Studien syftar på att undersöka hur det svenska damlandslaget porträtteras i Aftonbladet ochExpressens sportbilagor. Uppsatsen analyserar krönikor som är publicerade i samband medvärldsmästerskapen i fotboll år 2003, 2011 samt 2019. Studien har utgått från tre teorier för att kunna förklarar det resultat som analysen visar.Dessa teorier är gestaltningsteorin, genus samt retorik som teori. För att svara påfrågeställningarna har vi applicerat två metoder på vårt material. Van Dijks diskursanalys därmaterialet har analyserats på två olika nivåer, mikro och makro. En retorisk analys haranvänts för att analysera hur krönikörerna använder logos och pathos. I vårt resultat har vi kunnat hitta fem teman. Dessa teman är prestationer, prisade spelare,retorik för att porträttera, landslag som ställs mot varandra och könsmarkering. Diskursenom prestationer belyser att damlandslaget porträtteras som kompetenta och talangfulla menpresterar dåligt. Detta var tydligast i början av turneringen. Diskursen prisade spelare fokuslägga på en eller ett fåtal spelare betonas. Detta kan resultera i att läsarna tror att endast någraspelare är viktiga. Den retoriska analysen visar på att krönikörerna använder logos och pathosför att porträttera fotbollsspelarna. Vår analys visar på att det är ett vanligt förekommande attjämföra svenska damlandslaget med andra lag i turneringen, men inte med herrlandslaget.Till sist går vår studie mot den tidigare forskningen och visar på att det är få könsmarkeringari krönikorna

<p>This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed. The national state is a discourse that make the world understandable. The discourse create a natural perception of the world as divided into nations. A grand narrative is a story that explain incomprehensive occurrences in society. In times of war these stories become crucial. It is necessary to demonise the enemy to legitimise ones actions. </p><p>In the US a myth of origin is built around the concept of Manifest Destiny. The myth constitutes that the nation has a unique mission from God to save the rest of the world. In the story retelling the events of September 11th president Bush presents a solution to the problem of terrorists threatening to divide the nation. The nation is constantly on the brink of falling apart. The solution is unity. President Bush recreate the story of USA and the terrorist attacks in a meaningful way, and portrays the nation as a natural entity. The enemy is the evil force that unites the nation.</p>

This thesis explores how verbal and nonverbal signs communicate attitudes and the rhetorical functions of such attitudinal signs. Attitudes are regarded as rationalized evaluations of attitudinal objects, and through their manifestation in signs an attitudinal gestalt is communicated. This gestalt is regarded as the audiences perception of the rhetors attitude. It is shown that the attitudinal signs function as ethical, logical and pathetic proofs and that they can create identification between the audience and the rhetor. The signs can have effects on the audiences perception of the attitudinal objects, their perception of the rhetor and influence the social dynamic of the discourse. A three-step method of rhetorical criticism is proposed, where the rhetors display of attitudinal signs is analyzed according to form &amp; meaning, the attitudinal gestalts they convey, and the rhetorical effects they have.

Climate change is something that people are growing more concerned about. In conjunction with this, sustainability is becoming more important for Swedish consumers who shop online. Studies have also shown that it has become more common to shop second hand. A company that seeks to capitalize on this is Sellpy. The company describes itself as Sweden's largest e-commerce for second hand items. The purpose of this essay was to conduct a critical rhetoric analysis to investigate how the rhetoric works in Sellpy's communication on the web page “Vårt ansvar”. In addition the study aimed to investigate if there were underlying meanings in Sellpy's communication. To accomplish the purpose of the study the theoretical framework includes rhetorical theories, more particularly the rhetorical situation and the rhetorical disposition. The theoretical framework also includes the terms greenwashing and corporate social responsibility. These terms are used as tools to strengthen our reasoning and to helps us interpret why Sellpy's communication looks the way it does. The method used in this study is critical rhetoric analysis and includes the aspects disposition and situation. It aims to gather a deeper understanding of why a message is formatted as it is. The result showed that the text on the page "Vårt ansvar" largely follows the five parts included in the rhetorical disposition. The results also indicate that the rhetoric in Sellpy's communication is used to convince the audience that Sellpy is a reliable company with a good sustainability agenda that continuously strives for improvement through its sustainability work. Finally our results show that there is a primary underlying meaning in Sellpy's communication, namely that Sellpy wants to capitalize. In addition to this we interpret that there are also two secondary underlying meanings: the audience is good and does the environment and society a favour if they use Sellpy’s service and Sellpy is a reliable company that does good.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.

During the last few years, Cancel culture became a significant part of the social mediaculture. The new phenomenon aims to call out people or companies that have acted in a wayt hat does not go with the values of the consumers, which leads to a canceling. Companies got canceled and had to adjust their crisis communication to the consumers in order to repair the companies image. The consumers in question are mainly Millennials and Generation Z who tend to be ethical consumers that focus on social injustice. This leads to bigger pressure on companies to act and adjust their crisis communication accordingly. The purpose of this study is to investigate what kind of crisis communication could be used during a canceling. A statement from two canceled companies, Oatly and Starbucks, will be examined based on their crisis strategies and rhetorical strategies. Both companies claim that their actions in areas, such as climate change and social injustice, are correct and they try to convince thee thical consumers that they can be trusted as an ethical company. The study revealed that both companies used established strategies in their crisis communication, which did differ from one another. Both companies claim that their actions in areas, such as climate change and social injustice, are correct and they try to convince the ethical consumers that they can be trusted as an ethical company. Oatly communicated in a transcendent way and stood firmly by their actions, whereas Starbucks promised to change their actions.

Internet has created an opportunity for people to communicate with a larger audience and some internet users have become famous based on what they share on social media. These people are defined as influencers which includes people with a large group of followers on different social media platforms. The rise of influencers has created new marketing opportunities for brands. While being exposed in influencers pictures or videos they can reach out to their target group. However, this new situation has created a rhetoric problem. The influencers must maintain their own personal brand while marketing another brand simultaneously. This study therefore aims to investigate which rhetoric techniques influencers, more specific YouTubers, use to maintain their own personal brand in the new context. While studying a marketing campaign created by United Screens for the brand Bic Soleil Bella, I did a rhetoric analysis of the YouTubers content where the product was exposed. The result showed that the YouTubers within the study use the same rhetoric techniques as in videos where no paid marketing collaboration was involved. Some of the YouTubers also created a situation where the product becomes relevant to their own personal brand.

<p>Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.</p><p> </p><p>Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring <em>för</em> respektive <em>emot</em> det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för<strong>- </strong>respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är <em>emot</em> bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är <em>för</em> bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.</p><p> </p><p>Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.</p><p> </p><p>Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.</p><p> </p><p>Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.<strong> </strong></p>

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.   Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.   Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är emot bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är för bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.   Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.   Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.   Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.

This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed. The national state is a discourse that make the world understandable. The discourse create a natural perception of the world as divided into nations. A grand narrative is a story that explain incomprehensive occurrences in society. In times of war these stories become crucial. It is necessary to demonise the enemy to legitimise ones actions. In the US a myth of origin is built around the concept of Manifest Destiny. The myth constitutes that the nation has a unique mission from God to save the rest of the world. In the story retelling the events of September 11th president Bush presents a solution to the problem of terrorists threatening to divide the nation. The nation is constantly on the brink of falling apart. The solution is unity. President Bush recreate the story of USA and the terrorist attacks in a meaningful way, and portrays the nation as a natural entity. The enemy is the evil force that unites the nation.