No description available.

No description available.

[pt] Inúmeras mudanças no comportamento da sociedade levaram o consumidor a querer mais rapidez e conveniência em seu cotidiano. Principalmente nos grandes centros, é latente a necessidade de conciliar a tarefa de reposição dos alimentos e itens de necessidades do consumidor com as atividades do trabalho, estudo, momentos com família e lazer. Em função dessas mudanças, o varejo de conveniência é um formato que passa por transformações no Brasil, tendo como destaque as grandes redes do varejo alimentício e as distribuidoras de combustíveis representadas por suas marcas de conveniência. Neste contexto, a presente dissertação tem como objetivo identificar quais são os atributos considerados mais relevantes na escolha de uma loja de conveniência fora dos postos de combustíveis, segundo a visão dos consumidores e mensurar o grau de importância relativa atribuído a cada um deles. A condução da pesquisa ocorreu em duas etapas: uma primeira com caráter exploratório, em que foram entrevistados 17 consumidores e 6 gestores da área de conveniência, aspirando à identificação dos atributos relevantes no mercado de varejo de conveniência e seus níveis distintos; e uma segunda etapa quantitativa por meio da metodologia de análise conjunta para definir qual o grau de utilidade atribuído a cada um deles. Identificou-se como os principais atributos para escolha de uma loja de varejo de conveniência: mix de produtos, agilidade no atendimento, ambiente físico e localização. / [en] Numerous changes in society s behavior have led consumers to want more speed and convenience in their daily lives. Especially in large centers, there is a latent need to reconcile the task of replacing food and items of consumer needs with the activities of work, study, moments with family and leisure. As a result of these changes, convenience retail is a format that is undergoing transformations in Brazil, highlighting the large food retail chains and fuel distributors represented by their convenience brands. In this context, this dissertation aims to identify which attributes are considered most relevant when choosing a convenience store outside gas stations, according to the view of consumers; and measure the degree of relative importance attributed to each of them. The research was conducted in two stages: the first with an exploratory character, in which 17 consumers and 6 managers in the convenience area were interviewed, aiming to identify the relevant attributes in the convenience retail market and their different levels; and a second quantitative stage using the conjunct analysis methodology to define the degree of utility attributed to each of them. It was identified as the main attributes for choosing a convenience retail store: product mix, agility in service, physical environment and location.

Den digitala ekonomin har medfört tillämpningssvårigheter för flera delar av den europe- iska konkurrensrätten, vilket inte minst gäller definitionen av en relevant produktmarknad. Marknadsdefinitionen skapar en ram för den konkurrensrättsliga analysen genom att identifiera dominanta marknadsaktörer. Ett felaktigt eller missvisande resultat kan således medföra att även den efterföljande analysen blir felaktig. Marknadsdefinitionen spelar således en viktig roll i det konkurrensrättsliga regelverket. De metoder som används för detta ändamål har emellertid genom tillväxten av den digitala ekonomin och dess aktörer blivit utdaterad. Den digitala ekonomin kännetecknas av förekomsten av onlineplattformar. En onlineplattform är en flersidig marknad som tillhandahåller olika tjänster till olika grupper. Verksamhetsmodellen förknippas ofta med starka indirekta nätverkseffekter, stora byteskostnader, användningen av gratistjänster och extensiv datainsamling. Dessa särdrag försvårar definitionen av en relevant marknad eftersom flera av de ekonomiska koncept som styr marknadsdefinitionen inte är förenliga med denna typ av marknad. För det första råder oklarhet om flersidiga marknader ska behandlas som en gemensam marknad omfattande samtliga användarsidor, eller om de olika användarsidorna ska behandlas som separata marknader. För det andra försvåras marknadsdefinitionen av förekomsten av s.k. indirekta nätverkseffekter eftersom efterfrågan på en sida av marknaden ofta har en direkt påverkan på efterfrågan på den andra sidan av marknaden. För det tredje kan man inte utföra SSNIP-testet när tjänsterna som tillhandahålls av onlineplattformen är gratis. Framställningen har visat att litteraturen och praxis är oenig kring hur dessa frågor ska besvaras. Enligt litteraturen bör frågan angående om en eller flera marknader ska definieras besvaras baserat på om marknaden utgör en s.k. flersidig transaktionsmarknad eller en flersidig icke-transaktionsmarknad. I praxis har istället fokus lagts vid de konkurrensrättsliga begränsningarna som respektive sida utsätts för. Angående hur de indirekta nätverkseffekterna ska beaktas råder liknande oklarheter. I litteraturen har man försökt skapa kalkyler som kan beräkna lönsamheten som respektive sida spelar för den andra. I praxis är det svårt att urskilja några särskilda mönster men i ett fall har kommissionen till stor del baserat en plattforms utbytbarhet på den nyttan marknadens andra sida skapar för den granskade sidan. Angående hur utbytbarhet ska mätas i frånvaro av pris finns flera alternativ. I praxis har ett vanligt tillvägagångssätt varit att basera prövningen på tjänsternas funktioner. En annan lösning har varit att genomföra ett SSNIP-liknande test baserat på kvalitetsminskning. I litteraturen har även förslaget lyfts att se data som den kostnad som betalas av gratisanvändarna. Som framställningen illustrerar saknar ett sådant tillvägagångssätt emellertid helt rättsligt stöd och framstår som problematiskt av flera anledningar. Sammantaget visar framställningen att det, trots de olika lösningarna på problemen, finns stora behov av enhetliga klargöranden kring hur den digitala ekonomins särdrag ska beaktas i marknadsdefinitionen. Detta är särskilt viktigt eftersom förekomsten av denna typ av marknader sannolikt inte kommer avta.

För den här studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare i religionskunskap vid högstadiet för att undersöka deras förståelse av sitt ämne och dess syfte. Två ämnesförståelser identifierades, identitetsorienterad ämnesförståelse samt kritiskt orienterad ämnesförståelse. I ett nästa steg analyserades ett urval av lärarnas examinationsuppgifter för att se vilken ämnesförståelse som återfanns i dem. Identitetsorienterad, kritiskt orienterad samt en bildningsorienterad ämnesförståelse påträffades. Studien har även undersökt vilka faktorer som, utöver lärarnas syn på ämnet, påverkar det urval och den metod lärarna väljer. Tre huvudfaktorer kunde urskiljas: elevförutsättningar, organisatoriska förutsättningar samt individuella förutsättningar. Undersökningen kommer även fram till att lärare med hög ämneskompetens är mer benägna till samtidsrelevant undervisning än lärare med lägre ämneskompetens. / For this study, five semi-structured interviews were conducted with five teachers of religious studies at the secondary level to elucidate their understanding of the subject and its purpose. Two understandings of the subject were identified: identity-oriented subject understanding and critically oriented subject understanding. In a subsequent step, a selection of the teachers' examination tasks was analysed to see which understanding of the subjectwas revealed in them. Identity-oriented, critically oriented, and also an educational-oriented subject understanding were discovered in them. The study also examined factors that, in addition to the teachers' views on the subject, influence the selection and method chosen by the teachers. Three main factors were discerned: student prerequisites, organizational prerequisites, and individual prerequisites. The investigation also concludes that teachers with high subject competence are more inclined towards teaching that is relevant to contemporary issues compared to teachers with lower subject competence.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.