Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

No description available.

Resultatmanipulering är ett ämne inom redovisning som innebär att redovisningen inte återspeglar företagets ekonomiska verklighet och därmed inte följer regelverket, vilket kan skapa problem. Forskning visar att det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering året innan bolagsskatten sänks för att minimera skatteinbetalningen. Revisorn ska kontrollera att företagets årsredovisning är i enlighet med regelverken. År 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige, vilket exempelvis har lett till ökade formaliafel i årsredovisningarna. Ett annat ämne som diskuteras i samhället är jämställdheten mellan män och kvinnor. I Sverige har en majoritet av de privata företagen en manlig VD och eftersom bland annat social role theory poängterar att de finns olika könsroller kan könet på företagets VD få betydelse för bolagen. Detta examensarbete kommer att kombinera dessa två problem och undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. För att besvara syftet utgår examensarbetet från privata aktiebolag i Malmö, Helsingborg och Lund med en nettoomsättning mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Vidare har årsredovisningar samlats in för åren 2010-2014. För att mäta indikationen på resultatmanipulering används diskretionära periodiseringar beräknade utifrån den modifierade Jones-modellen. Insamlad data visar att majoriteten av företagen har en manlig VD eller manlig revisor samt att majoriteten av företagen har revision. Vidare genomförs två regressioner för att kunna undersöka både reviderade och icke reviderade företag. Bland de reviderade företagen visar resultatet ett statistiskt säkerställt samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Även ett statistiskt säkerställt samband visas mellan könet på företagets revisor och indikationen på resultatmanipulering samt mellan interaktionsvariabeln bestående av könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre och detsamma gäller företag med en kvinnlig revisor. Detta skulle kunna indikera på att kvinnor är mindre riskbenägna samt mer konservativa. Däremot om företaget både har en kvinnlig VD och revisor förekommer indikationer på mer resultatmanipulering, vilket skulle kunna indikera på att två kvinnor får stöd av varandra för att fatta beslut. Regressionen för de icke reviderade företagen visar däremot inte något signifikant samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Detta skulle kunna bero på att det finns mindre kunskap inom redovisning i dessa företag eller att skillnaden i riskbenägenhet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är liten.

Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.

På Stockholmsbörsen under 2019 skedde i genomsnitt 355 612 handelsavslut per dag och under Corona-året 2020 slogs flera rekord i antalet avslut, bland annat den 12 mars då över 1 400 000 stycken gjordes på den svenska Stockholmsbörsen (Avanza, 2020). Något som påverkar investerare till att göra avslut på börsprodukter är naturligtvis nyheter kring bolagen, framför allt nyheter kring årsredovisningen. En bra årsrapport har i generella termer historiskt fått investerare att vilja köpa fler aktier i ett bolag, medan en dålig rapport har fått dem att vilja sälja av sina andelar (Lopez & Rees, 2002, s.155). Några typer av tillgångar som anses ha blivit särskilt svåra att bedöma efter regelverket IFRS intåg är goodwill och immateriella tillgångars avskrivnings- och nedskrivningsmetoder,då dessa bygger på en delvis subjektiv bedömning av framtida kassaflöden kopplade till tillgången. Det har även lett till att det blivit svårare för investerare att göra jämförelser mellan bolags tillgångar och användningen av dessa på marknaden (Hoogendoorn, 2006, s.24). Studien grundar sig utifrån tidigare forskning som analyserat bolag som befinner sig i tillstånd där det tycks föreligga starka incitament till resultatmanipulering, till exempel bolag i stigande resultattrend eller rapporterat ett resultat just över noll, även kallat loss avoidance. Då den tidigare forskningen främst riktat in sig på nyckeltalet periodiseringar finner vi det intressant att även utforska andra nyckeltal som potentiellt kan användas i liknande syften.Denna studie ämnar undersöka om det förekommer tendenser hos de svenska bolagen som är listade på börslistorna large cap och small cap att använda avskrivningar av immateriella tillgångar för att undvika bryta stigande resultattrender som varat i minst 3 åreller att undvika att rapportera en förlust.Syftet är vidare att undersöka om det förekommer skillnader i avskrivningar av immateriella tillgångar mellan företag med starka incitament, där bolagen harkategoriseratssom loss avoidance-bolag och stigande resultattrend-bolag.Studien visar ett resultat där det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av storleken på avskrivningar för att undvika att brytaen stigande resultattrend som varar i minst 3 år.Med detta sagt, har studien också kommit fram till att det inte förekommer något samband för stigande resultattrend vad gäller börslistan small cap. Studien visar också att det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap och small cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av avskrivningar för att undvika att rapportera en förlust. För large cap-bolagen finner vi ett starkt samband för detta, medan det för small cap-bolagen inte finns något samband i vår utförda studie.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.

Syftet: Syftet är att utreda om det finns ekonomiska incitament i form av opportunism som påverkar nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa studiens hypoteser. Resultat & Slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inga signifikanta samband mellan de fyra undersökta incitamentrelaterade faktorerna och nedskrivning av goodwill. Cheferna har inte agerat opportunistiskt vid nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Däremot har testerna visat ett signifikant negativt samband mellan förändring i omsättning och nedskrivning av goodwill. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap kring goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 hos börsnoterade företag i Sverige under åren 2019 - 2021. Förslag till fortsatt forskning: En mer omfattande studie där jämförelse mellan hur goodwillnedskrivningar hanteras under Covid-19 och perioden före eller efter görs. / Aim: The purpose of this study is to examine whether there are opportunistic incentives that affect impairments of goodwill in listed companies in Sweden. Method: The study’s aim has been answered through a quantitative method. Correlation and regression analysis have been done to test the study’s hypotheses. Results & Conclusions: Results of the performed statistical tests showed no significant associations between the four investigated incentive-related factors and impairment of goodwill. Managers have not acted opportunistically during impairments of goodwill in listed companies in Sweden. On the other hand, the tests have shown a significant negative association between change in turnover and impairment of goodwill. The study’s contribution: The study contributes with knowledge about goodwill impairments according to IAS 36 in listed companies in Sweden during the years 2019 - 2021. Suggestions for future research: A more extensive study in which a comparison is made between how goodwill impairments are handled during Covid-19 and the period before or after.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Forskningsproblem Earnings management, i studien uttryckt som resultatmanipulering, handlar om redovisningsval där företagsledningen vilseleder företagets intressenter om dess verkliga ekonomiska prestation. Behov finns att förklara skillnader i användandet av resultatmanipulering mellan länder. Syfte Syftet med denna studie är att förklara resultatmanipulering i nordiska börsbolag utifrån kulturens inverkan på redovisningsvalet. Metod Utifrån en deduktiv ansats härleds en hypotes som sedan prövas genom våra empiriska observationer. Observationerna samlas in genom en dokumentstudie av nordiska börsbolags årsredovisningar. Resultat Studiens resultat visar att resultatmanipulering är mer förekommande i norska än svenska bolag. Vidare visar resultatet att osäkerhetsundvikande kan förklara en del av användandet av resultatmanipulering, men att övriga kulturella dimensioner inte kan göra det. Kunskapsbidrag Studien bidrar till en ökad förståelse av redovisningsval i nordiska börsbolag. / Problem Earnings management is the common expression to explain the management’s use of accounting choices that mislead its stakeholders about the business performance. There are needs to explain differences in the use of Earnings management between different countries. Purpose The aim of this study is to explain the cultural factors impact on the use of Earnings management within Nordic stock exchange companies. Method Based on a deductive approach we have derived one hypothesis that is tested by our empirical observations. The observations are gathered through a document study of Nordic listed companies’ annual reports. Results The results indicate that Earnings management is more frequently used in Norwegian companies compared to Swedish. Uncertainty avoidance seems to explain some of the variation in Earnings management. However the remaining cultural dimensions fail to explain the variation between the Nordic countries. Contribution The contribution of the study is an increased understanding of accounting choices in Nordic listed companies.