<p>Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska</p>

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna. Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                       För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen. När vi hade gjort detta jämförde vi resultatdelen i analysen där vi presenterade de, enligt oss, viktigaste likheterna och skillnaderna för att därefter försöka förklara dessa med hjälp av våra teorier.                       Vi fann i vår undersökning att sekularisering var den starkaste faktorn som påverkar kursplanen, men att det inte helt går att frångå att religiöst arv påverkar kursplanen i religionskunskap.

Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige. Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.

The purpose of this study was to get a better understanding of the growing interest inspiritualism and it’s possible consequences for society and the individual’s religiousmental health. This was made by seeing how well you could apply Frisk’s definition ofspiritualism (2006) and Wikström’s model of pastoral care (1999) on Bolens theory ongoddesses (1992). The method used was template style analysis according to Malterud’smodel (2014). By using two themes, pastoral care and spiritualism, and codes based ofthe two theories the material was sorted and analysed. The material was then sorted in totwo categorise, the world of the goddesses and the goddess Demeter. The result showed itpossible to read Bolen’s book as a spiritual literature and that its content overlapped withpastoral care. The conclusion is that spiritualism is capable to offer an alternative to theinstitutional religion’s pastoral care.

Using a substantive idea analysis, of five confirmands’s faith stories, this essay aimes to try to show indications that the secularization, that Sweden is characterized by today, is not solely due to people having a reduced faith or an absent faith. I want to show that there is a natural development in the religious language. This was done by answering two questions and using the developed analysis questions on the faith stories. By analyzing each individual confirmand’s faith story based on the four analysis questions: How does the confirmand describe God? How does the confirmand describe faith? How does the story relate to Sallie McFague? as well as How does the story relate to Janet Soskice? The analysis led to a number of conclusions. These cleary show that faith and what or who God is, is highly personal and an inner process. People today need new metaphors relevant to the their present, to describe the elusive and abstract. Since metaphors have a central function in the design of the religious language, it means that the religious language changes when the society changes. This indicates that secularizations in todays Sweden is not only about reduced faith or an absent faith.

I den här studien presenteras undersökning som gjorts inom ramen för ett historiebruk med fokus på IS tidskrifter, där en textanalytisk undersökningsmetod har legat till grund för studien. Syftet med denna analys har varit att undersöka Islamiska statens historiebruk i tidskrifterna Dabiq och Rumiyah med tonvikt på dess motståndare. Frågeställningar som denna studie har behandlat sammanfattas enligt följande: • Hur använder IS historien för att rättfärdiga sitt handlande gentemot sina motståndare? • Hur och vilka framställs som motståndare i IS tidskrifter? • Vilka kopplingar finns det i IS tidskrifter mellan vår nutid och händelser i vår dåtid? Studien har visat hur IS historiebruk har påverkat synen på motståndarna. Med IS tidskrifter har det historiska vapnet kunnat användas genom historiska texter, händelser, ord samt personer. Således har IS skräck-propaganda påverkat individers tolkning av historiska källor där haditherna samt Koranens relevans har bidragit till motståndarnas exekution. Med hjälp av historia kan organisationen ifrågasätta motståndarnas tro för att stärka sin egen ideologi. Artiklarna använder historiska ord för att stärka föraktet men även bygga upp en gemensam tradition där historiebruket rättfärdigar handlandet mot motståndarna. Resultatet visar att motståndarbilden består av korsfarare, shiamuslimer, murtaddin samt mushrikin som med hjälp av ett historiebruk ur islams historia stärker IS identitet samt tillväxt.

No description available.

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.

Starting in the socio-cultural changes associated with the recent proliferation of various post-terms, this essay explores Mattias Martinson’s proposal for a theological response to these developments. Based on Martinson’s Post-Christian Theology and The Cathedral in the Center, the essay sketches a post-Christian theology that attempts to transcend both traditional Christian theology and atheism as a response to a societal situation of widespread disbelief. To address the ambivalence of the post-Christian society, post-Christian theology needs to be open, adaptable, and provisional, characterized by a ‘neither/nor’ and an ‘in-between,’ rather than by strong metaphysical claims. In a second step, the essay investigates the post-Christian Christian church. To this end, the essay develops an ecclesiological heuristic model to examine the ecclesiological implications of Martinson’s proposal. Situating the Christian church in the nexus of tensions between the divine and the human, the past and the future, and the open and the bounded, the essay demonstrates how the post-Christian church breaks with the established ecclesiological thinking about the church, rejecting the divine elements, the normativity of past and future, and the boundedness of the church. The result is a flattened or weakened church that is better described as a post-Christian atheist church.