<p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی

<p>Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus <em>Det judiska kriget </em>i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (<em>The Wars of The Jews, </em>bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid.</p><p>Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor:</p><ul><li>Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut?</li><li>Vad händer med själen efter döden?</li></ul><p>Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.</p>

<p>Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.</p><p>Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget. Men bevisen pekar mot planerade folkmord på bosniska muslimer och kroater. Ingen skulle vara så naiv att tro att förbrytelser som de i Jugoslavien aldrig kommer att ske igen.</p><p>Många söker förklaringar till grymheterna under krigen i forna Jugoslavien. Verkligheten är inte så enkel och därför är det viktigt att inte dela in den i rätt och fel, utan att förstå sammanhanget. Klar bild bakom krigets mörka murar och förvirring är den frågan som ska undersökas närmare i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk förklaring till kriget och att se om orsaken till kriget var religiös. Man kan inte utesluta ett samband mellan grymheterna under krigen och hur människor mått.</p>

<p>The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of “rites de passage”. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions.</p>

<p>Omkring år 30 sänder Jesus ut sina lärjungar i världen att sprida det kristna budskapet. På sin vandring genom Europas länder förändras synen på Kristus, han blir ”germaniserad” när de germanska stammarna tar Honom till sig och byter tro. Till slut når kristendomen så fram till ”jordens yttersta gräns” för att använda Rimberts ord - Svealand. Där möter missionärerna något som jag ser som de fornnordiska gudarnas sista utpost, nämligen templet i Uppsala. Enligt Adam av Bremen hade svearna ett stort kultcentrum där, dit folk vallfärdade med gåvor vart nionde år då en stor fest ägde rum. Inne i templet satt Tor i högsätet i mitten och på var sin sida om sig hade han Oden och Frej. Tor var alltså enligt Adam av Bremen den högsta Guden som rådde över allt slags väder och som man vände sig till när hungersnöd eller farsot hotade. Jag har i mitt arbete försökt visa att Adam av Bremen har rätt i sitt antagande att Tor var en stor gud och en värdig motståndare till den nya tron. Målsättningen har varit att spåra en religiös kontinuitet från Tor till utformningen av den kristna guden i källorna från den här tiden. De källor jag studerat är:</p><p>• Sagor och legender. En okänd kung Erik, Erik den helige samt Olav den helige visar alla på kopplingar till den fornnordiske guden Tor.</p><p>• Arkeologiska fynd. Fynd av Torshammare och kristna kors visar att de användes under samma tidsperiod.</p><p>• Ikonografi. Bilder på Kristus och helgonen visar att de var segrande vikingakungar och därmed passade in på den fornnordiska härskarmaktens mansideal.</p><p>• Ortnamn. Sankt Olofsåkern i Uppsala som har kopplingar bakåt till en åker där Torskult förekommit.</p><p>• Kultformler. Böner och ord som riktas till gudarna om önskat beskydd. Samma formler har använts både före och efter kristnandet.</p><p>• Runstenar. Bild som kan vittna om att missionärerna ”kristnade” fornnordiska Torsmyter samt texter och symboler som belyser människornas osäkerhet inför den nya guden, för säkerhets skull vände man sig till båda.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.</p><p><strong>Huvudfrågor</strong></p><ul type="disc"><li>Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?</li><li>Vilken funktion har bilden i ett läromedel?</li></ul>

<p>Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.</p><p>Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle. Kristendomen, i den form den kom till Sverige, kunde ej fungera i ett släktsamhälle, utan var avpassad till det statssamhälle som fanns ute i Europa. Resultatet blev att kristendomen gav ett klass- och statssamhälle med en stärkt kungamakt.</p><p>Det är lika välbekant som beklagligt att de texter som står till buds för den som vill studera Sveriges kristnande är få, ojämna och ofta mycket sena. Också vid användningen av detta material krävs en gruppering av stoffet med hänsyn till de olika dokumentens litterära art och en kritisk prövning av deras tendens och beroende av intressenterna i den process som de olika texterna informerar om.</p>

<p>Västerländsk litteratur som behandlar asiatiska religioner använder ofta västerländska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstämmer inte alltid översättningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel på detta är det japanska konceptet kami, som felaktigt översätts med västerländska begrepp som ”gudomar” och ”andar”. Syftet med denna uppsats är att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling. Boken som valdes för detta ändamål är Sir Ernest Satows översättning av ritualtexter från Yeñgishiki ’Ceremoniella lagen’ som härstammar från 800-talet. Ett vidare syfte med uppsatsen är att påvisa att kamikonceptet innehåller mer än vad som inryms i de västerländska begreppen ”gudomar” och ”andar”. Slutsatsen är att kamikonceptet inte kan tolkas som ”gudomar” eller ”andar” då det innefattar allt som inger vördnad och inspiration hos människan. Detta gör att begreppet kami inte kan översättas till västerländska termer.</p>

<p>Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.</p><p>Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna.</p><p>Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor.</p><p>Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.</p>