the difference between pre-and post-acquisition performance on 27 sample companies. Secondly, through an OLS regression, the impact of the Chinese acquirers’ characteristics on the performance of Italian target companies has been estimated for the year 2018. In addition, two interviews with managers from one sample company were carried out to complement the quantitative findings with qualitative insight. The results show that the performance of Italian target companies did not change significantly after the acquisition-at least not in the time span of 3 years used for the analysis- in terms of: profitability, solvency and growth. However, job creation slightly increased following the takeover. Furthermore, our findings indicate that, among the Influential factors examined, Chinese acquirers’ prior M&Aexperience in developed countries and the level of relatedness have a significant and positive impact on the performance of Italian target sampled companies. Whereas, being acquired by a Chinese SOE or POE seems to not affect the performance. Lastly, another influential factor raised by our respondents resulted to be the integration strategy implemented by the Chinese acquirer.Indeed, choosing the appropriate integration strategy for the two entities can be crucial for the acquisition success, and ultimately, for the future performance of the target.

The African buffalo (Syncerus caffer) is a member of one of Africa’s most well known tourist attractions and unique grouping of mammals – the ‘big five’. Historical records indicate that during the 19th century approximately 3 million African buffaloes inhabited almost the whole of sub-Saharan Africa. Several factors such as disease, habitat fragmentation, over-hunting and drought reduced the buffalo population to approximately 400 000 by 1990. The African buffalo is host to a variety of sub-acute diseases, such as bovine tuberculosis (BTB), foot-and-mouth disease (FMD) and corridor disease (CD). Disease is an important factor which influenced African buffalo populations throughout the continent and more specifically the Kruger National Park (KNP) and is largely responsible for the fact that buffaloes are restricted to enclosed areas with strict regulations imposed on their movement. The social organization of animals influences the distribution and spread of a disease - especially in the case of the African buffalo in the KNP. The emergence of BTB in the largest conservation area in South Africa (the KNP), threatens wild and domestic animals and humans who are in close proximity to the Park. The potential economic losses associated with this disease are excessive. The results presented in this thesis provide baseline information into the genetic status of sampled African buffaloes in the KNP, genetic relatedness between sampled individuals as well as BTB associations between sampled African buffaloes in the KNP, based on a limited dataset of 181 animals. Twelve microsatellite markers were used to evaluate 181 samples which were collected from 39 locations dispersed throughout the KNP. Specific population genetic parameters revealed information based on the intra and inter - relationships at the ‘per population’ level as well as at the ‘per prevalence group’ level. Evidence indicates a medium to high level of genetic diversity, a low to medium level of inbreeding (inbreeding coefficient (Fis) for each group ranges between 0.143 and 0.147) and a relatively high level of migration for buffaloes associated with each prevalence group. Pairwise relatedness estimates were determined between individuals, to reveal their level of relatedness (unrelated, full siblings, parent-offspring or half siblings), based on Queller and Goodnight’s (1989) coefficient of relatedness. Relatedness was determined on different levels, intra and interpopulation level, BTB infected and BTB uninfected group level as well as prevalence group levels. Evaluation of data based on these different levels and between different groups, painted an overall picture of the disease condition and genetic relatedness within and between sampled BTB infected and BTB uninfected buffaloes. Evidence indicated that the greater majority of our sampled African buffaloes (BTB infected or uninfected), were genetically unrelated (in terms of sibling and parent-offspring relationships), irrespective of their disease status. M. bovis infected buffaloes sampled and used in our study are not more closely related to each other than to uninfected buffaloes in the same population or prevalence group. / Dissertation (MSc)--University of Pretoria, 2010. / Production Animal Studies / unrestricted

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Das derzeitige Lebensmittelsystem gilt als einer der Hauptverursacher zahlreicher globaler Probleme wie dem Klimawandel und dem Rückgang der Biodiversität. Bildung für nachhaltige Entwicklung (BNE), die eine nachhaltige Ernährung bei jungen Menschen fördert, kann wesentlich zur Überwindung dieser Probleme beitragen. Zudem stellt das Thema einer nachhaltige Ernährung einen in höchster Form geeigneten Beispielkontext für BNE dar, weil es so gut wie kaum ein anderes Thema die ökologische, soziale und ökonomische Dimension einer nachhaltigen Entwicklung in einem regional-globalen Bezugsrahmen vereint. Für die Entwicklung geeigneter Lehr-Lernarrangements sollten jedoch die Lernvoraussetzung bezüglich einer Bildung für nachhaltigen Ernährung berücksichtigt werden, welche sowohl die Präkonzepte zum Unterrichtsgegenstand als auch psychologische Faktoren umfassen, die nachhaltige Ernährungsabsichten und Ernährungsverhaltensweisen fördern. Aufgrund ihrer besonderen Bedeutung für die Ausführung umweltfreundlicher Verhaltensweisen, wie eine nachhaltige Ernährung, untersuchte die erste Studie die Mensch-Natur-Beziehung von 2173 deutschen (MAlter = 14,56 Jahre, SD = 1,45; weiblich: 55,1%) und 451 ecuadorianischen (MAlter = 14,63 Jahre, SD = 1,77; weiblich: 55,3%) Schüler*innen der Sekundarstufe. Im Speziellen wurde die Rolle ausgesuchter grundlegender menschlicher Werte, des Geschlechts und der in der Natur verbrachten Zeit für die Entwicklung von Naturverbundenheit und Umweltbetroffenheit in den zwei Kulturen beleuchtet. Die Ergebnisse zeigten, dass die ecuadorianischen Schüler*innen naturverbundener als Schüler*innen in Deutschland waren. Darüber hinaus wurden kulturspezifische Unterschiede hinsichtlich der dimensionalen Struktur von Umweltbetroffenheit sowie der Rolle des Geschlechts für die Entwicklung von Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit ermittelt. Die Wertedimension Selbst-Überwindung sowie die in der Natur verbrachte Zeit stellten in beiden Kulturen Determinanten für Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit dar. Mit Blick auf die unterrichtliche Praxis sprechen die Befunde der Studie dafür, dass die Wertedimension Selbst-Überwindung und Zeit in der Natur gefördert werden sollten, um die Mensch-Natur-Beziehung bei Schüler*innen sowohl in Ecuador als auch in Deutschland zu stärken. Die zweite Studie verfolgte das Ziel, Faktoren zu identifizieren, die nachhaltige Ernährungsabsichten und -verhalten bei Jugendlichen vorhersagen. Zu diesem Zweck wurden in einer zweiten quantitativen Studie 624 deutsche Schüler*innen der Sekundarstufe (MAlter = 16,63 Jahre; SD = 1,15; weiblich: 48,2%) hinsichtlich ihrer Intention, sich nachhaltig zu ernähren, zu ihren Ernährungsgewohnheiten (vegetarisch/vegan oder omnivor) und zu mehreren Faktoren befragt, die in früheren Studien im Zusammenhang mit umweltfreundlichen Verhaltensweisen standen. Die Studie identifizierte die wahrgenommene Konsument*inneneffektivität, biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit sowie Wissen über nachhaltige Ernährung als Determinanten für die Intention sich nachhaltige zu ernähren und für die Ausführung einer vegetarischen Ernährungsweise, welche ein partielles Beispiel einer nachhaltigen Ernährung darstellt. Während Naturverbundenheit lediglich für die Erklärung von der Intention sich nachhaltige zu ernähren relevant war, sagte die dispositionelle Empathie gegenüber Tieren nur Vegetarismus vorher. Damit gibt die Studie wichtige Hinweise darauf, welche Faktoren bei der Entwicklung didaktischer Konzepte zur Förderung nachhaltiger Ernährungsweisen berücksichtigt werden sollten. Mittels semistrukturierten Einzelinterviews wurden in der dritten Studie die Vorstellungen von 46 deutsche Schüler*innen Sekundarstufe (MAlter = 15,59, SD = 0,78; weiblich = 47,8%;) bezüglich einer nachhaltigen Ernährung erhoben. Dabei wurde ermittelt, wie präsent die Dimensionen einer nachhaltigen Ernährung (Gesundheit, Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und Kultur) in den Vorstellungen der Schüler*innen sind. Die Ergebnisse zeigten, dass die Schüler*innenvorstellungen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung von der gesundheitlichen Dimension dominiert wurden. Je mehr Dimensionen die Schüler*innen jedoch in Ihren Vorstellungen berücksichtigten, desto weniger wurde die gesundheitliche Dimension fokussiert und desto stärker war die Dimension Umwelt in den Vorstellungen vertreten. Die Dimensionen Gesellschaft, Wirtschaft und besonders Kultur fanden insgesamt wenig Berücksichtigung in den Vorstellungen der Schüler*innen. Darüber hinaus verfügten einige Schüler*innen über alternative Vorstellungen bezüglich des Ausdrucks einer nachhaltigen Ernährung und konnten keine Beziehung zwischen einer nachhaltigen Ernährung und den Dimensionen Umwelt, Gesellschaft, Wirtschaft und Kultur herstellen, was auf eine vorherrschend egozentrische Sichtwiese auf Ernährung hindeutet, die die Grenzen des eigenen Körpers nicht überschritt. Da die Vorstellungen von Schüler*innen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung, aber auch psychologische Faktoren, welche eine nachhaltige Ernährung begünstigen, wichtige Lernvoraussetzungen für eine Bildung für nachhaltige Ernährung darstellen, bilden die Ergebnisse die Grundlage für die erfolgreiche Entwicklung von Lehr-Lernarrangements zu dieser Thematik. Vorschläge zur Integration der Ergebnisse in die unterrichtliche Praxis werden gegeben.