Selma Lagerlöf (1858-1940) is one of Sweden’s most well-known and prominent authors. The field of research connected to both her personal life and her body of work is certainly immense. However there are still gaps in the research concerning Lagerlöf’s social critique through her literature. Alongside her authorship she was active in the peace- and women’s movement, and particularly so in women’s suffrage. Simultaneously, as the women’s movement gained momentum at the turn of the 20th century, there was a domestic armament in Sweden. It was at this point when Lagerlöf wrote Herr Arne’s Hoard/The Treasure (1903). The purpose of this study is to examine the connections between manliness and violence in Selma Lagerlöf’s Herr Arne’s Hoard/The Treasure. This is achieved by means of reparative reading using gender theory from the Nordic historic masculinity studies. The reparative reading is based on a model of interpretation, first promoted by Eve Kosofsky Sedgwick, and is not about hidden meanings but rather what the text explicitly represents. The analysis shows that the text criticizes a certain fit for military service type of manliness. This particular manliness is characterized by self-interest and vindictiveness, which is tied to an archaic barbarity and social stagnation. At the same time it is connected to positions of power. The analysis also shows, through the critic, a feminine desire for justice, a movement towards change and the subversive potential of sympathy. / Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges namnkunnigaste och mest prominenta författare. Forskningsfältet kring hennes person och produktion är närmast oöverskådligt. Det finns emellertid fortfarande luckor i forskningen gällande hur samhällskritisk Lagerlöf egentligen var i sitt författarskap. Vid sidan av sitt författarskap var hon också aktiv inom freds- och kvinnorörelsen, i synnerhet i kampen för kvinnlig rösträtt. Samtidigt som kvinnorörelsen tog fart kring sekelskiftet 1900, genomfördes en inhemsk militär upprustning i Sverige. Under denna tidsperiod skriver Lagerlöf berättelsen Herr Arnes penningar (1903). Den här studien undersöker kopplingen mellan manlighet och våld i Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar. Studien genomför en reparativ läsning utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med teorier hämtade från den nordiska historiska manlighetsforskningen. Den reparativa läsningen är baserad på en tolkningsmodell som först lanserades av Eve Kosofsky Sedgwick och som handlar om att inte se till vad en text döljer utan till vad den vill. Analysen påvisar att texten kritiserar en särskild vapenför manlighet. Denna manlighet karakteriseras av egennytta och hämndbegär, som förbinds med ett arkaiskt barbari och samhällelig stagnation. Samtidigt förbinds det med maktpositioner. Analysen synliggör utifrån kritiken också ett kvinnligt begär efter rättvisa, en rörelse mot förändring och sympatins subversiva potential.

No description available.

The Fifty Shades-trilogy by E. L. James has become a cultural phenomenon, and is widely debated as such. The main issue of the debate is often concerning the story’s relation to women’s position in society. Common standpoints are that it is either contributing to women’s sexual liberation or that it perpetuates violence against women. The story is also considered to be of poor literary quality. In my thesis, I seek for approaches to understand the story beyond polarisation. I am performing a reparative reading of the first novel of the trilogy, Fifty Shades of Grey, through Michel Foucault’s notions of knowledge, power and pleasure. The purpose is to examine how these work in relation to each other, and how they relate to the presentation of sexuality and subjectivity in the novel. Furthermore, I engage in dialogue with previous research on Fifty Shades in the feminist field. In my analysis, I illustrate how knowledge, power and pleasure are synergetic and under constant negotiation. They are woven together and move between characters, laying the foundation for the subjects and their sexualities. I demonstrate how the power relations operate in multiple directions between Christian, Ana and Ana’s friend Kate, which is something that Ana shows awareness of. Further, I find that a conflict between mind and body occurs. Ana assumes the position of the knowing subject, through which she approaches corporality, and thereby gains new independence. Finally, I reflect on corporality’s intrusion of language in relation to the (de)valuation of the literary quality of the novel. As a question to bring to future studies, I ask whether the reading of Fifty Shades of Grey might be understood as consumption of body rather than consumption of literature, sexism or heteronormativity. / Fifty Shades-trilogin av E. L. James har blivit ett populärkulturellt fenomen som omdebatterats kraftigt. Temat för diskussionerna gäller ofta berättelsens förhållande till kvinnors sociala position i samhället. Vanliga åsikter är att den antingen bidrar till kvinnors sexuella frigörelse eller att den normaliserar våld mot kvinnor. Berättelsen anses även vara litterärt undermålig. I denna uppsats söker jag efter sätt att förstå berättelsen utanför polariseringen.  Jag genomför en reparativ läsning av trilogins första del, Fifty Shades of Grey, genom Michel Foucaults begrepp vetande, makt och njutning. Syftet är att undersöka hur begreppen fungerar i relation till varandra samt hur de förhåller sig till framställningen av sexualitet och subjektivitet i romanen. Jag går även i dialog med tidigare forskning om Fifty Shades i det feministiska fältet.  I min analys belyser jag hur vetande, makt och njutning samverkar med varandra och är under ständig förhandling. De rör sig mellan karaktärerna och vävs ihop till ett nät som lägger grunden för subjekten och sexualiteterna. Jag visar hur maktrelationerna är verksamma åt flera håll mellan Christian, Ana och Anas vän Kate, vilket Ana genom berättelsen också är medveten om. Jag finner även att det uppstår en konflikt mellan sinne och kropp. Ana intar rollen som ett det vetande subjektet. Genom denna roll närmar hon sig kroppsligheten, i vilken hon finner ny självständighet. Avslutningsvis reflekterar jag över kroppslighetens inträngande i språket, i relation till (ned)värderandet av romanens litterära kvalitét. Inför framtida studier ställer jag frågan om läsandet av Fifty Shades of Grey skulle kunna förstås som konsumtion av kropp snarare än som konsumtion av litteratur, sexism eller heteronorm.

Il est reconnu que la protéine filamenteuse intermédiaire Nestine est exprimée lors du processus de cicatrisation et du remodelage fibrotique. De plus, nous avons identifié l’expression de la Nestine au sein de deux populations distinctes qui sont directement impliquées dans les réponses de fibroses réparative et réactive. Ainsi, une population de cellules souches neurales progénitrices résidentes du coeur de rat adulte exprime la Nestine et a été identifiée à titre de substrat de l’angiogenèse et de la neurogenèse cardiaque. Également, la Nestine est exprimée par les myofibroblastes cicatriciels cardiaques et il a été établi que la protéine filamenteuse intermédiaire joue un rôle dans la prolifération de ces cellules. Ainsi, l’objectif général de cette thèse était de mieux comprendre les évènements cellulaires impliqués dans la réponse neurogénique des cellules souches neurales progénitrices résidentes cardiaques Nestine(+) (CSNPRCN(+)) lors de la fibrose réparative cardiaque et d’explorer si l’apparition de fibroblastes Nestine(+) est associée avec la réponse de fibrose réactive secondaire du remodelage pulmonaire. Une première publication nous a permis d’établir qu’il existe une régulation à la hausse de l’expression de la GAP43 (growth associated protein 43) et que cet événement transitoire précède l’acquisition d’un phénotype neuronal par les CSNPRCN(+) lors du processus de cicatrisation cardiaque chez le rat ayant subi un infarctus du myocarde. De plus, la surimposition de la condition diabétique de type 1, via l’injection unique de Streptozotocine chez le rat, abolit la réponse neurogénique des CSNPRCN(+), qui est normalement induite à la suite de l’ischémie cardiaque ou de l’administration de 6-hydroxydopamine. Le second article a démontré que le développement aigu de la fibrose pulmonaire secondaire de l’infarctus du myocarde chez le rat est associé avec une augmentation de l’expression protéique de la Nestine et de l’apparition de myofibroblastes pulmonaires Nestine(+). Également, le traitement de fibroblastes pulmonaires avec des facteurs de croissances peptidiques pro-fibrotiques a augmenté l’expression de la Nestine par ces cellules. Enfin, le développement initial de la condition diabétique de type 1 chez le rat est associé avec une absence de fibrose réactive pulmonaire et à une réduction significative des niveaux protéiques et d’ARN messager de la Nestine pulmonaire. Finalement, la troisième étude représentait quant à elle un prolongement de la deuxième étude et a alors examiné le remodelage pulmonaire chronique chez un modèle établi d’hypertension pulmonaire. Ainsi, les poumons de rats adultes mâles soumis à l’hypoxie hypobarique durant 3 semaines présentent un remodelage vasculaire, une fibrose réactive et une augmentation des niveaux d’ARN messager et de la protéine Nestine. De plus, nos résultats ont démontré que la Nestine, plutôt que l’alpha-actine du muscle lisse, est un marqueur plus approprié des diverses populations de fibroblastes pulmonaires activés. Également, nos données suggèrent que les fibroblastes pulmonaires activés proviendraient en partie de fibroblastes résidents, ainsi que des processus de transition épithélio-mésenchymateuse et de transition endothélio-mésenchymateuse. Collectivement, ces études ont démontré que des populations distinctes de cellules Nestine(+) jouent un rôle majeur dans la fibrose réparative cardiaque et la fibrose réactive pulmonaire. / It is well established that the intermediate filamentous protein Nestin is expressed during wound healing and fibrotic remodeling. Furthermore, we have identified Nestin expression in two distinct populations directly implicated in reparative and reactive fibrosis. The adult rodent heart contains a resident population of neural progenitor/stem cells that express Nestin and identified as a cellular substrate of cardiac angiogenesis and neurogenesis. Moreover, Nestin is also expressed in cardiac scar myofibroblasts and the intermediate filament protein plays a direct role in proliferation. Thus, the general aim of the present thesis was to better understand the cellular events implicated in the neurogenic response of neural progenitor/stem cells during cardiac reparative fibrosis and to explore whether the appearance of Nestin(+)-fibroblasts was associated with reactive fibrotic response secondary to pulmonary remodeling. The first study revealed that the transient upregulation of growth associated protein 43 (GAP43) represents a transition event during the acquisition of a neuronal-like phenotype by cardiac resident neural progenitor/stem cells in the scar of the infarcted rat heart. Furthermore, the superimposition of a type 1 diabetic environment, via the single injection of streptozotocin in rats, abrogated the neurogenic response of cardiac resident neural progenitor/stem cells to ischemia and 6-hydroxydopamine, respectively. The second study has demonstrated that the development of acute pulmonary fibrosis secondary to myocardial infarction of the adult rat heart was associated with the increased expression of Nestin protein levels and appearance of Nestin(+)-myofibroblasts. Furthermore, the treatment of pulmonary fibroblasts with putative pro-fibrotic peptide growth factors increased Nestin protein levels. Lastly, in the lungs of type 1 diabetic rats, the absence of a reactive fibrotic response was associated with a significant downregulation of Nestin protein/mRNA levels. Finally, the third study represented an extension of the second study and examined chronic lung remodeling in an established model of pulmonary hypertension. The lungs of adult male rats subjected to 3 weeks of hypobaric hypoxia were associated with vascular remodeling, reactive fibrosis and increased Nestin protein and mRNA levels. Moreover, Nestin, rather than smooth muscle α-actin expression was identified as a more relevant marker of activated pulmonary fibroblasts. Furthermore, the appearance of activated pulmonary fibroblasts may be derived in part from resident fibroblasts and secondary to endothelial-mesenchymal transition and epithelial-mesenchymal transition. Collectively, these studies have demonstrated that distinct populations of Nestin-expressing cells play a seminal role in cardiac reparative fibrosis and pulmonary reactive fibrosis.