Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

Under de senaste decennierna har sponsring gentemot idrott blivit allt mer populärt då det genererar fördelar. För att sponsring ska generera fördelar krävs en god relation mellan företaget och idrottsföreningen. Tidigare studier menar att relationer ligger till grund för en framgångsrik sponsring och att målet bör vara att skapa en långsiktig relation, dock menar tidigare studier att sponsorrelationer är komplexa och svåra att förstå sig på. Det leder oss till denna studies syfte. Studien syftar till att beskriva hur företag och idrottsföreningar arbetar i en långvarig sponsorrelation, genom att undersöka hur ett förtroende och engagemang skapas. För att uppfylla studiens syfte har författaren studerat hur parterna i en sponsorrelation arbetar med beståndsdelarna byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. Resultatet av studien är att samtliga beståndsdelar tillämpas för att skapa ett förtroende och engagemang i sponsorrelationer. Studien visar även att båda parterna i en sponsorrelation bär ett ansvar men idrottsföreningen har ett större ansvar i arbetet av att skapa långsiktiga sponsorrelationer.

Bakgrund: Det finns idag ett stort utbud av banker på den svenska marknaden och den allmänna diskussionen påvisar att intresset för att välja en hållbar bank ökar från samhället. I dagsläget har merparten av bankerna i det svenska samhället implementerat sin egen hållbarhetspolicy, med egna riktlinjer och kravställningar de skall följa, samt en beskrivning om vilka principer de sägs stå bakom. I och med att begreppet hållbarhet inte är reglerat i lagstiftningen leder detta till att begreppet tolkas på olika sätt och kan innebära svårigheter för kunder, eftersom det kan finnas skillnader i hållbara bankers inriktning när det gäller investeringar och utlåningar. Därmed kan det ifrågasättas om kunden är medveten om vad den investerar i. Med utgångspunkt utifrån detta finns det ett intresse att analysera och belysa hur de olika aktörerna på banksektorn själva definierar begreppet för att sedan komma fram till en mer konkret förklaring av vad som menas med begreppet för att underlätta för kunderna. Syfte: Uppsatsen syftar till att analysera och belysa hur den svenska banksektorn tolkar och implementerar hållbarhetsaspekten i dess verksamhet och hur den rådande mångtydiga definitionen av begreppet hållbarhet påverkar sektorn och dess aktörer. Metod: För att besvara studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Efter att ha studerat relevant litteratur samt analyserat hur den svenska banksektorns hållbarhetsarbete så har en egenkonstruerad analysmodell utvecklats. Denna analysmodell ligger till grund för referensramen, utformandet av intervjumallen samt analys av den insamlade datan. Sammanlagt har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med banker, externa oberoendegranskningsparter och kunder. Slutsats: En hållbar bank är en bank som aktivt arbetar för att minimera dess negativa påverkan på människa, samhälle och miljö, såväl som aktivt tar till vara på de möjligheter de har för att främja hållbar utveckling. Bristen på transparens och tydlighet i kombination med en banksekretess ger utrymme för opportunistiskt beteende hos bankerna. Lemonsproblematiken råder inte för banker generellt i dagsläget men det finns tendenser inom mindre verksamhetsgrenar såsom fondförvaltning. Slutligen är dagens regelverk och övervakning inte tillräckliga för att reducera informationsasymmetrier och opportunistiskt beteende. Externa oberoende granskningsaktörer synar opportunistiskt beteende men kanäven ge upphov till opportunistiskt beteende i form av vitmålning. / Background: Today, there is a wide range of banks on the Swedish market and the general discussion shows that interest in choosing a sustainable bank is increasing from the society. At the moment, most of the Swedish banks have implemented their own policies, guidelines and requirements regarding sustainability, which they are following, as well as a description of the international principles they are said to stand behind. As the concept of sustainability is not regulated in the legislation, this means that the term is interpreted in different ways and may cause difficulties for the customers, as there may be differences in the focus of sustainable banks in terms of financing and investing. Therefore, it can be questioned if the customer is aware of what they invest in. Based on this, it is found interesting to analyse and enlighten how the different actors, in the banking sector, define the term sustainability, in order to clarify and explain what the definition of sustainability means, within the banking sector, to facilitate for the customers. Purpose: The purpose of the thesis is to analyse and illustrate how the Swedish banking sector interprets and implements the sustainability aspect in their organisation and how the current ambiguous definition of sustainability affects the sector and its agents. Method: In order to answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used. A unique analysis model has been developed. This after studying relevant literature and analysing how the Swedish banking sector works regarding sustainability. This analysis model forms the basis for the theory, the design of the interview template and the analysis of the collected data. In total, nine semi-structured interviews were conducted with banks, external independent auditors and customers. Conclusion: A sustainable bank is a bank that actively works to minimize its negative impact on humans, society and environment, as well as actively embracing the opportunities they have for promoting sustainable development. The lack of transparency and clarity in combination with bank secrecy creates a space for opportunistic behaviour from the banks. The Markets for “Lemons” do not exist at the moment in the banking sector, as a whole, but there are tendencies in specific operation groups, such as fund management. Today's regulatory and monitoring is not enough to reduce information asymmetries and opportunistic behaviour. External independent auditors bring opportunistic behaviour to the surface but can also cause opportunistic behaviour in terms of whitewashing.

Trots ett stort akademiskt intresse för kultur, förtroende och multinationella relationer finns ett behov av mer kvalitativ forskning som undersöker interaktionen i svensk-colombianska företagsinterna relationer. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktionistisk och interkulturell ansats, har som syfte att åskådliggöra kulturella skillnader som kommer till uttryck när svenskar och colombianer ingår i en företagsintern relation. Studien avser att ge ytterligare kunskap inom forskningsområdet och ge en djupare förståelse för den sociala verkligheten som de företagsinterna relationerna står inför. Empirin analyseras på ett tematiskt tillvägagångssätt där resultatet kopplas till studiens utvalda teoretiska perspektiv om förtroende. Teorin utgår från att ett gott förtroende mellan två parter gynnar den företagsinterna relationer och förtroendenivån bestäms av parternas delade värderingar, kommunikation och opportunistiska beteenden gentemot varandra. Via fem semistrukturerade djupintervjuer med respondenter som har erfarenhet av svensk-colombianska företagsinterna relationer, undersökte författarna erfarenheter som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Resultatet tyder på att de kulturella skillnaderna som finns är många och missgynnar ofta förtroendet i företagsinterna relationer, varför ett gott förtroende är svårt att uppnå. Vad parterna värderar, hur parterna kommunicerar och vilket beteende som uppfattas opportunistiskt tycks huvudsakligen grunda sig i vem som tycks förtjäna respekt, huruvida professionella företagsinterna relationer får vara privata samt på vilket sätt människor är tydliga. Slutsatserna är ämnade att bidra till kunskap som kan hjälpa parter i svensk-colombianska relationsutbyten att vända kulturella hinder till möjligheter. / Despite a great academic interest in culture, trust and multinational relationships, there is a need for more qualitative research and research that examines the interaction in Swedish-Colombian internal partnerships. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist and intercultural approach, aims to explore cultural differences that are expressed when Swedes and Colombians are part of an internal partnership. Moreover, the study intends to provide further knowledge in the research area and to provide a deeper understanding of the social reality facing the different national contexts. The result is presented with a thematic analysis and linked to selected theoretical perspectives. The theories are antecedents of trust which, according to Morgan and Hunt (1994) are shared values, communication, and opportunistic behavior. Five semi-structured in-depth interviews were conducted with respondents with experiences from Swedish-Colombian internal partnerships and it is the individuals’ experiences that form the basis of the study´s analysis and conclusions. The results indicate several cultural differences which often have a negative effect on the trust in relational exchanges, thus trustable relationships are difficult to achieve. One's values, how one communicates and what behavior is perceived as opportunistic seems to be mainly based on who deserves respect, whether professional relationships also can be private and how people show clarity. The conclusions contribute with knowledge that can help parties in Swedish-Colombian relational exchange to turn cultural barriers into opportunities.

Syfte: Studiens syfte är att analysera huruvida korruption i biståndsprocesser bättre kan hanteras via de blockkedjebaserade lösningarna kryptovalutor, smarta kontrakt och tokens, jämfört med traditionellt biståndsgivande. Vidare ämnar studien applicera resultaten från fallstudien på generella avtalsprocesser exponerade mot opportunism, för att analysera huruvida de blockkedjebaserade lösningarna bättre kan hantera transaktionskostnader jämfört med traditionella avtalslösningar. Bakgrund: Informationsasymmetrier, begränsad rationalitet och strategiskt beteende resulterar i tillitsproblematik vid avtalsprocesser, vilket ökar transaktionskostnaderna (Williamson, 1974). Biståndsprocesser är extra exponerade mot opportunistiskt beteende i form av korruption, vilket leder till att en stor del av biståndet försvinner på vägen (Transparency International, 2017). Blockkedjebaserad teknik ger möjligheten att ingå avtal utan tillit till motparten, men  lösningen är inte optimal för alla typer av avtal. Det motiverar en analys om huruvida tekniken kan hantera transaktionskostnader i biståndsprocesser bättre än traditionellt biståndsgivande. Genomförande: Studiens primärdata inhämtades via semi-strukturerade intervjuer med två svenska biståndsorganisationer och två experter inom blockkedjetekniken. Utöver intervjuerna genomfördes även en litteraturstudie och den insamlade empirin analyserades utifrån ett transaktionskostnadsperspektiv. Slutsats: Blockkedjebaserade lösningar kan hantera transaktionskostnader bättre än traditionellt biståndsgivande när Greenspans (2015) fem kriterium är uppfyllda. Kontexten, avtalets karaktär och avtalsparternas preferenser är de avgörande faktorerna huruvida kriterierna uppfylls i såväl biståndsgivande som generella avtalsprocesser. En ökad transparens, öppenhet och censurresistens måste värderas högre vid implementering än de medföljande säkerhetsriskerna. / Purpose: The purpose of this study is to analyze whether corruption in aid processes better can be managed through the blockchain-based solutions cryptocurrencies, smart contracts and tokens, in comparison to traditional donation of aid. The study also aims to apply the results from the case study to general contractual processes exposed to opportunistic behavior, to analyze whether the blockchain-based solutions better can manage the transaction costs in comparison to traditional contractual solutions. Background: Asymmetric information, bounded rationality and strategic behavior result in trust issues in contractual processes, which increases transaction costs (Williamson, 1974). Aid processes are particularly exposed to opportunistic behavior in form of corruption, which leads to aid disappearing on the way (Transparency International, 2017). Blockchain-based technology enables contractual relationships without trusting the counterpart, but is not an optimal solution for all types of contracts. This provides incentives for a further analysis whether the technology can manage transaction costs in aid processes better than traditional donation of aid. Completion: The study´s primary data was obtained through semi-structed interviews with two Swedish aid organizations and two experts in blockchain technology. A literature review was made and the empirical data was analyzed from a transaction cost perspective. Conclusion: Blockchain-based solutions can manage transaction costs better than the traditional donation of aid when Greenspan´s (2015) five criteria is met. The context, the characteristics of the contract and the preferences of the contracting parties are the decisive factors whether the criteria are met in the aid donation process and in general contractual processes. Increased transparency, openness and censor resistance must be valued higher when implementing the technology than the following security risks. / <p>Bilagor är inkluderade</p>

An information society under constant development enables organizations to have access to a growing supply of information. Handled in an efficient manner, information can be a valuable, competitive resource. This can be achieved by investing in a Business Intelligence system (BI system). BI system's main function is to manage large amounts of unstructured data, convert it into useful information, which in turn will be used as a basis for performance management. The purpose of this study is that, through qualitative, semi-structured, in-depth interviews, to examine the perceived benefit of using BI systems to support business governance. This benefit is analyzed using theories such as traditional, bounded and flexible-bounded rationality, cognitive bias and theories of man's ability to think intuitively and reflective. The benefits of BI systems will also be analyzed using the theories of the communication process, conflicts in decision making and DIKW pyramid describing the process data, information, knowledge, wisdom. It also analyzes the benefits of BI systems using agency theory. The results show that users of BI systems are experiencing the benefits as follow: BI systems provide increased access to information in the organization, increasing the ability to handle large amounts of information, creating more fact-based decisions, freeing up time for analysis, reducing opportunistic behavior and facilitates internal communication. This creates flexibility in the bounded rationality, a more reflective decision-making process that improves the prospects to make rational decisions. Users go higher up in DIKW pyramid. BI systems reduce the information asymmetry between principal and agent. BI systems reduce uncertainty in decision reducing the risk of conflict. Training and practice are essential for BI systems to generate benefits. Unlike previous research, this study shows that BI systems are well integrated into organizations as well as live up to expectations. A new aspect of BI systems is that they reduce the risk of opportunistic behavior.

I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. / In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedish- as well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO.

I början på år 2020 klassificerades spridningen av covid-19 som ett globalt hälsoproblem. I mars samma år fick utbrottet benämningen pandemi, vilket är den högsta nivån av en folksjukdom. Spridningen av covid-19 har inneburit stora konsekvenser som medfört omställningar för världens alla länder, företag och människor. Pandemins oförutsägbara framväxt resulterade i en ekonomisk kris, som innebär att en rubbning skett i marknadens finansiella funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker inom ekonomin. Tidigare studier har påvisat att företag som befinner sig i ekonomiskt turbulenta perioder, likt kriser, har medfört att företagsledningar vänder sig till redovisningstekniker som medför positiva effekter i rapportsammanställningar. I vetenskapligt sammanhang benämns dessa redovisningstekniker som earnings management. Studiens syfte är att undersöka om earnings management förekommit i svenska marknadsnoterade företag åren innan utbrottet av covid-19. Dessutom ämnar studien till att kontrollera om pandemins utbrott ökat förekomsten av earnings management bland svenska börsnoterade företag.Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ forskningsansats där kvantifierbara data sammanställts genom företags årsredovisningar från börslistorna large cap, mid cap och small cap för urvalsperioden 2012 till 2020. Mätningen av earnings management har skett genom sammanställningar av godtyckliga periodiseringar framräknade genom den modifierade Jones-modellen. Studiens resultat visade att de analyserade företagen tillämpade earnings management under perioden innan utbrottet av pandemin. Vidare visade resultatet att tillämpningen av earnings management inte ökat signifikant efter utbrottet av pandemin, vilket gick emot författarnas antaganden baserade på tidigare forskning och studier. Resultatet visade däremot en signifikant skillnad på tillämpad earnings management med hänsyn till företagsstorlek, i enlighet med tidigare studier och redovisningsteorier. Studiens slutsats innebar att fenomenet earnings management förekommer i svenska marknadsnoterade företag. Studien har däremot inte kunnat påvisa en signifikant ökning av tillämpad earnings management efter utbrottet av pandemin. Dessutom har forskarna påvisat att mindre företag tillämpar earnings management i en större utsträckning i jämförelse med större bolag. / In early 2020, the spread of covid-19 was classified as a global health problem. In March of the same year, the outbreak was designated a pandemic, which is the highest level of a public disease. The spread of covid-19 has had a major impact that has caused upheaval for every country, business and person in the world. The unpredictable emergence of the pandemic resulted in an economic crisis, disrupting the financial function of the market to meet liquidity needs and reallocate risk within the economy. Previous studies have shown that firms in economically turbulent periods, like crises, have caused managers to turn to accounting techniques that produce positive effects in reporting summaries. In the scientific context, these accounting techniques are referred to as earnings management. The aim of this study is to investigate whether earnings management has occurred in Swedish listed companies in the years prior to the outbreak of Covid-19. In addition, the study aims to test whether the pandemic outbreak has increased the prevalence of earnings management among Swedish listed companies. The study was based on a quantitative research approach in which quantifiable data were compiled through firms annual reports from the large cap, mid cap and small cap listings for the sample period 2012 to 2020. The measurement of earnings management was done through compilations of arbitrary accruals computed by the modified Jones model. The results of the study showed that the analyzed firms applied earnings management in the period before the outbreak of the pandemic. Furthermore, the results showed that the application of earnings management did not increase significantly after the outbreak of the pandemic, which was contrary to the authors assumptions based on previous research and studies. However, the results showed a significant difference in the application of earnings management with respect to firm size, in line with previous studies and accounting theories. The study concluded that earnings management is a used phenomenon in Swedish listed companies. However, the study did not find a significant increase in the use of earnings management after the outbreak of the pandemic. In addition, the researchers have shown that smaller companies apply earnings management to a greater extent in comparison with larger companies. This master's thesis is written in Swedish.