<p>I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.</p><p>Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen. Undersökningen innebär en jämförelse mellan skolorna, vad som skiljer och vad som är likt i den undervisning som ges till ungdomar i några av Accras skolor. För att få den bästa och mest övergripande bilden av hur undervisningen ser ut, krävs en stor tonvikt på lärarna. Eftersom lärarna ger så stark prägel på undervisningen, behövs det även framhållas hur de personligen ser på religion i olika syften.</p><p>För att nå mina mål och syften, kommer jag att arbeta utifrån följande frågeställningar:</p><p>• Vilka böcker och vilken litteratur används i samband med undervisningen?</p><p>• Vilken syn har lärarna på religion som ett ämne i skolan?</p><p>• Vilken är lärarnas personliga syn på religion, och religionen i samhället?</p><p>• Vilka religioner presenteras i undervisningen?</p> / <p>The purpose of this study was to examine how religion as a subject in school is taught in three different schools in the capitol of Ghana, Accra. The schools have different religious profiles; Muslim, Christian and non-confessional. The aim is to present a view on the subject of religion that is taught in these different schools, what separates them and what is common to them.</p><p>The result was slightly surprising, because all the schools seemed more similar than different. That is not what you could expect from the beginning, but it has its reasons. In Ghana there is and always has been a strong freedom of worship, and they have never suffered from problems with religious disputes in modern times. Certainly that is because of the education that is given in the schools. Every student is taught about the three main religions in Ghana, and they learn about them in detail. The main difference between the three schools is that the Christian school has its own subject (Christian Religious Studies), and that the Muslim school has mandatory teaching in Arabic and Islam. Besides that, the similarities are much more visible than the differences. Much of that is because of the economic situation in the country, there are no options, and therefore the education is similar in most of the schools.</p>

<p>Studiens frågeställning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sådan. Med frågan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn på sitt rike) snabba fall på en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus på Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur två vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs. en historiebeskrivning baserad på vetenskapliga discipliner som bl.a. arkeologi, antropologi och historia. Den andra var att tolka uppgifter från en vetenskapsteori som inte anses vetenskaplig inom något forskningsfällt. Poängen med att använda den forskningen var att den presenterar en alternativ teori, baserad på astronomiska observationer, kring hur Tawantinsuyu kunde falla så enkelt. Studiet är indelat i tre delar där den första delen inbegriper historia, den andra Dr William Sullivans teori och den tredje en diskursiv analys.</p>

<p>Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok <em>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige</em>, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.</p><p>En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.</p>

<p>Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna <em>pashtunwali. </em>Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen <em>pashtunwali.</em></p>

<p>Already in the second century, the Church Father Irenaeus warned against reading the Gospel of Truth that was used among the so-called Valentinians. For more than one and a half millennium GospTruth was lost until in the 1950s a Coptic text was discovered that could be a translation of that work both loved and hated.</p><p>Since the discovery scholars have tried to determine whether the Coptic text represents the one mentioned by Irenaeus, and whether its author might even be the famous Gnostic teacher Valentinus of Alexandria.</p><p>The text is very complex and the present study the first attempt to use text linguistic tools for analysing GospTruth. A new and sometimes radically different translation is presented, and an hypothesis of date of redaction and authorship is put forward. Previously Gnostic texts have usually been read in light of the reports of the Church Fathers. In this study an attempt is made to detect topics that were interesting for the Valentinians and that have so far been neglected. The analysis presents a new ethical debate among early Christians regarding the Biblical law, and a hypothesis of how the author of GospTruth wanted his or her community to act towards the neighbouring communities is elaborated. In addition my investigation draws attention to an interpretation of the crucifixion that seems to have distinguished Valentinians from others.</p><p>For a long time scholars depicted the Gnostics as evil opponents to the church. During the last decades this view has been criticized, and today many scholars abandon the term Gnostic altogether, and instead only use the term Christian. In my opinion such an approach risks to conceal the unique features of Valentinianism, and the results of the present study will hopefully shed new light on a branch of Christianity which still is relatively unexplored.</p>

Already in the second century, the Church Father Irenaeus warned against reading the Gospel of Truth that was used among the so-called Valentinians. For more than one and a half millennium GospTruth was lost until in the 1950s a Coptic text was discovered that could be a translation of that work both loved and hated. Since the discovery scholars have tried to determine whether the Coptic text represents the one mentioned by Irenaeus, and whether its author might even be the famous Gnostic teacher Valentinus of Alexandria. The text is very complex and the present study the first attempt to use text linguistic tools for analysing GospTruth. A new and sometimes radically different translation is presented, and an hypothesis of date of redaction and authorship is put forward. Previously Gnostic texts have usually been read in light of the reports of the Church Fathers. In this study an attempt is made to detect topics that were interesting for the Valentinians and that have so far been neglected. The analysis presents a new ethical debate among early Christians regarding the Biblical law, and a hypothesis of how the author of GospTruth wanted his or her community to act towards the neighbouring communities is elaborated. In addition my investigation draws attention to an interpretation of the crucifixion that seems to have distinguished Valentinians from others. For a long time scholars depicted the Gnostics as evil opponents to the church. During the last decades this view has been criticized, and today many scholars abandon the term Gnostic altogether, and instead only use the term Christian. In my opinion such an approach risks to conceal the unique features of Valentinianism, and the results of the present study will hopefully shed new light on a branch of Christianity which still is relatively unexplored.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud. Hammar framför vikten av den egna erfarenhetens insikter, medan Ekman istället står i stark relation till vad bibelns ord och texter säger. När Hammar förespråkar dialog mellan människor tar istället Ekman avstånd från dialogen och menar att människor istället behöver omvända sig till Gud och se vad Jesus gjort för människan. Resultatet visar tydligt att deras gudsrelation i hög grad skiljer sig från varandra. Ekman menar att om alla följde ett och samma sätt skulle det underlätta för människan i samtliga situationer. Hammar anser att ett sådant resonemang inte leder till ett utrymme för tolerans, respekt, och människors förståelse för varandra kan därmed inte öka.

Five decades’ process of breaking more than four centuries of Church-State ties saw a major break-through at the stroke of the new millennium (the year 2000), with the implementation of legislative reforms aimed at giving the Church of Sweden a greater degree of liberty, while extending greater freedom to other religious communities in Sweden. Almost a decade after this historic legislation most stakeholders claim the impact of the reform has been significant. Indeed the decision to server Church-State ties for whatever purpose or reason, after such a long standing relation between the two, will by all means have implications for the Church that is separated, the State and the so called free churches and other religions in Sweden. Thus, this field study seeks to investigate the resultant impact of delimiting governmental power in the religious domain on the now autonomous church and the implications the separation has had for other “non-state churches” as well as the secularized state government in Sweden almost ten years after the reforms.

En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns påverkan på ett lyckat slavuppror där andra slavuppror misslyckats.

SAMMANFATTNING   Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har då valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av människan, deras syn på hälsa, sjukdom samt läkemedel och sedan göra en jämförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att få fram mätbara reproducerbara fakta. Antroposoferna talar istället om en andevetenskap vilken alla kan få tillgång till genom att följa den antroposfiska kunskapvägen. Skolmedicinens läkemedel är kemiskt framställda för att påverka processer eller organ i kroppen till det bättre medan antroposoferna hävdar att allt i naturen från människa till sten är besläktat med och påverkar varandra. Utifrån detta sysätt har antroposoferna valt ut vilka växter och metaller som ska användas som läkemedel och de använder sig sedan av en potentieringsprincip och ett rytmiskt skakande i framställningen av läkemedlen, principer vilka skolmedicinen helt förkastar. Ur skolmedicinsk naturvetenskaplig synvinkel är inte antroposofin en vetenskap och har därför inget vetenskapligt värde.   Nyckelord: antroposof*, människobild/människosyn, kunskapsväg/utveckling, hälsa och sjukdom/läkekonst/medicn.