The working environment in construction production is an area that is exposed to a large amount of risks, incidents and accidents. Incidents and risk observations that are the step before accidents happens daily at the construction working environment, which entails an increased risk of someone being injured or even die while doing their works. No one need to hurt themselves or die while doing their jobs, a working environment should be a safe place for everyone. Therefore, the work environment agency, the construction industry and the construction companies in Sweden all are constantly working on improving the working environment in construction production. Although the construction industries has achieved a more well-developed and safer working environment than it was before in time, risks and accidents still happening. This project is carried out with support from the construction company Peab with the aim of strengthening the knowledge of why incidents, risk observations and accidents occur in construction production and within which category the greatest problem occurs. This project has been limited to incidents and accidents within the category of fall from higher altitude. The area in this category is one of the most dangerous working environment areas where the victims are exposed to the worst consequences. The method for this study was carried out through case studies on two different workplaces, questionnaires, interviews and literature study. After the report has been compiled with using all the method and the collected data, it turns out that even today there are problems regarding risk observations, incidents and accidents at the workplaces in construction production. The fact that there are risks in the working environments in construction production depends on many parameters. like lack in communication, plans/controls, deficiencies in attitude / human factor, lack of time/stress, deficiencies in performance and weather conditions are causes that lead to most risks, incidents and accidents. The conclusion shows that the most common incidents and risks that have occurred are related to the category fall which is refer to one area of some type of higher level that is very exposed area. The winter climate in Sweden has a direct connection to the fact that the incidents and the risks through falls and slips increase significantly during the winter months. Problems within the planning phase, the execution phase and the follow-up phase occurs and the basis for the problems depends in most cases on attitude or the human factor. The most important improvement measures in terms of attitude are that every individual must think for himself and consider being more cautious and take the security measures more seriously at the risky areas. Staying for a short while in the work process and thinking before carrying out the work can make a big difference, it will make the person who carrying out the work more caution which in turn will help with reducing accidents and incidents at workplaces in production. The recommendations presented show that there are a lot of improvement measures to take to make workplaces in production safer.

No description available.

<p>Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjänster från externa leverantörer istället för att producera tjänsterna själva, s.k. outsourcing. Idag väljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge både för och nackdelar. Det är därför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva de motiv och risker som påverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjänster inom ett hyresrättsförvaltande bolag.</p><p>För att uppnå detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrättsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing. HFAB har på senare tid övergått från att ha outsourcat stora delar av verksamheten, till att ta tillbaka vissa delar i egen regi. De har därför stor erfarenheten och är väl insatta i ämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att HFAB ser både för och nackdelar med outsourcing och arbetar med att identifiera dem. Det största motivet till outsourcing HFAB har är att ha hög flexibilitet för att uppnå full beläggning. De vill inte ha maskiner som står still, lika lite som de vill ha anställda utan något att göra. HFAB ser förlorad kundkontakt som den största risken med outsourcing, för att minimera denna risk har de infört husvärdar som är anställda i egen regi och kommer nu närmare kunden.</p>

<p>The world is growing more and more genetically modified (or engineered) crops (GM crops). In Argentina farmers grow almost only GM soy, and no conventional soy. It is a controversial subject, since genetic engineering has many advocates and critics. The positive sides of GM crops are that it can create higher yields and incomes for the farmers. Those are the main objects of growing GM crops. Critics, on the other hand, say that GM crops have bad effects on the environment, and the risks could be too high. For example GM crops can spread to neighboring farms, where organic crops are growing. Many scientists claim that nobody really have enough knowledge of the effects of growing GM crops, and therefore thorough risk assessments are needed to examine the effects and possible risks of growing GM crops before starting to grow them. Politicians, too often, make decisions on false scientific grounds, when they claim that genetic engineering is a safe and precise method. The large corporations developing GMOs are heavily influencing political decision making. Scientists have studied the genetic engineering process and the results show that the method is not precise. It is difficult to know exactly what gene is transferred, and where it ends up. It is also important to discuss the precautionary principle in the decision making process.</p>

<p>Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ”Karlstad 100 000”. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.</p><p>Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen. Många av de problem som uppstod under tidigare höga flöden skulle ha kunnat lösas om vattendragets avbördningskapacitet varit bättre och bebyggelse och annan infrastruktur planerats med hänsyn till höga flöden och översvämningsrisker.</p><p>Kommunerna har till följd av sitt planmonopol det största inflytandet över hur den fysiska planeringen utformas, och därmed ligger en stor del av ansvaret för anpassningsarbetet på dem. Men arbetet med att anpassa den bebyggda miljön till översvämningsrisker hamnar ofta på kollisionskurs med ekonomiska intressen i kommunerna, exempelvis vattennära bostadsbebyggelse, vilket innebär en risk för att de nödvändiga åtgärderna inte vidtas.</p><p>Osäkra och motstridiga faktaunderlag, kortsiktigt tänkande i planeringsarbetet samt en tydlig tendens av urbanisering som innebär en ökad sårbarhet för naturrisker är andra faktorer som försvårar anpassningsarbetet.</p><p>Karlstad är en av de städer som hotas av översvämningar när klimatet förändras. Närheten till Vänern samt det faktum att Klarälven rinner genom staden gör den sårbar för höga flöden. Detta skapar problem för kommunen i arbetet med den fysiska planeringen och ”Karlstad 100 000”. Kommunen har byggt en stor del av sin marknadsföring på just närheten till vatten och möjligheter till vattennära boende för att locka nya invånare till Karlstad. De anser att kunskapsunderlaget är alltför osäkert, och väljer därför att inte ta hänsyn till rekommendationerna om att inte placera nybyggnationer på översvämningshotad mark. Istället har man valt att undersöka en rad tekniska lösningar, som är betydligt kortsiktigare och även mycket kostsamma. De kortsiktiga ekonomiska vinsterna drar alltså det längsta strået i avvägningen mellan risker och ekonomiska intressen.</p> / <p>The purpose of the essay was to study how flooding risks affects the physical planning generally, and also to do a case study regarding flooding risks in Karlstad and how these affect the municipality vision of growth: “Karlstad 100 000”. The study has mainly been made through literature studies and scrutinises of various investigations and development plans.</p><p>During recent years Sweden has been struck by several, both severe and minor, floods of areas related to seas and watercourses, which has resulted in serious environmental consequences, economic loss and severe damage to infrastructure and other societal functions. And now, climate change is expected to make the problems even worse. The vulnerability of society regarding floods is dependent on how severe the change is going to be, but also on how much consideration is taken to risks in the shaping of physical planning. Many of the problems revealed during earlier high flows could have been solved if the unburden capacity of the watercourse had been better and if buildings and other infrastructure had been planned in consideration of high flows and flooding risks.</p><p>The municipalities has, in consequence of their planning monopoly, the greatest influence on the shaping of physical planning, hence a large part of the responsibility for the mitigation work is on them. But mitigating the built environment to flooding risks often collide with economic interest in the municipalities, for example building houses in close proximity to water, which denotes the risk that the necessary measures wont be taken. Unsure and contradictory information, short-term thinking in planning and an obvious tendency for urbanisation leading to an increased vulnerability for nature risks are other factors that complicates the mitigation work.</p><p>Karlstad is one of the cities threatened by floods when the climate is changing. The close proximity to Vänern and the fact that Klarälven runs through the city makes it vulnerable to high flows. This creates a problem for the municipality regarding the work with physical planning and “Karlstad 100 000”. The municipality has based a large part of it’s marketing on the close proximity to the water and the possibility for estuaries next to water in order to attract new inhabitants to Karlstad. They argue that the state of knowledge is to uncertain, and thereby choose not to incorporate the recommendations regarding no new buildings on land threatened by floods. Instead, the municipality has chosen to investigate technical solutions to the problem, which could be considered a far more short term and also very expensive way of dealing with the problem. Thus, the short term economic profits seem to get the upper hand in the weighing between risks and economic interests.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på</p><p>Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls.</p><p>Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.</p>

<p>I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.</p><p>Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.</p><p>Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.</p><p>Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser.</p><p>Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi.</p><p>Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper.</p><p>Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.</p>

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter. Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999. Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser. Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi. Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper. Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.

Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjänster från externa leverantörer istället för att producera tjänsterna själva, s.k. outsourcing. Idag väljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge både för och nackdelar. Det är därför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende. Syftet med denna uppsats är att beskriva de motiv och risker som påverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjänster inom ett hyresrättsförvaltande bolag. För att uppnå detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrättsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing. HFAB har på senare tid övergått från att ha outsourcat stora delar av verksamheten, till att ta tillbaka vissa delar i egen regi. De har därför stor erfarenheten och är väl insatta i ämnet. Uppsatsens resultat visar att HFAB ser både för och nackdelar med outsourcing och arbetar med att identifiera dem. Det största motivet till outsourcing HFAB har är att ha hög flexibilitet för att uppnå full beläggning. De vill inte ha maskiner som står still, lika lite som de vill ha anställda utan något att göra. HFAB ser förlorad kundkontakt som den största risken med outsourcing, för att minimera denna risk har de infört husvärdar som är anställda i egen regi och kommer nu närmare kunden.