In this thesis we have examined why the establishment process of travel destination is essential for the tour operators and how the process can be influenced by different conditions. The thesis is written from the perspective of the tour operators and with the tour operator Ving as our case study, we have been able to create a picture of how the establishment process of travel destination may look like. We have chosen to deal with some different areas in this thesis that all are important for the creation of a holistic picture of the process. The overall segments listed in this thesis are the process itself, the tourist, marketing, the product creation and demand. By connecting our theoretical framework to the collected empirical data from our case study, we have analyzed the establishment process and drawn our conclusions.

Aim: By studying the evolution of the market for package holidays over time we hope to get an understanding of the trends that have characterized the market. By doing so, we can get an idea of where the market is moving towards the future. This knowledge is essential for market participants to establish appropriate strategies that follow market trends. Method: We have used qualitative interviews with people involved in the charter industry. Result & Conclusions: The market is characterized by an increase in Internet orientation, where the travel directory and the physical travel agents are becoming less important. The understanding of climate impacts of travel has increased. More people of the third-generation buy package travels and countries in North Africa and Asia are growing in popularity. We believe the market in the coming years will be characterized by lower prices and lower quality. Travel directories will be replaced by promotional flyers. Marketing will be aimed at the third generation. It will be difficult for physical retailers to retain customers. Interest in countries such as Vietnam, Malaysia and Egypt will increase. Suggestions for future research: “A study of the physical dealer prospects” and “Studies on the consumers’ willingness to pay for environmentally friendly charter” would be interesting.   Contribution of the thesis: An increased understanding of the trends in the charter industry.   Key words: Trend, charter companies, market, marketing, consumers, destinations, resorts, travel directory, Internet, development, future. / Syfte: Genom att studera utvecklingen på marknaden för charterresor över tid hoppas vi få förståelse för vilka trender som har präglat marknaden för charterresor och vilka tendenser vi kan se att utvecklingen rör sig mot. Denna kunskap är nödvändig för att charterbolagen ska kunna upprätta relevanta strategier som följer marknadens utveckling. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med personer verksamma inom charterbranschen. Resultat och slutsats: Marknaden karaktäriseras av en ökad internetorientering, där resekatalogen och de fysiska resebyråerna blir allt mindre betydelsefulla. Även kunskapen om resandets klimateffekter har ökat. Allt fler personer av den äldre generationen köper charterresor och länder i Nordafrika och Asien växer i popularitet. Vi bedömer att marknaden de kommande åren kommer att kännetecknas av lägre priser och sämre kvalitet. Resekatalogen ersätts av reklamblad. Marknadsföring kommer att riktas till den äldre generationen. Det blir svårt för fysiska återförsäljare att behålla kunder. Intresset för länder som Vietnam, Malaysia och Egypten kommer att öka.   Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av de fysiska återförsäljarnas framtidsutsikter samt studier om betalningsviljan för miljövänliga charterresor vore intressant Uppsatsens bidrag: Ökad förståelse för utvecklingen i charterbranschen.   Nyckelord: Trend, charterbolag, marknad, marknadsföring, konsument, destination, resmål, resekatalog, internet, utveckling, framtid.

Turistindustrin är en viktig industri ur ett ekonomiskt perspektiv samtidigt som den är mycket sårbar för negativa händelser som sker runt om i världen. Då information och nyheter sprids snabbare än någonsin, på grund av den enkelhet som finns att ta till sig information, är det lätt att destinationers image påverkas av det som förmedlas via media. Föreliggande studie fokuserar därmed på att, ur ett producentperspektiv, försöka kartlägga på vilket sätt som destinationers image påverkas av negativ nyhetsrapportering. Detta görs genom att erhålla en förståelse kring vad det är som gör att en image förändras. Samtidigt ligger ett fokus på att försöka förstå om olika strategier tillämpas av researrangörer för att förändra destinationers image samt om de arbetar med att hantera medias påverkan på destinationers image. Det med ambitionen att erhålla en kunskap kring vad som kan göras för att minska att resmönster påverkas i lika stor utsträckning som det gör idag.   För att göra detta fokuserar studien på följande forskningsfrågor:   <ul type="disc">Hur påverkas destinationers image av negativ nyhetsrapportering? Finns det några strategier som researrangörerna tillämpar för att förändra en destinations image och i så fall vilka?   De slutsatser som studien kommer fram till är följande:   <ul type="disc">Destinationer påverkas av negativ nyhetsrapportering till följd av att personer påverkas av det media rapporterar om. Destinationer påverkas i olika utsträckning beroende på dess internationella status, geografiska läge, resenärernas familjära känsla gentemot platsen samt själva händelsens karaktär. Alla individer påverkas olika av massmedias rapportering, beroende på tidigare erfarenheter och kunskap om platsen. Alla kriser och händelser kräver olika strategier, både storleksmässigt och beroende på vad för typ av händelse som inträffat. Researrangörer hjälper destinationer under en kortsiktig period men under ett längre perspektiv så anpassar sig researrangörerna främst till efterfrågan på marknaden. Det är en skör balansgång vad gäller att tillämpa externa aktörer vid arbetet med att förändra destinationers image. Baserad på situation tilltas olika marknadsföringsstrategier i form av kampanjer, annonser och rabatter, vilket kortsiktigt kan påverka att försäljningen ökar och resmönster påverkas. Ansvaret ligger hos oss människor hur vi erhåller rätt information via rätt kanaler som följaktligen påverkar våra uppfattningar och därmed destinationers image. / The tourist industry is important to the industry economically. But at the same time it is very vulnerable to negative happenings and events from around the world. Since information and news is spreading faster than ever before, and due to the simplicity there now is to take parts of the information about a destination, it is easy for the destinations image to be affected badly by what is being mediated throughout the media. This study therefore aims to map out in what ways destinations images are affected by negative news, reporting through a producer perspective. This is done by examining what there is that makes an image change. At the same time this study focuses on trying to understand if different strategies are being used by tour operators in order to change the image of destinations and if they are trying to handle the media's effect on such image. Therefore the ambition is to gain knowledge about what can be done to minimize the effect media has on travel patterns and reduce the extent there is today.   In order to do this, the following study focuses on these two research questions:   How is destinations images affected by negative news reports? Are there any strategies that travel agencies apply in order to change destination images, and in that case which?   The conclusions that can be drawn are following:   Destinations are affected by negative news reports because people are affected by media reportings. Destinations are affected to various degrees depending on its international status, geographical location, travelers' family feelings towards the place and the nature of the event itself. All individuals are affected differently by the media reportings, depending on previous experience and knowledge of the site. All crises and events require different strategies, both in size and depending on what type of event that has occurred. Tour operators help destinations in the short term rather than the longer term perspective, as tour operators adapt primarily to market demand. It is a tough balance in terms of applying external factors in the process of changing the image of destinations. Based on situation, different marketing strategies are used in the form of campaigns, ads and discounts, which can shortly affect sales and travel patterns. The responsibility lies on each individual and how we get the right information through the right channels, which consequently affects our perceptions and thus the image of destinations.

<p>Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making.</p> / <p>Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna.</p><p>Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer.</p><p>Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer?</p><p>För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer.</p><p>Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.</p>

Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making. / Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna. Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer. Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer? För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer. Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.