<p>Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser</p><p>gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara</p><p>bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit</p><p>återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar</p><p>om färg eller grafiska element bör form ses som en</p><p>avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.</p><p>Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas</p><p>men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det</p><p>visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.</p><p>Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat</p><p>till att denna del är den som först läggs märke till om någon,</p><p>därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller</p><p>inte.</p>

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar om färg eller grafiska element bör form ses som en avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren. Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är. Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat till att denna del är den som först läggs märke till om någon, därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller inte.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en retorikanalys kategorisera användandet av ethos, pathos och logos och stilfigurer i politikers tal och jämföra resultaten köns- och partivis. Metoden utgår från en retorikanalysmodell där olika aspekter av ett tal analyseras. Materialet består av sex Almedalstal mellan åren 2010 och 2015 av partiledare från Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultaten visar att alla talare använder sig av argumentationsmedel ganska frekvent. Pathos och stilfigurerna metafor, metonymi, retorisk fråga och anafor var dominerande. Slutsatser som drogs av analysen var att Moderaterna använder sig av pathos i mindre grad än de andra partierna och att de kvinnliga partiledarna använde fler stilfigurer i sina tal.

Polismyndigheten i Sverige genomförde mellan 2013 och 2015 en omfattande omorganisering där syftet var att bli en gemensam Polismyndighet. Arbetet kunde följas via Polissamordningens hemsida, där de kontinuerligt uppdaterade med information för medarbetare och medborgare. Den särskilde utredaren Thomas Rolén hade yttersta ansvaret under förändringsprocessen. Denna studie analyserar förändringskommunikationen som skett ur ett public relation- och retoriskt perspektiv. Syftet var att studera förändringskommunikationen som skett via den kombinerade informationskanalen. Analysen har genomförts på strategiskt utvalda texter och varje text analyserades tre gånger. Vi undersökte för det första hur kommunikationen övergripande kan ses från en kommunikationsmodell, för det andra vad förändringskommunikationen har handlat om och för det tredje vilka retoriska verktyg man använt för att övertyga sina mottagare. Resultatet har visat att texterna ibland saknar viktiga delar från kommunikationsmodellen och det blir problematiskt eftersom det i sin tur påverkar kommunikationens helhet. Kommunikationen följer kommunikationsstrategin equal dissemination och bygger på att alla ska få all information. I kombination med flera retoriska verktyg försöker Polismyndigheten via Polissamordningen upprätthålla förtroendet hos medarbetare och medborgare. Kanalen är riktad till både interna och externa mottagare, medan de enskilda texterna antingen har en intern eller extern målgrupp.

Under historien har människor drabbats av olika samhällskriser. Den första fallet av covid-19 upptäcktes i staden Wuhan i december 2019. Den 31 januari 2020 bekräftades första fallet i Sverige. Myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer har genomfört olika insatser för att hantera krisen. Både individer och samhälle påverkas när det kommer kriser. En kris hanteras på olika sätt av individer och samhället i olika delar av världen, beroende på olika förutsättningar och situationen där man befinner sig. Olika strategier används av myndigheter för att hantera en kris. Efter en pandemi eller samhällskris följer olika konsekvenser. Några exempel på konsekvenser som kan förekomma under och efter en kris kan vara ekonomisk kris, sämre hälsa och begränsad social interaktion och så vidare. En pandemi får konsekvenser för människor under tiden som pandemin pågår. Vissa drabbas mer och vissa mindre beroende på miljö, situationen, fattigdom, välfärd och andra faktorer. Ambitionen med denna uppsats är att undersöka hur covid-19 har gestaltats i dokumentärer på SVT. Filmen heter ”Pandemin” och består av 3 avsnitt. Filmskaparen heter Alice Henley och filmen är producerad för BBC, KEO film. Dokumentärer som analyseras i uppsatsen har gestaltats genom intervjuerna av människor från 21 länder. Detta för att kunna undersöka hur människor har upplevt pandemin runt omkring i världen. Analysen av dokumentärerna genomförs med hjälp en retorisk metod. Bevismedel som används inom retoriken är Logos, Pathos och Ethos. Dokumentärers uppbyggnad analyseras med hjälp av Nichols 6 modus. Tanken är att analysera metoden eller metoder som filmskaparen använt sig av för att producera filmerna och samtidigt att reda ut vilket budskap som filmskaparen har gestaltat. Ytterligare undersöks vad en samhällskris innebär, vilka faser vi går igenom under en kris, vilka konsekvenser om kan följa efter en kris samt vad som kan göras för att hantera konsekvenserna som en samhällskris medför. Detta analyseras med hjälp av annat material så som böcker som handlar om krishantering. Det teoretiska ramverket tar upp bevismedel i retorisk metod och krismedvetenhet, konsekvenser av krissituationer och krishantering. Krishanteringscykel visar att det finns några faser som en kris går igenom. Dessa faser är: förebyggandefasen, föreberedandefasen, responsfasen och återuppbyggnadsfasen. Några nyckelord: Krishantering, krissamhället, covid och retorik.

I denna uppsats fördjupar jag mig i hur Westboro Baptist Church ser på människan och hur rörelsen övertygar omvärlden hur en människan ska leva. Uppsatsen är byggd på öppna brev ifrån Westboro Baptist Church som de har publicerat på deras hemsida. Breven behandlar vad Westboro Baptist Church anser vara mänsklighetens syndfulla levnadssätt och ger reprimander mot såväl stora som små aktörer i samhällets kretsar. Målet med uppsatsen är att ge förståelse för hur Westboro Baptist Church kan med hjälp av retoriken knyta samman sin gemenskap, och överleva när hela världen står emot dem. Genom Bergers teori om nomos och den klassiska retorikens tre grundpelare ämnar uppsatsen ge en bild av hur rörelser kan med hjälp av retorikkonsten hålla en rörelse levande trots att de står ensamma mot världen. / In this exam paper I seek a deeper understanding of how the Westboro Baptist Church views human life and how the Westboro Baptist Church tries to convince the world through their rhetoric. The paper is based on open letters by the church which have been published on their website. In the letters Westboro Baptist Church write about, what they think, are the most sinful parts of a human’s life, and they give guidelines as to how people should correct their habits and live a good Christian life. These letters of correction are sent out to people in the social arena, both big and small. The goal of the paper is to give a deeper understanding of how Westboro Baptist Church can keep their congregation alive through its rhetoric, and survive when the whole world is against them. With the help of Peter Berger’s theory of nomos and the three basic focal points of classical rhetorical analysis, this exam aims to give a better picture of how a closely knit group can remain functional when the whole world hates them.

Syfte: Undersökningar visar på ett gap mellan personer som anser sig vara positivt inställda till organdonation och de som faktiskt anmäler sig till donationsregistret. Pågrund av detta är det relevant att undersöka hur organisationen Mer organdonation arbetar för att få fler positiva att också ta tiden till att anmäla sig till donationsregistret. Studiens frågeställning är följande: Vilka kommunikativa strategier använder sig Merorgandonation av? Material och metod: Materialet som ligger för grund till analysen består främst av tre affischer från kampanjen #VadVäntarDuPå, samt MOD:s hemsida. De teoretiska perspektiv som kommer anläggas på studien är främst kampanjstrategier. Vid analysen av materialet kommer kritisk retorikanalys att användas. Huvudresultat: Den kritiska retorikanalysen visade på att den främsta strategin som används är den då personliga berättelser används för att ge budskapet styrka. Det är ett resultat som är i linje med de resultat tidigare forskning visat på.

Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal.

No description available.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia. En förhoppning har varit att öka förståelsen för hur några av de befintliga kategoria- och apologiateorierna kan appliceras på ett retoriskt objekt, samt hur retorik och kriskommunikation har betydelse för varandra.