I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

Sammanslutningar bildas för att minska transaktionskostnaderna på marknaden, i förhoppning om ökad produktivitet. Företagets uppgift är att generera ökad vinst och aktieägarvärde, men separationen av ägandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom företaget. Ersättning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument för att koordinera gemensamma långsiktiga intressen med aktieägarna. Slutligen skall styrelsen och ersättningsutskottet utforma en ersättningsstruktur som gynnar företagets aktieägare och som fastställts oberoende av VD:s personliga inflytande. / The object of establishing associations is to lower market transactioncosts and to gain in productivity. The aim of the corporation is to generate profit and enhance shareholder value, but the separation of ownership and control can create diverge self interests within the corporation. Compensation to the CEO and senior management is an instrument to coordinate long term interests with the shareholders of the corporation. Finally, the board of directors and remuneration committe should design a CEO compensation structure that benefits the shareholders of the corporation, independently determined from CEO’s personal influence.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Familjeföretag står inför nya utmaningar i en föränderlig värld, vilket ökar kompetensbehovet inom  styrelsen. Tidigare forskning visar att tillsättandet av externa ledamöter kan tillgodose detta behov, men det råder oklarhet kring vilka specifika kompetenser som prioriteras. Studien syftar till att undersöka hur familjeföretag värderar och rekryterar externa styrelseledamöter, med fokus på professionella och personliga egenskaper. Studien utgår främst från resursberoendeteorin och baseras på sex kvalitativa intervjuer med ägare i familjeföretag samt experter inom området. Resultatet indikerar att familjeföretagen värdesätter integritet, engagemang och mjuka värden, vilket bidrar till att nya perspektiv tas upp i styrelserummet. Därtill diskuteras vikten av tydliga kravspecifikationer samt valet av rekryteringsmetod. Studien fastslår att åldersmångfald, generell kompetens och erfarenhet i kombination med integritet och engagemang prioriteras, vilket betonar vikten av ett tydligt samspel mellan de professionella och personliga egenskaperna. / Family businesses face new challenges in a dynamic environment, which increases the need for skills on the board. Previous research shows that the appointment of outside directors can meet this need, but it is unclear which specific competencies are prioritized. This study aims to investigate how family firms value and recruit outside directors, focusing on professional and personal characteristics. The study is mainly based on the Resource Dependency Theory and has involved six qualitative interviews with family business owners and experts in the field. The results indicate that family businesses value integrity, commitment and soft values, which contribute to new perspectives being brought into the boardroom. The importance of clear specifications and the choice of recruitment method are also discussed. The study states that age diversity, general competence and experience combined with integrity and commitment are prioritized, which emphasizes the importance of a clear interplay between the professional and personal characteristics.

Bakgrund: Molntjänster har ansetts vara den största tekniska trenden de senaste åren. På grund av den snabba utvecklingen av molntjänster har möjligheten till molnbaserad redovisning öppnats upp. Användningen av molnbaserad redovisning ökar allt mer hos företag, särskilt i Sverige. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på de för- och nackdelar som molnbaserad redovisning för med sig, samt olika faktorer till adoption och implementering av molnbaserad redovisning. Det finns dock begränsad forskning om molnbaserad redovisning och dess användning kopplat till den beroendeställning som skapas hos företag vid användning av molnbaserad redovisning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur användning av molnbaserad redovisning ser ut, genom att beskriva hur företags beroende till leverantörerna av de molnbaserade systemen ser ut, samt beroendet av andra resurser. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, tillsammans med 12 respondenter från 11 företag i Sverige som använder molnbaserad redovisning. Slutsatser: Utifrån vår studie kan vi beskriva hur beroendeställningen mellan företag och leverantör ser ut och vad användandet i sin tur har för inverkan på beroendet till andra resurser. Ansvaret för redovisningssystemet ligger på leverantörerna av de molnbaserade redovisningssystemen. Det innebär att företag som använder sig av molnbaserad redovisning är beroende av olika resurser som behövs för att utföra redovisningsarbetet i systemen. Studien indikerar att företag som använder molnbaserad redovisning blir mindre beroende av interna resurser samtidigt som beroendet av externa resurser ökar. Många företag kan inte längre utnyttja sin interna kompetens i redovisningssystemet. Det kan ses som en möjlighet att få tillgång till användbara och kritiska resurser från leverantören, men också som en risk på lång sikt, om företag gör sig av med sin intern kompetens. / Background: Cloud services have been considered the biggest technology trends in recent years. Due to the rapid development of cloud services, the opportunity for cloud accounting has emerged. The use of cloud accounting is increasing among companies, especially in Sweden. Previous research has largely focused on the pros and cons of cloud accounting, as well as various factors influencing the adoption and implementation of cloud accounting. However, there is limited research about cloud accounting and its usage in relation to the dependency created within companies when using cloud accounting. Purpose: The purpose of the study is to describe the use of cloud accounting by examining how companies' dependency on the providers of these cloud-based systems manifests, as well as their dependency on other resources. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, together with 12 respondents from 11 companies in Sweden utilizing cloud accounting. Conclusions: Based on our study, we can describe the dependency relationship between the company and the supplier, and how the usage in turn impacts the dependency on other resources. The responsibility for the accounting system lies with the providers of the cloud-based accounting systems. This means that companies using cloud accounting are dependent on various resources needed to perform accounting tasks within the systems. The study indicates that companies using cloud accounting become less dependent on internal resources, while the dependence on external resources increases. Many companies can no longer utilize their internal competence in the accounting system. This can be seen as an opportunity to gain access to useful and critical resources from the provider, but also as a long-term risk if companies get rid of their internal competence.

Genom historien har den svenska idrottsrörelsen kännetecknats som en folkrörelse. På senare tid har fotbollsföreningar i Sverige övergått från att vara en del av den organiserade demokratiska folkrörelsen vars främsta syfte är att främja folkhälsan till att idag bedrivas som företag med syftet att tjäna pengar. För att kunna bedriva elitidrottsverksamhet har organisationerna blivit allt mer professionella och kommersiella i sättet att införskaffa och säkerställa ekonomiska resurser. Den här studien ämnar undersöka om organisationsformen hos svenska fotbollsklubbar ger upphov till olika resursberoenden och hur de säkerställer resurser. Den teoretiska referensramen utgörs av resursberoendeteorin för att bland annat fältidentifiera värdefulla resurser och institutionell teori för att skapa en bredare bild för hur det svenska fotbollsfältet utvecklats. Studien är en kvalitativ fallstudie genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att organisationerna liknar varandra både vad gäller resursberoende men även i säkerställande av resurser där legitimitet var av stor betydelse. Studiens slutsats konstaterar att organisationsformerna inte har någon påverkan på vare sig resursberoende eller säkerställande av resurser. Resultatet pekar istället på att det är fältet som påverkar organisationerna. / Throughout history, the Swedish sports movement has been characterized as a popular movement. Recently, Swedish football organizations have transitioned from being part of the organized democratic popular movement whose main purpose is to promote public health to today being run as a company with the aim of making money. In order to operate an elite sport organization, organizations have become increasingly professional and commercial in the way of acquiring and securing financial resources. The theoretical framework for this study consists of Resource Dependence Theory to identify, among other things, valuable resources and Institutional Theory to create a broader picture of how the Swedish football field has developed. The study is a qualitative case study conducted with the help of semi-structured interviews. The result shows that the organizations are similar to each other in terms of resource dependency as well in securing resources where legitimacy was of great importance. The study's conclusion states that the organizational forms have no effect on either resource dependency or the securing of resources. The result, instead, indicates that it is the field that affects the organizations.