Do Scandinavian companies manage their earnings prior to initiating an IPO and if so, how does that affect their subsequent market performance? Prior studies have been able to identify the use of earnings management prior to companies going public, leading to increased initial equity value, followed by negative returns compared to the market as a whole.  In this study we examine the relation between discretionary accruals as an approximation of earnings management for companies listed on the three major Scandinavian stock exchanges through 2005-2017, and their abnormal returns as an approximation of post-IPO market performance. Discretionary accruals are measured in two categories, total discretionary accruals and discretionary short-term accruals, being more directly related to earnings increasing earnings management. Both measurements are divided as fractions of total assets making them comparable throughout the market. We find that companies total discretionary accruals on average are positive, indicating that accrual increasing earnings management is used prior to being brought to the public market. The average companies’ discretionary current accruals are negative, separating the results found in the Scandinavian markets from prior research in the field. As we study their subsequent market performance, we find that an increased level of discretionary short term accruals, earnings increasing earnings management is negatively related to abnormal returns.

Titel: Cooking the Books: En analys av resultatmanipulering vid svenska börsintroduktioner. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2024-05-28. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om resultatmanipulering förekommer i samband med börsnoteringar på den svenska aktiemarknaden. Metod: Denna studie har tillämpat en kvantitativ strategi för att analysera förekomsten av resultatmanipulering vid börsnoteringar. Finansiella data samlades in från Retriever för företag noterade på First North, NGM Equity, Spotlight och Nasdaq STHLM under perioden 2018–2022. Analysen gjordes i IBM SPSS Statistics. Resultat och slutsats: Vår studie finner signifikanta bevis för att företag manipulerar sina resultat uppåt under perioden före, under och efter en börsnotering. Examensarbetets bidrag: Det finns lite till ingen forskning om sambandet mellan börsnoteringar och förekomsten av resultatmanipulation på den svenska aktiemarknaden. Denna studie bidrar med värdefulla insikter för marknadens olika intressenter, i syfte av att minska de risker och felaktiga värderingar som kan uppstå vid börsnoteringar. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan utöka tidsramen och inkludera fler variabler. Marknadens reaktioner på resultatmanipulation kan dessutom utforskas. Den kassaflödesbaserade resultatmanipulationen kan också beaktas. Till sist vore det även intressant att tillämpa Dechows et al. (2012) metodik i andra kontexter, som under covid-19-pandemin. Nyckelord: Redovisning; Redovisningsval; Periodiseringar; Periodiseringsbaserad resultatmanipulering; Resultatmanipulering; Börsintroduktioner. / Title: Cooking the Books: An analysis of earnings management among Swedish IPOs.  Level: Degree project at first level (bachelor’s degree) in the subject Business Administration.  Authors: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson.  Supervisor: Jan Svanberg.  Date: 2024-05-28.  Aim: The purpose of this study is to analyze whether earnings management occurs in context with IPOs on the Swedish stock market.  Method: This study has applied a quantitative strategy to investigate earnings management in the context of Swedish IPOs. Financial data from 2018–2022 were collected from the database Retriever for companies listed on First North, NGM Equity, Spotlight, and Nasdaq STHLM. The analysis was conducted with IBM SPSS Statistics.  Results and conclusions: This study provides evidence that firms inflate their earnings during the period before, during, and after an IPO.  Contribution of the thesis: There is little to no research on the relationship between IPOs and the practice of earnings management in the Swedish stock market. This study provides valuable insights for the various market stakeholders, aiming to reduce the risks and inaccurate valuations that can arise during IPOs.  Suggestions for future research: Future research can extend the analysis timeframe and include more variables. Additionally, market reactions to earnings management can be explored. Real activities management can also be considered. Finally, it would be interesting to apply the methodology of Dechow et al. (2012) in other contexts, such as during the COVID-19 pandemic.  Key words: Accounting; Accounting choices; Accruals; Accrual-based earnings management; Earnings management; Initial public offerings.

Denna uppsats undersöker om finansdirektörens kön har ett samband med resultatkvalitet. Resultatkvalitet definieras som att det påverkas av resultatmanipulering, där diskretionära periodiseringar används som indikator för resultatmanipulering. Den modifierade Jones- modellen tillämpas som en tvärsnittsmetod för att mäta diskretionära periodiseringar. Undersökningen görs på Stockholmsbörsen Large-, Mid och Small Cap 2016. Vår hypotes är att företag med en kvinnlig finansdirektör har en mindre mängd diskretionära periodiseringar jämfört med företag med en manlig finansdirektör. Studien kompletteras med hänseende till urvalet med en delstudie som görs på den största branschen på Stockholmsbörsen, Industri. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan företag beroende på könet hos finansdirektören avseende diskretionära periodiseringar på varken Stockholmsbörsen eller inom branschen Industri 2016.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

<p>Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.</p>

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

Sammandrag Problematisering: Tillåter kvinnliga revisorer en lägre mängd av earnings management än sina manliga kollegor? En väldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat på om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer väljer att begränsa earnings management i ett företag. Dessa undersökningar har gjorts i länder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de högsta i världen när det kom- mer till jämställdhet, och det finns därför en osäkerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra länder. Å andra sidan finns det forskning som tyder på att sociala strukturer såsom jäm- ställdhet påverkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och män utan också synen på resultat manipulering. Forskning påvisar en stark korrelation mellan ett lands nationella kultur och före- komsten av earnings management. Det finns också studier som säger att personers karaktär på- verkas av skillnaderna mellan könen och att dessa är olika från land till land. Medan andra påstår att homogena miljön i revisionsföretag eliminerar skillnaderna mellan kvinnliga och manliga revi- sorer. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kvinnliga revisorer bidrar till en mindre mängd av earnings management än sina manliga kollegor och om det finns en skillnad mellan länder med hög jämställdhetsnivå kontra låg jämställdhetsnivå. Metod: Studien tar med hjälp av tidigare teoretisk forskning fram tre frågeställningar som besva- ras med hjälp av en vidareutvecklad statistisk modell. Det material vi använts oss utav för vår undersökning har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och från företagens senaste års- redovisning. Resultat: Vår studie påvisar att det skiljer sig mellan hur kvinnliga respektive manliga revisorer agerar vid förekomsten av earnings management. Vidare finner vi en viss indikation om att jäm- ställdhetsnivån i ett land påverkar mängden earnings management som förekommer hos företag med kvinnliga revisorer. Men det intressanta i vår forskning är att kvinnor tenderar att bidra till en högre mängd earnings management än sina manliga kollegor och när man blandar in variabeln hög jämställdhet minskar earnings management i jämförelse till företag i länder med låg jäm- ställdhet.