Bakgrund: Vår erfarenhet är att det är stora barngrupper i förskolorna och därmed många relationer som barnen ska ingå i och många andra barn de ska komma överens med. I dessa relationer förekommer även makt. Maktrelationer mellan barn anser vi att det behövs mer kunskap om. Dels för att såväl blivande som redan yrkesverksamma förskollärare bättre ska kunna förstå barns relationer med varandra, dels för att de ska kunna skapa en trygg miljö på förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka äldre förskolebarns maktrelationer och positionering i deras egenstyrda lek. Vi vill även undersöka hur barnen uttrycker detta, verbalt och icke verbalt. Metod: Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod, där vi valde att observera barnen under två veckors tid, fyra dagar första veckan och två dagar den andra veckan, på en förskoleavdelning med 19 barn varav tre inte fick delta. Vid observationerna använde vi videokamera samt skrev fältanteckningar. Detta för att vi anser att metoderna kompletterar varandra bra. Resultat: Resultatet visar att maktkamper och positioneringar bland barn pågår hela tiden. Makt handlar om att bestämma och för att få göra det använder barn olika strategier och tekniker. Vi har beskrivit dessa som härskartekniker och dem kan barnen tillämpa på olika sätt såväl verbalt som icke verbalt. Barns maktutövning och positioneringar kan vara både positiva och negativa. Maktutövning innebär ibland även att de utesluter och kränker varandra.

No description available.

The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den priskonkurrens som råder mellan detaljister påverkar relationen till producenter. Uppsatsen syftar även till att täcka det kunskapsgap som finns inom området och bidra till en ökad förståelse kring den rådande priskonkurrensen. Denna uppsats ämnar tillämpas på den svenska marknaden för hemelektronik. Vi har tillämpat en kvalitativ metod då vår studie ämnar få en förståelse för ett specifikt fenomen. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med relevanta respondenter som har en koppling till hemelektronikbranschen. Utifrån vår studie har vi kommit fram till slutsatsen att priskonkurrensen påverkar relationen mellan detaljist och producent inom hemelektronikbranschen. När aktörer tvingas förhandla fram bättre villkor för att överleva påverkas relationerna genom att negativa spänningar uppstår. Vidare skapas påfrestningar i relationen när detaljister och producenter går in på varandras försäljningsområden. För att skapa konkurrensfördelar närmar sig aktörerna varandra i värdekedjan vilket också påverkar relationerna. Till följd av priskonkurrensen har även personliga besök mellan detaljist och producent minskat vilket bidragit till att båda parter känner sig bortprioriterade. Vi drar även slutsatsen att maktskiftningar har en påverkan på relationen då producenter idag kan känna att de befinner sig i underläge. / The purpose of this thesis is to investigate whether the price competition between retailers affect the relationship with the producers. The thesis also aims to cover the knowledge gaps that exist in the area and contribute to an increased understanding of the prevailing price competition. This thesis intends to apply to the Swedish market for consumer electronics. We conducted a qualitative approach since our study intends to gain an understanding of a particular phenomenon. Empirical data were collected through semi-structured interviews with relevant respondents that have a connection to the consumer electronics industry. Our conclusion is that price competition affects the relations between retailer and producer in the consumer electronics industry. The relation is influenced by tensions as a consequence of forcing operators to negotiate better conditions for survival. Further, it creates strains in the relation when retailers and manufacturers can enter each other's sales areas. The relation is also affected in such a way that actors come closer together in the value chain in order to create competitive advantages. As a result of price competition personal visits between retailer and producer decreased, which contributed that both parties feel less prioritized. We also conclude that the power shifts have an impact on the relations because the producers feel that they have less power today.

Den här studien handlar om kritik som fenomen inom organisationer. Studien behandlar organisationen grundskola och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studien problematiserar kritikens roll inom grundskolan och hur lärare upplever att kritikflödet fungerar. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar grundskolan, som organisation, sätter för ett öppet kritikflöde. Studien utgår ifrån teorier om symbolisk interaktionism för att förstå lärares upplevelser och resonemang. Relationen mellan organisation och människa beskrivs genom teori som utgår från att en organisation är en planmässigt inrutad sammanslutning av personer som samarbetar med syftet att nå vissa mål. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio semistrukturerade intervjuer utgör studiens empiri. Studien visade hur kritik är information som ofta inte förs fram direkt mellan olika organisationsmedlemmar. Stor hänsyn tas av de intervjuade lärarna för att bibehålla goda sociala relationer med resultatet att kritik i många fall förvrängs, maskeras eller inte yttras alls. Nyckelord: Kritik; Sociala relationer; Grundskolan

After work – ett svenskt begrepp på ett populärt fenomen bland dagens arbetsplatser som innebär att medarbetare fortsätter att umgås efter arbetstid över exempelvis en öl. Något som kan leda till att vänskapsrelationer formas och att privatlivet allt mer sipprar in i den professionella världen. Då forskning har påvisat att djupare relationer mellan medarbetare kan få positiva följder för organisationen i sig är detta något som ofta uppmuntras av organisationer. Dock kan det råda en osäkerhet kring vilket förhållningssätt som medarbetarna ska ha till varandra under denna vardagligare umgängesform, där alkohol dessutom är inblandat. Ska de spela rollen som kollega eller som vän? Ovissheten gällande vilken roll man ska inta i en situation leder också till att förväntningarna upplevs som oklara och svåra att leva upp till. Denna studie syftar till att undersöka om unga medarbetare upplever att after work har en betydelse för relationerna på arbetsplatsen. Frågeställningarna som studien utgår från är om after works har någon betydelse för gemenskapen, vilka faktorer som spelar roll vid formandet av relationer på en after work samt hur medarbetare uppfattar gränsen mellan yrkesperson och privatperson i förhållande till after work. Medarbetarnas upplevelser har studerats i relation till Goffmans teori om definitionen av situationen, team, intrycksstyrning samt bakre och främre regioner, Hochschilds emotionsteori om känslohantering och känsloregler samt Nippert-Engs teori om gränsdragningar mellan arbetsliv och privatliv. Tio stycken intervjuer med medarbetare mellan 20-30 år har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet har visat att gemenskapen som formas under en after work har en dubbelsidig inverkan på relationerna. Vissa knyter starkare band medan andra kan känna en press att medverka för att inte hamna utanför. Det har uppmärksammats att den privata rollen allt mer inskränker på yrkesrollen, något som visat sig vara positivt då medarbetarna skapar närmare relationer till varandra men även problematiskt då vissa hellre vill hålla isär de olika sociala rollerna. Det har även framkommit att alkoholen är en central faktor vid formandet av relationer under en after work.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna. SET ses som en viktig del i relationsbyggandet i skolan och det är viktigt att det finns på schemat.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen). Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information. På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev. förändras? Vi har hållit två intervjuer, läst en del litteratur och använt oss av Internet för att komma fram till vårt resultat En mycket kort sammanfattning av resultatet är att om man blivit dömd till högst tre mån fängelse och har ett jobb, telefon, bostad och anhöriga har gett sitt godkännande kan man få bära fotboja. Man ansöker själv att få bära den. Under hela tiden man bär fotbojan blir du kontrollerad. Ett schema skall följas noggrant, man får inte dricka någon alkohol. Den teknik vi studerat heter EMS 2000 och kommer från Israel. Den går ut på att man bär en sändare runt foten och har en mottagare i hemmet. Sverige har idag börjat försöka föra in tekniken för att kunna kontrollera att besöksförbud efterföljs. Tekniken finns och används i USA. Idén har utvärderats av flera olika instanser som har kommit fram till liknande resultat. Lagstiftningen är inte tillräcklig i dagsläget. Men viljan finns och samhället skriker efter bättre kontrollsätt av besöksförbuden. Alla instanser är överens om att utredningen bör fortsätta.</p>