Det här är en kvalitativ studie av förvaltningsfastighetsföretag i Sverige som vid årsskiftet 2013/2014 ska börja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket innebär att fastighetsföretagen ska genomföra komponentavskrivning på betydande och väsentliga delar av fastigheterna, men det är delvis upp till företagen och branschorganisationerna att själva bestämma vilka dessa delar är. Därför har vi i denna studie undersökt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg. Vi har undersökt vilka aktörer som existerar, och som tycks verka som institutioner och därigenom påverkar branschpraxis för redovisning bland förvaltningsfastighetsföretag. Det som konstaterats är att revisorer och nätverkande bland ekonomicheferna på företagen har stor betydelse för hur praxis kommer till. Det finns även indikationer på att det finns individuellt inflytande på hur redovisningspraxis skapas i fastighetsbranschen.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005) två tidigare studier, med hjälp av studiens teoretiska analysmodell. Studien kunde påvisa att kvalitetshotande beteende även existerar inom mindre revisionsbyråer om revisorerna blir alltför pressade, samt att den formella kontrollen ökat inom revisionsbranschen.

No description available.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ”the Sarbanes Oxley Act” Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering. I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003. Sverige införda år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning som en konsekvens av dessa redovisningsskandaler för att återfå förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen. Syftet med undersökningen är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005. För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes en enkätundersökning där enkäten har skickats till revisorer som jobbar i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Därefter har slutsatsen dragits om förändringar i revisorns yrkesroll efter implementeringen av Koden. Slutsatsen av denna undersökning är att de tillfrågade revisorerna är positivt inställda till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De anser att deras yrkesroll i bolagsstyrningsprocessen inte har förändrats mycket efter införandet av Koden. Koden har lett till ett ökat intresse och fokus för frågor gällande intern kontroll och bolagsstyrning vilket är bra enligt revisorerna. De anser också att högre krav ställs på deras kompetens och utbildningsnivå inom området genom Kodens införande.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, EKR 362, VT 2006 Handledare: Ulf Larsson Examinator: Rolf Larsson Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning. Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,</p><p>EKR 362, VT 2006</p><p>Handledare: Ulf Larsson</p><p>Examinator: Rolf Larsson</p><p>Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér</p><p>Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende</p><p>Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.</p><p>Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning.</p><p>Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.</p>

I dagsläget finns det ingen begränsning för hur höga skadeståndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fåtal revisionsnätverk som har kapacitet att utföra revision på de största europeiska företagen har fått både EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begränsa skadeståndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts på europeisk nivå och svenska staten har även gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010. I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts på hur ett införande av en begränsning av skadeståndsansvaret kan komma att påverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sådan analys. Därför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att påverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat på den statliga utredningen genomförs. De tre aspekterna vi har valt att undersöka är konkurrensen på revisionsmarknaden, priset och kvaliteten på revisionen. De inledande teorier vi har grundat vår undersökning på har i syfte att förklara grundläggande revision, vilka parter som är revisionens intressenter och varför de är det. Vi tar därefter upp teorier som förklarar sambanden mellan våra tre aspekter, beteenden som påverkar aspekterna samt teorier om konkurrens, prisbildning och inträdesbarriärer. Vår empiriska undersökning består både av sekundärdata som rapporter, remisser med mera och primärdata i form av intervjuer med en jurist som utformade den statliga utredningen och en partner på en stor revisionsbyrå. Det vi kom fram till i undersökningen var att förslaget, i dess nuvarande utformning, kommer ha marginell påverkan på konkurrensen och prisbilden på den svenska revisionsmarknaden. Incitamentet till att bibehålla en hög revisionskvalitet kommer även vara oförändrat enligt oss tack vare det väl tilltagna skadeståndstaket ur ett svenskt perspektiv. Förslaget i dess nuvarande form kommer minska risken för att någon av de fyra stora revisionsnätverken går omkull snarare än att adressera problemet med den begränsade konkurrensen. Detta löser endast revisionsmarknadens problem på kort sikt, istället för att på lång sikt förbättra konkurrensen.

Av de ekobrottsmisstankar som varje år lämnas till åklagare står revisorer för ungefär 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke på att revisorer är den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den låga andelen rapporterade brott av revisorer kan förklaras av att revisorer är beroende av ett förhållande till sina klienter ur både ett socialt som ett affärsmässigt perspektiv. Det finns således incitament för revisorer att inte anmäla en brottsmisstänkt klient. Samtidigt som revisorer kritiserats för att stå sina klienter för nära är det lagstadgat att dessa ska vara oberoende gentemot klienterna, vilket innebär att de inte ska låta sitt omdöme påverkas av exempelvis en klientrelation samtidigt som revisorerna själva ska bestämma revisionens inriktning och omfattning. Oberoendet bör således utesluta en social och affärsmässig klientrelation. Det pågår dessutom ett arbete på revisionsbyråerna med att sprida professionens värderingar bland de anställda för att få dessa att anamma oberoendet. Studier visar dessutom att oberoendet står sig starkare hos partners än revisorer längre ner i byråhierarkin, vilket indikerar att även auktoriserade revisorer och revisorsassistenter uppvisar olika grad av oberoende. I denna uppsats utgår vi från revisorers anmälningsplikt enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel och undersöker om revisorer är oberoende eller om de tenderar att prioritera klientrelationen. Även möjliga skillnader mellan auktoriserade revisorer och revisorsassistenter belyses. För att kunna besvara syftet används semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fyra största revisionsbyråerna, det vill säga Deloitte, EY, KPMG och PWC. I studien finner vi inget stöd för att en klientrelation utesluter oberoendet men vi finner indikationer på att klientrelationen hotar oberoendet. Vidare finner vi ingenting som talar emot att klientrelationen är den primära anledningen till varför revisorer bortser från anmälningsplikten. Däremot finner vi fler faktorer som kan förklara varför revisorer agerar som de gör vid misstänkt brottslighet och dessa är den straffrättsliga kompetensen, disciplinära åtgärder från Föreningen för Auktoriserade Revisorer och Revisorsnämnden, viljan att bli partner samt okunskapen kring revisionsbyråernas interna rutiner för hantering av misstänkt brottslighet. Studien indikerar vidare att revisorerna är oberoende men i olika grad, vilket även teorin antyder. De auktoriserade revisorerna tycks sätta oberoendet framför klientrelationen medan studien indikerar att revisorsassistenterna ser klientrelationen som primär.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score). With the help of Kohlberg moral development theory identification was made of an auditor's capacity for ethical reasoning. The empirical material shows that the averages of the Swedish public accountants land on Kohlberg conventional level. This means that audi-tors have a relatively high capacity for ethical reasoning. The result also shows that there is no link between participation in ethics courses and capacity for ethical reason-ing. The conclusion is that the Swedish auditors have a relatively high ability to manage conflicts of interest and make ethical decisions, but to provide independent audit the au-ditors need to be on the highest level in Kohlberg moral development theory. The accounting firms should offer ethics courses in greater extant to improve auditors' abili-ty to ethical reasoning.