No description available.

Denna uppsats undersöker miljömedvetenhet och miljöbeteende hos studenter i åldern 18-30 år vid Karlstads universitet. Uppsatsen undersöker även vilken roll miljömedvetenhet spelar i vilka resealternativ studenterna väljer vid en turistresa utomlands. Vidare är syftet att studera studenternas kunskap om fenomenen alternativ turism, hållbar turism och ekoturism. En enkätundersökning med 69 respondenter visade att en majoritet av respondenterna svarade att de var miljömedvetna men att endast ett fåtal uppvisade ett miljöbeteende i vardagen. Än färre uppvisade ett miljöbeteende i vardagen samt vid valet av resealternativ. Undersökningen visade även att kunskapen var låg hos respondenterna om de olika begreppen, undantaget de respondenter som studerar vid Turismprogrammet som visade en hög kunskap. Undersökningen visade att det som respondenterna till största del efterfrågade för att de skulle välja fler miljömässigt hållbara resealternativ handlade om billigare resor eller rabatter, samt mer information, både om utbudet av alternativa resor och den miljöpåverkan som resvalen kunde ha.

During the covid-19-pandemic travel habits changed drastically, and people were expected to work from home to the utmost possible extent. Therefore, public transport was used less, and people preferred car and active transport such as biking and walking.  The restrictions that were used in Sweden was removed during early 2022, and the public transport use was expected to rise again. However the level of public transport use in 2022 did not reach the same level as 2019, making it apparent that the habits from the pandemic still affected the choice of travel. The purpose of the study was to investigate the travel choices that was established after covid-19, and to answer questions about travel habits and why one chose not to travel with public transport. An online survey was distributed in Kalmar, with questions about safety and habits of traveling. The respondents claimed their travel habits were currently the same as before the covid-19-pandemic. When it came to safety the respondents were confident in their travel choices and felt mostly safe, and the most prominent cause for worry was the risk of delays within public transport, rather than the risk of contracting a virus. The answers from the online survey was not what was expected from the studies done before, which have shown a decrease in use of public transport after covid-19. The result showed a positive attitude towards sustainable travel choices, and in the future it can be expected that the habits of the pandemic will be replaces by new habits of travel. / Minskade antal resor och att jobba hemifrån var två av covid-19-pandemins konsekvenser. De resor som utfördes var främst med bil eller cykel och gång, och kollektivtrafikens marknadsandel minskade signifikant. Covid-restriktionerna i Sverige togs bort tidigt under 2022, och de kollektiva resorna förväntades öka igen. Däremot blev den kollektiva marknadsandelen inte densamma som 2019. Vanorna som skapades under pandemin verkade fortfarande påverka resvalen. Syftet av studien var att undersöka vilka resvanor som utvecklades efter covid-19, med frågeställningar om resval efter pandemin och varför man valde att inte resa med kollektivtrafiken. Det delades ut en enkät till boende och besökande i Kalmar, med frågor angående resvanor och säkerhet när man reser. Resultatet visade att respondenterna ansåg att resvanorna de hade efter covid-19 var ungefär samma som innan covid-19. Vad det gällde säkerhet upplevde resenärerna att de kände sig mestadels säkra med alla resval, och anledningar till oro verkade främst handla om risk för förseningar, snarare än smittorisk. Svaren från enkäten var inte vad som förväntades. Tidigare studier visade att kollektivtrafikens marknadsandel minskade efter covid-19, vilket respondenterna själva inte upplevde. Resultatet visade däremot en positiv attityd kring hållbara resval, och man kan i framtiden förvänta sig att pandemivanorna kring resval ersätts med nya resvanor.

De fossila transportrarna har idag en stor negativ påverkan på klimatet genom sina utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna bidrar till den globala uppvärmningen. Sveriges transportsystem är starkt beroende av fossila bränslen. Ett fordon påverkar klimatet under hela dess livscykel. Materialutvinningen, tillverkningen, underhållet, skrotningen och återvinningen har även de en negativ påverkan på klimatet och så även när gator, vägar, parkeringsplatser, flygplatser, byggs och underhålls. Transporterna har även en negativ påverkan på människans hälsa och dess miljö genom utsläpp av luftföroreningar, intrång och buller. För att minska transporternas miljöpåverkan bör vi eftersträva ett mer transporteffektivare samhälle där tillgängligheten kan öka på andra sätt än med bil, lastbil och flyg. Ett effektivt transportmedel som både är miljövänligt, billigt och dessutom hälsosamt är cykeln. Kalmar kommun och Linneuniversitetet har tillsammans genomfört ett samverkansprojekt under 2019 till och med 2021 för att främja hållbara resval. Projektet utformades som ett cykelbibliotek där invånare i Kalmar kommun kunde prova på hur det var att använda en el-lådcykel genom att hyra en i 18 dagar för 500 kronor. Syftet med den här rapporten var att sammanställa och utvärdera projektet cykelbiblioteket samt att undersöka om projektet resulterat i att deltagarna själva har valt att investera i en egen el-lådcykel efteråt och på så vis bidragit till förändrade resvanor. Examensarbetet bestod av en digital enkätundersökning. Frågorna handlade om användande målgrupp, användandet av el-lådcykeln, om deltagaren valt att investera i en egen el-lådcykel, avgörande orsaker till investering i egen el-lådcykel, avgörande orsaker till att man valt att inte investera, resvanor, åsikter om cykelbiblioteket. Resultatet visade att projektet bidrog till förändrade resvanor hos de som valt att investera i en egen cykel. Projektet resulterade i att 3 personer valde att investera i en egen el-lådcykel. Anledningarna till att de valde att göra en investering var viljan att minska sin klimatpåverkan, viljan att få in mer motion i vardagen och för att underlätta transporter i vardagen. Den köpta cykeln ersatte resor med bil dagligen eller flera gånger i veckan. Det var totalt 14 kvinnor och 9 var män som valde att svara på enkäten. Det var främst kvinnor med en relativt hög inkomst i åldern mellan 30–39 år som valde att hyra. De tre som valde att investera i en egen el-lådcykel hade även de en hög inkomst. Resultatet visade även att 59 procent av de svarande bodde i villa. Slutsatsen är att det tar tid att förändra en vana och att projektet bör fortsätta. Över tid kommer troligen fler att välja att investera och om inte annat bidrar cykelbiblioteket ändå till förändrade resvanor även om de bara hyr. Cykelbiblioteket är ett bra alternativ till de som annars kanske inte har råd att göra en egen investering. För att locka fler målgrupper borde de ekonomiska fördelarna lyftas mer i marknadsföring där de jämförs med konventionella fordon. / Fossil fuel transport today has a major negative impact on the climate through its emissions of greenhouse gases. Greenhouse gases contribute to global warming. Sweden's transport system is heavily dependent on fossil fuels. A vehicle affects the climate throughout its life cycle. Material extraction, manufacturing, maintenance, scrapping and recycling also have a negative impact on the climate and so also when streets, roads, parking lots, airports, are built and maintained. Transport also has a negative impact on human health and its environment through emissions of air pollution, intrusion and noise. To reduce the environmental impact of transport, we should strive for a more transport-efficient society where accessibility can increase in other ways than by car, truck and air. An efficient means of transport that is both environmentally friendly, cheap and healthy is the bicycle. Kalmar Municipality and Linnaeus University have jointly carried out a collaborative project during 2019 until 2021 to promote sustainable travel choices. The project was designed as a bicycle library where residents of Kalmar municipality could try out what it was like to use an electric box bike by renting one for 18 days for SEK 500. The purpose of this report was to compile and evaluate the bicycle library project and to investigate whether the project has resulted in the participants themselves choosing to invest in their own e-box bike afterwards and thus contributed to changed travel habits. The degree project consisted of a digital survey. The questions were about the use target group, the use of the electric box bike, whether the participant chose to invest in their own electric box bike, decisive reasons for investing in their own electric box bike, decisive reasons for choosing not to invest, travel habits, opinions about the bicycle library. The results showed that the project contributed to changed travel habits among those who chose to invest in their own bike. The project resulted in 3 people choosing to invest in their own electric box bike. The reasons why they chose to make an investment were the desire to reduce their climate transport in everyday life. The purchased bike replaced trips by car daily or several times a week. There was a total of 14 women and 9 men who chose to answer the survey. It was mainly women with a relatively high income aged between 30-39 who chose to rent. The three who chose to invest in their own electric box bike also have a high income. The results also showed that 59 percent of the respondents lived in a villa. The conclusion is that it takes time to change a habit and that the project should continue. Over time, more people will probably choose to invest and if nothing else, the bike library still contributes to changing travel habits even if they only rent. The bicycle library is a good alternative to those who otherwise may not be able to afford to make their own investment. In order to attract more target groups, the economic benefits should be highlighted more in marketing where they are compared with conventional vehicles.